Under åren som gått så har jag känt att GAIS varit en parentes i min fotbollstillvaro. Detta faktum ändrades dock i fjol, med matchen på Ullevi efter sommaruppehållet, där GAIS praktiserade sin hårda och ofta brutala spelstil för att försöka kämpa ned ett spelande Hammarby. Det lyckades nästan även om matchen slutade 0-0.
De brutala nedsparkningarna av Nahir Besara, bakifrån, fick mig dock att börja känna en avsky över laget GAIS och den hyllade tränaren Fredrik ”Fidde” Holmberg, som tillät sitt lag att spela på detta sätt. Visst skall man alltid spela för att vinna, men det finns ändå gränser för vad man är villig att göra för att uppnå det.
Dock så har min avsky över GAIS spel mildrats, och det av två anledningar. Den första anledningen är att de faktiskt har spelat betydligt mindre brutalt denna säsong och den andra är en rolig historia som uppstod när jag och mina resekamrater var på väg hem från vinsten mot Elfsborg i slutet av maj och stannade till vid en bensinmack för att proviantera. Döm om vår förvåning när hela GAIS lag plötsligt fyllde lokalen.
Jag står i kön och skall betala, och spelare som står bakom mig i kön ser min hammarbytröja och gratulerar till segern mot Elfsborg, glad i hågen sedan de också vunnit, med 3-0 på bortaplan mot ”Peking”. Helt plötsligt pekar spelaren på Axel Henriksson, som står bredvid honom, och utbrister – Det var han som sparkade ned Besara! Hade han sagt det direkt efter den där matchen på Ullevi så hade Axel fått en utskällning eller liknande, men nu kunde jag bara garva lite och säga – Gör inte om det! Ett roligt möte på min ära.
Åter till matchen och framförallt vår motståndare, som har visat sig svåra för Hammarby att vinna över sedan deras återkomst till allsvenskan ifjol. Resultaten 0-0, 0-0, 2-3 talar sitt tydliga språk. Det har varit jämna matcher, men i den senaste matchen måste jag säga att GAIS vann rättvist, då vi inte alls kom upp i nivå. Trots det var vi inte långt ifrån en kvittering på slutet.
Dagens match är en mycket viktig match om vi skall ha en fortsatt chans på guldet, ett guldrace som mer och mer utvecklar sig till ett tvålagsrace mellan Hammarby och Mjällby sedan lag efter lag viker ned sig. Senast var det Elfsborg som igår förlorade mot Norrköping på Parken. Mjällby möter idag Djurgården på hemmaplan, och även om många djurgårdssupportrar gärna ser att laget från listerlandet vinner, för att sätta krokben för Hammarby, så hoppas jag på en bra prestation från dem. Det är inte varje dag det händer kan jag säga. En vinst mot GAIS hakar också av Malmö och AIK, medan en förlust kan göra att vi bjuder in dem i racet igen.
Att GAIS först och främst är ett lag som jobbar stenhårt för varandra är ingen nyhet. De har dock några spelare som sticker ut. Den första jag tänker på är högeryttern Gustav Lundgren, som är en mycket kreativ spelare. Lundgren har så här långt mäktat med sju poäng fördelat på ett mål och sex assist. De har, förstås, också skytteligaledaren i sitt lag också, i form av Ibrahim Diabate, som värvades från VSK inför denna säsong. Diabate har stått för hela 13 mål och 3 assist, vilket förstås är mycket bra. Slutligen vill jag också varna för mittfältaren Amin Boudri, som varit mycket bra denna säsong. I GAIS är mittfältaren Kevin Holmén avstängd i dagens match.
Jag brukar säga att det som kännetecknar ett riktigt bra lag är hur man reagerar på de förluster som oundvikligt kommer under en säsong. Hammarby har tidigare visat att man är ett sådant lag, och har under Kim Hellbergs tid i klubben inte låtit en förlust leda till någon längre svacka. I och med uttåget i ECL så kan vi nu koncentrera oss fullt ut på striden om det allsvenskan guldet.
Som de flesta vet så har Hammarby sedan tidigare värvat Frank Junior Adjei från Värnamo. Häromdagen meddelades det också att den norska yttern Obilor Denzel Okeke ansluter till Hammarby efter att han köpts loss från den norska klubben KFUM Oslo. I Okeke, eller ”Obi One” som jag väljer att kalla honom, får vi en spelare med extrem snabbhet, med förmåga att slå ut sin motståndare och också med ett riktigt bra spel- och målsinne. Jag vet dock inte om han är spelklar till dagens match.
När det gäller dagens startelva i Hammarby så är det oerhört svårt att veta hur Kim tänker nu när rotering inte kommer att behövas lika mycket, då nu endast 11 allsvenska matcher och en cupmatch återstår av säsongen. Det skulle inte förvåna mig om Adjei nu får starta, liksom någon av Oscar Johansson-Schellhas eller Paulos Abraham. Svårigheten att sätta en startelva beror på att vi nu har 16–17 spelare som alla kan starta utan att vi förlorar allt för mycket i slagstyrka.
Hammarby har inga avstängningar eller skador, förutom Dennis Collander, till dagens match. Jag måste, återigen, hylla fysteamet för att det ser ut på detta sätt. Vi har haft väldigt få skador så här långt under denna säsong.
Taktik och Analys
Matcherna mot GAIS brukar kännetecknas av mycket kamp, över hela banan. Det finns förstås ett flertal sätt att vinna en sådan match, där det tydligaste sättet förstås handlar om att vinna kamperna. Jag tror dock inte att det är möjligt för Hammarby av idag att vinna kampen om mittfältet på bara styrka och vilja, i stället behöver vi flytta bollen snabbare för att minimera kampmomenten och få våra motståndare att behöva flytta på sig och vända på sina huvud mot det egna målet.
Vi skall, förstås också utnyttja våra kanter, där vi har spelare som Tounekti, Madjed samt även nu Okeke, som är oerhört bra en mot en. När dessa spelare är på plan så kan man räkna med att det kommer att komma in ett antal inlägg och inspel i boxen. Problemet är dock att vi varit lite för dåliga att vara på rätt plats när bollen spelas in, och då framförallt i den första ytan, där bollen ofta hamnar vid inspel snett inåt bakåt. Visst, Kim har sagt att det rent statistiskt görs fler mål på bortre stolpen vid inspel, men om vi, som nu, har yttrar som är bättre på att hitta den första ytan med bollar så bör vi anpassa oss efter detta.
Slutligen så behöver vi spela mer rakt när vi väl har tryckt ned motståndarna eller kommer i en kontring. Alla bollar behöver inte hamna ute på kanterna, utan det gäller att variera med instick, bredd och avslut utanför boxen. På så sätt blir det svårare för ett lågt försvar att freda sig.
Fick jag välja startelva så skulle jag idag sätta Besara på bänken och spela Adjei i hans position, allt för att få ett snabbare spel. Jag skulle även välja att starta med både Madjed och Tounekti för att sträcka ut GAIS försvar horisontellt så mycket det går för att skapa luckor för inspel.
Och får våra spelare läge strax utanför straffområdet, tveka för fan inte utan avlossa direkt, eller som den gamla ramsan säger, våga skjuta, tufft att göra mål!
Nu kör vi! Forza Bajen!