Under söndagen skulle ett av säsongens succélag Sassuolo ställas mot stora mäktiga Milan. Detta på en arena som Milan bara för några år sedan säkrade sin 19:e Scudetto. Nu några år senare skulle man istället förlora samtidigt som rivalen Inter drog ifrån med sin 21:a ligatitel.
Men låt oss prata om Grossos Sassuolo. Ett lag som precis är nyuppflyttade från Serie B men som lite i det det tysta gjort en väldigt stark säsong. Man håller bland annat på att lägga Bologna bakom sig med en av ligans mest uppsnackade tränare i Vincenzo Italiano. Borde inte Grosso vara minst lika uppsnackad med tanke på vad han gjort i Sassuolo? Både ja och nej.
Jag tror på grosso som tränare. Jag gillar att han har tagit den långa vägen till Serie A via flera klubbar i Serie B och en tidigare uppflyttning med sitt Frosinone. Han är en välorganiserad tränare som spelar en flexibel fotboll, byggd på en solid defensiv. Men det ska också nämnas att hans Sassuolo-trupp är extremt mycket bättre än vad man tror om man bara tänker att de är en nykomling.
Sassuolos lag som åkte ur för 2 år sedan var på tok för bra för att ryka. Det var ett sällsynt misstag av Carnevali som behöll tränare Dionisi alldeles för länge vilket resulterade i en sensationell nedflyttning. Kanske den bästa truppen so flyttats ner som jag kan minnas. Till poängen hör att man i princip behöll alla sina bästa spelare, framförallt i anfallet där båda stjärnorna Berardi och Lauriente hängde med ner till Serie B och sedermera tillbaka upp till Serie A.
Grosso har därtill fått in den oslipade diamanten Ismael Koné som slösades bort av De zerbi i Marseille. Därtill rutinerade Nemanja Matic och en rad andra smarta värvningar från nedflyttade Venezia och så vidare.
Med detta fina material blir det lite svårare att värdera hur bra jobb Grosso gjort. För visst är resultaten i sig imponerande men samtidigt har han en trupp som fått både kontinuitet och förstärkning vilket sällan är en verklighet för nyuppflyttade lag. Jag landar i att sanningen ligger någonstans i mitten. Visst är truppen för bra för en bottenstrid men samtidigt har Grosso bidragit med stabilitet och faktiskt fått truppen att prestera, något som föregångare Dionisi inte alls lyckades med. Därför är jag extremt nyfiken på att se vad som händer med Grosso som är ryktenas man.
För tidigare nämnda Italiano kommer med största sannolikhet lämna Bologna i slutet av säsongen. Samtidigt letar också Fiorentina ny tränare då Paratici vill börja sin cykel i Viola med ett helt blankt blad. Således är Grosso ett av de första namnen på båda klubbarnas listor vilket skulle vara väldigt intressant. Samtidigt vill jag lyfta ett varningens finger för Grosso och framförallt den lila destinationen. I Sassuolo har han en stark klubbledning bakom sig och ett stabilt projekt, det samma gäller Bologna men frågan är om någon av klubbarna just nu är ett steg upp.
I Fiorentina skulle han behöva bygga om allt från grunden då det troligtvis kommer vara en rejäl rensning i sommar. Är det verkligen rätt eller borde han inte istället fortsätta minst ett år till i lugnet under Carnevali och sedan ge sig ut på ett potentiellt ännu större äventyr? Jag tror det vore bäst, upp till Grosso. //Torsten Armini
Det är sannerligen intressant nu att gå tillbaka till förra sommaren. Den hyllade taktikern Simone Inzaghi hade lämnat Inter efter debaclet i Champions League-finalen. Inter tagna på sängen, vem skulle ersätta Simone Inzaghi som hade kommit att förkroppsliga detta Inter de senaste åren?
Supportrarna skrek efter erfarna namn. Allt från Diego Simeone till José Mourinho. Hipsterhörnen skrek efter de etablerade nykomlingarna Vincenzo Italiano, Raffaele Palladino och Thiago Motta. Chocken som sedan infann sig när rapporterna antydde att ingen av dessa namn fanns med på Beppe Marottas lista var rejäl för att uttrycka sig milt.
Francesc Fabregas, Christian Chivu eller Patrick Vieira löd rapporterna och ryktena. Och bland interisti-massorna infann sig vad man skulle kunna beskriva som en kollektiv stroke. De galna teorierna avlöste varandra. Folk började prata om hur Marotta som alltså sitter som president och de facto minoritetsägare nu medvetet ville att Inter skulle misslyckas.
