Fredagskväll och möte hemma mot bottenlaget Genoa för formstarka Empoli. Nog vädrade hemmasupportrarna frisk höstluft och tre poäng. Men det var gästerna som öppnade starkast. Ett hårt skott där Vicario fick sträcka ut hela sin längd följdes av en farlig hörna. I efterspelet till den tog ett inlägg oturligt nog på Fiamucci, högerbacken som ersatte avstängde Stojanovic, på armen. Straffen var självklar och Domenico Criscits stensäkra bombskott i vänstra gaveln likaså. Undertecknad har aldrig sett denne Criscit missa en straff. Han för tankarna till AIK:s gamle högerback Marcus Jonsson. Även om Vicario gick åt rätt håll var han trots sin fulla längd inte nära att ta den.

Faktum var att även om matchen stangerade kunde Empoli inte ta tag i taktpinnen och inte en enda målchans kunde vaskas fram på hela halvleken. 

Men till andra halvlek skedde en scenförändring, och den stavades Cutrone. På sin kant tog den spelskicklige mittfältaren tag i spelet. Grädden på moset blev sedan Zurkowskis inhopp i 59:e minuten. Assisten tre minuter senare till Di Francesco följdes tio minuter efter det upp med ett vackert långskott från 25 meter ungefär. På en knapp kvart hade han vänt matchen. Zurkowski målade också i förra matchen mot Sassuolo, som bekant. Det blir spännande att följa den mannen och se om han kan bli en spelare för startelvan eller om han är en Costa Rica (Max Lundgrens geniala karaktär i boken BK Framåt, med en så kallad pingislunga och inspiration som bara räcker för en kvart per match).

Genoa är sega och skulle bita sig tillbaka i matchen. Kvitteringen var vacker, signerad firma Melegoni-Caicedo-Bianchi. Melegonis förspel och Caicedos smörknivspassning i djupled avslutades med Bianchis avslut upp i nättaket. När man ser sådant spel måste man, även när det smärtar, ge sig hän åt fotbollskonstens magi.

Genoa kan uppenbarligen, de också, och nu har de spelat tre raka oavgjorda matcher. Att Empoli ligger så mycket högre upp i tabellen är för att man, trots 6 förluster, också vunnit 5. I ett trepoängssystem gynnas naturligtvis den typen av resultatrader. Nu har man spelat lika, och ska man fortsätta plocka segrar hemma på Carlo Castellani gäller det att kunna stänga till i slutet. Sannolikt kommer det gå bättre framöver. Genoa är särskilt svårspelade för Empoli och har på de senaste sex inbördes mötena vunnit fyra och spelat två oavgjorda. 

Nu är det dags för landslagsuppehåll, och sedan bär det av till Verona, den 22 november, för Azurri!