En tuff match väntade borta på Bravida Arena när Häcken stod för motståndet, som många gånger nämnts har motståndet varit lite av ett mardrömsmotstånd för vårt lag. Statistiken visade att Häcken vunnit nio av de tio senaste mötena och på Bravida hade Häcken fem raka segrar. Kapten Anton Salétros valde innan avspark att attackera mot bortaklacken, nog ett taktiskt val eftersom Göteborg denna kväll bjöd på bra väder och solen stod lågt, vilket man nog såg en chans att kunna utnyttja.

Men det var en trög inledning på matchen, AIK hade stora problem att etablera bollinnehav och många gånger slog man bort bollen i uppspelsfasen, matchens första riktiga läge skulle komma efter 10 minuter när Pontus Dahbo skickade iväg ett skott mot mål som Nordfeldt räddade. Efter 15 minuter spelade lyckades AIK få med sig en hörna, en hörna som sedan skulle bli mycket omdiskuterad. Celina skickar in bollen mot mitten av boxen som är tätt packad av AIK spelare och högst upp fanns Benjamin Tiedeman Hansen som kunde nicka in bollen och ge oss ledningen i matchen. Men på reprisen ser man att Kazper Karlsson relativt tydligt screenar bort Etrit Berisha i Häckens mål, men det var inget Kristoffer Karlsson såg turligt nog och att få ta ledningen i den här matchen på den första chansen som gavs kändes extremt viktigt och skönt. 

Men bara kort efter ledningsmålet skulle Thomas Isherwood slarva återigen i uppspelsfasen när han passade bort bollen vilket gav Isak Brusberg en jättechans från högerkanten men Nordfeldt stod för en fin benparad när skottet stoppades. Häcken tog över halvleken mer och mer och vårt försvar blev bara lägre och lägre, däremot så skapades det inga jättefarliga lägen från Häckens sida. Det var tydligt att de såg vilka ytor Mjällby straffade oss på, nämligen den mellan mittback och ytterback. Men vi skulle överleva halvleken och få med oss ledningen in i den andra halvleken.

Om den första halvleken var trevande och relativt chansfattig skulle den andra halvleken vara rena motsatsen. Mikkjal valde att göra en förändring i paus och det var att byta in Benkovic mot målskytten Tiedeman Hansen. Jag tycker att AIK startar den andra halvleken bättre än vad de gjorde i den första, då presspelet satt ännu bättre. Men efter 13 minuter spelade skulle hemmalaget kvittera matchen efter att Leach Holm skickade iväg en raket rätt upp i Nordfeldts högra kryss, däremot är försvarsspelet på målet alldeles för svagt då Leach Holm får alldeles för mycket tid att lägga upp bollen och sikta in sig. Bara fyra minuter senare skulle det vara dags igen när Häcken kom på en snabb kontring, först står Nordfeldt för en mycket fin räddning när nyss inbyte John Dembe skickade iväg ett avslut men returen går ut till Severin Nioule som också bara varit på plan i knappa sex minuter, avslutet kan inte Nordfeldt styra undan och nu är det Häcken som har ledningen i matchen.

Det var här matchen började ta fart på allvar, bara två minuter senare får John Guidetti chansen efter ett fint inspel av Mads Thycosen men bollen hittar tyvärr inte nätet den här gången. I den 67e minuten kom ett trippelbyte från AIKs sida, Victor Andersson böts in mot Kazper Karlsson, Andronikos Kakoullis mot John Guidetti och Alexander Fesshaie mot Johan Hove. Två minuter på plan behövde Victor Andersson på plan innan han för andra matchen i rad skulle göra mål, denna gång var det en riktigt drömträff han fick till när han bombade upp bollen i bortre kryss efter ett fint inspel av Thycosen. Det skulle bara dröja ytterligare tre minuter innan vi återigen var i ledning efter att Kakoullis fått göra sitt första mål i AIK-tröjan på en assist från Victor Andersson i den 72:a matchminuten. Känslan jag fick här var att detta var en match vi inte skulle tappa och jag ställde mig själv frågan, hur kan vi gång på gång lyckas vända dessa matcher från att vara utspelade och i underläge till att nu på två lägen återfå en ledning? Det jag kom fram till var att dels är Mikkjal en mycket skicklig match coach, vi får ofta resultat på de byten vi gör i matcherna och sen har vi en spelargrupp som är så pass starka mentalt att de aldrig viker ner sig, det är däremot otroligt frustrerande att det krävs underläge i matcherna för att detta ska kopplas på. När klockan tickade över 90 var det nog många som började räkna in tre pinnar och i och med att Hammarby vann sin match skulle distansen mellan oss fortfarande vara tre poäng inför söndagens derby. Men sen dök han upp igen, Samuel Leach Holm i den 92a minuten när han fick bollen serverad strax utanför straffområdet och slog till med ett direktskott som curlar sig in vid Nordfeldts högra stolpe och fastställde slutresultatet 3-3.