Fabregas ska ha varit förstavalet sades det. Sportchefen Ausilio ska ha träffat Comos ledarskap för att diskutera saken. Men att lösa Fabregas från Como bedömdes vara en alldeles för komplicerad operation. Fabregas är trots allt inte bara Comos tränare utan djupt insyltad i hela deras operation, även den som försiggår utanför fotbollsplanen där Como ska förvandlas till en turistdestination i världsklass.
Valet föll på så vis på rumänen. Och Calcio-sfären imploderade.
Flertalet Calcio-tyckare och förståsigpåare hävdade att Inter hade anställt en klubbmaskot som tränare, en simpel ja-sägare. Få brydde sig om att läsa på om Chivus förflutna som ungdomstränare där han krönte stor framgång med Inters primavera. Ingen brydde sig om alla omdömen från faktiskt insatta människor som pratade om Chivus fina förmåga att utveckla spelare, hans höga emotionella IQ och förmåga att binda samman grupper av olika människor. Och alla pratade om att Chivu endast hade coachat tretton matcher i Serie A, men väldigt få bemödade sig med att faktiskt titta igenom dessa tretton matcher.
Denna kritiska massa blev inte tystare direkt när Chivus Inter inledde säsongen med två förluster på de första tre inledande matcherna. Bettingbolagen slängde upp Chivu som en favorit till att först få sparken i Serie A. Experter hävdade att inget scudetto-vinnande lag någonsin hade inlett med två förluster så tidigt in på säsongen förut. Men samtliga rekord och etablerade konventioner är till för att brytas som Chivu bevisat denna säsong.
Inter klev in mot Parma hemma på ett fullsatt Meazza under söndagen med champagnen på kylning. Ett kryss hade räckt för att matematiskt säkerställa scudetton. Men Inter nöjde sig inte med ett kryss.
Motståndaren Parma hade väldigt lite att spela för under kvällen då man matematiskt säkerställde sitt mål i omgången innan vilket var förnyat kontrakt. Men Cuestas mannar är väldrillade och en autopilotinsats från hans unga grabbar från Parma innebär ett tufft försvar att behöva bryta ned. Inter kom väldigt nära dock ett par gånger under de första 25 minuterna. Det var framförallt ett mönsteranfall där Barella väggkombinerar sig igenom Parmas försvarsmur via Sucic och Esposito. Barella tjongar sedan upp bollen i ribban som sedan tar i ryggen på Suzuki. Men japanen hinner vända om och flicka undan bollen från mållinjen precis framför en framstörtandes Marcus Thuram. Men 1-0 kommer precis innan paus. Zielinski med en dödlig genomskärare rakt igenom Parmas försvar som finner Thuram på fötterna som enkelt kan placera in öppningsmålet.
Inter klev in i den andra halvleken förmodligen i jakt på ännu en målkavalkad som de mäktat med flera gånger under säsongen. Ett perfekt sätt att runda av den lyckade jakten på scudetton. Men detta hände inte eftersom Parma helt enkelt försvarar sig alldeles för bra. Vinner man med ett par bollar mot korsfararna får man helt enkelt vara nöjd. Och ett par bollar blev det.
I den 80:e matchminuten står Bisseck för en öppnande genomskärare fram till lagkaptenen Lautaro Martinez som löpt in bakom Parmas backlinje. Lautaro spelar in bollen till 40-årige veteranen Mkhitaryan som enkelt placerar in 2-0. Segern och scudetton var på så vis i hamn. Ett 3-0 mål är nära men Suzukis blixtsnabba reflexer håller siffrorna nere de få gånger som Parmas försvarsmur misslyckas.
Stadion bryter ut i ett segerjubel. När det kommer till första försök så är det få som toppar Chivu. Vinner ligan under sin första fulla säsong som huvudtränare och detta i överlägsen stil dessutom och med en fotboll som endast kan bedömas som den bästa i serien även bortom poängen. Och lägg därtill att Inter även har en cupfinal som stundar. Vinner man där kliver Chivu in i historieböckerna som den första utländska tränaren någonsin att vinna dubbeln i Italien under sin första säsong. Han toppar alltså Mourinho och Helenio Herrera bland annat på detta om Inter lyckas med det. Inte illa för en simpel klubbmaskot som skulle ha fått sparken i december. // Martin Eliasson.
Resultat omgång 35
Pisa - Lecce 1-2
Udinese - Torino 2-0
Como - Napoli 0-0
Bologna - Cagliari 0-0
Atalanta - Genoa 0-0
Sassuolo - Milan 2-0
Juventus - Hellas Verona 1-1
Inter - Parma 2-0
Cremonese - Lazio 1-2
Roma - Fiorentina 4-0
Tabell: