Stig Dagerman åkte efter andra världskriget runt i det söndrade Tyskland och dokumenterande ett land som växlande mellan tragedi, meningslöshet och tomhet. Samtidigt växte en framtid fram. Han dokumenterar detta i den fantastiska journalistiska fullträffen "Tysk höst". Ett mästerverk av iakttagelser och små berättelser. Kurt Vonneguts "Slakthus 5" är ett annat verk som sätter en bild på det fasansfulla kring krigsslutet. Men, kära läsare av denna historiska beskrivning, ni vet ju detta men det är en kontext vi behöver ha om man skall förstå omständigheterna kring ett VM 1950, där ett numera delat Tyskland var så fantastiskt långt ifrån att delta i.
***
När klockorna klämtade för fred i maj 1945 så pustade Europa ut. Återuppbyggnaden kunde börja och en av det absolut viktigaste livstecknet var fotboll. En läderboll, två lag och en gräsyta. Spelet var igång. Redan en månad efter krigsslutet spelades den första matchen på en gräsplätt i Hamburg. Hamburger SV und Eintracht Harvestude mötte varandra. Organisatör var Erwin Seeler-ja, Uwe Seelers pappa. Det var inte helt enkelt dock. Inte alla zoner gillade fotboll som halvt organiserad verksamhet, då man trodde att motstånd skulle uppstå i dessa grupper. Exempelvis så fängslades FC Bayerns dåtida ledare då han i den amerikanska zonen anordnat träningsmatcher. Senare bildades dock första regionala ligan. I den franska zonen runt Stuttgart. 16 lag sattes samman och man startade en regionalliga. Denna följdes av mindre regionala sammansättningar och redan 1947/48 återuppstod det tyska mästerskapet. Mästare var 1.FC Nürnberg.
Med klubbspel och turneringar så låg landslagsspel inte långt borta. 1942 spelades den senaste landskampen. Mot Slovakien. I matchen dominerade en fantastisk ytter vid namn August Klinger. Han gjorde tre mot Slovakien och sågs av många som den största talangen Tyskland fått fram. Tyvärr blev hans karriär kortlivad då han omkom i kriget 1944 och detta lamslog många spelare och ledare efter kriget.
Efter kriget var ju Tyskland nu uppdelat i två delar och Västtyskland försökte med alla medel att återstarta sitt landslag efter kriget och i början av 1950, så fick man möjligheten- efter lång bearbetning- att återinträda i FIFA och med match mot Schweiz i november 1950 så spelades första landskampen efter kriget. Matchen var i Stuttgart och drog upp emot 100,000 åskådare. Västtyskland styrdes av Sepp Herberger som innan kriget och laget som sedermera skulle bli "Das Wunder von Bern" hade börjat byggas. En annan notabel händelse var Helmuth Schön, som var uppvuxen i Dresden, hade sitt sin stad fullkomligt förstöras i bombräderna 1945, hamnade i den östtyska delen och insåg att det inte riktigt gav honom den frihet han ville.1950 gav han sig till WestBerlin och försvann till Västtyskland, där en strålande fotbollskarriär startade.
****
Som alla nu förstått så hade Västtyskland inte en chans att delta i VM1950 i Brasilien. Det var ett VM som präglades av frånvaro av de stora lagens stjärnor hos lagen som deltagit i kriget. England, USA och Italien deltog och medan USAs fotboll var knappt märkbar, så fick England och Italien plocka ihop trupper från en nystartad liga efter kriget. England, som fotbollens vagga, trodde att man enkelt kunde åka över pölen och hämta hem bucklan, men förlorade mot USA och sedan Spanien och vände hem skamset. När man ser på resultaten så är det inte förvånande att de fyra första platserna beläggs av lag som inte deltog i kriget- Uruguay, Brasilien, Spanien och Sverige.
I Västtyskland byggde man fotbollen för framtiden med allt ökad intensitet. VM 1954 i Schweiz skulle bli ett återanknytande till världen. Nästa avsnitt handlar om detta. Samtidigt skall noteras att efter bildandet av järnridån så skapades också ett nytt landslag kallat DDR. Deras första landskamp ägde rum 1952, då de också klev in i FIFA, så framöver blir det några parallella nedslag.
Härnäst "Das Wunder von Bern"
