2026 är året då stämningen mellan fotbollssupportrar och polisen blivit än mer infekterad, åtminstone i Göteborg. Under våren har polisen i Region Väst dels ökat en polisiär närvaro på läktarna – trots kritik från flera håll – men framför allt har tre supportergrupper kopplade till IFK Göteborg officiellt klassificerats som ”kriminella nätverk”.
Enable Sverige är en oberoende organisation som arbetar kunskapsbaserat för bland annat en positiv miljö runt svensk elitfotboll. Efter polisens klassificering av Ultras Göteborg, Supras Göteborg och Wisemen som kriminella nätverk har Enable granskat frågan i en serie i fyra delar. Kontentan blev en tydlig uppmaning till polisen: ”Förtydliga underlag och resonemang – eller dra tillbaka den offentliga klassificeringen”.
För att klassas som ett kriminellt nätverk, enligt en modell från Europol (som polisen hänvisat till), krävs det att sex av elva specifika kriterier uppfylls, varav fyra av dem är obligatoriska. Så är inte fallet kring de aktuella grupperna, enligt Enables granskning. Det handlar framför allt om två av de obligatoriska kriterierna: att ”allvarliga kriminella handlingar” inte kan kopplas till fotbollsrelaterade fall, och att polisen inte lyckas argumentera för att grupperna drivs av en strävan efter vinning och/eller makt.
Men Anders Almgren, verksamhetsansvarig på Enable Sverige, medger att man inte kunnat ta del av all den information som kan ligga bakom polisens klassificering.
– Man måste respektera att polisen har ett mycket större material som de inte kan prata om. Men om man kommunicerar offentligt ska man kunna visa upp materialet, helst med domar som pekar ut de kriminella eftersom det är så det fungerar i en rättsstat. Sättet de argumenterar på gör det svårt att tro att det kan finnas bättre argument bakom, säger han till Alltid Blåvitt.
Hur reagerade ni när klassificeringen kom – var det direkt självklart att ni skulle granska?
– Vi har ett högt förtroende för polisen i Göteborg. Genom åren har de varit duktiga på kunskapsbaserat arbete. När de kom ut med klassificeringen blev vi väldigt förvånade, men tänkte ändå att det kunde finnas skäl. Vi ville försäkra oss om att vi inte missförstått något, så vi kontaktade dem och frågade om det hela – de var väldigt öppna och transparenta. Men det är fortfarande så att vi inte fick ihop hur kriterierna skulle kunna uppfyllas, säger Almgren.
Anders Almgren, verksamhetsansvarig på Enable Sverige .
Kritik från flera håll
Enable Sverige är inte de enda som är kritiska till polisens klassificering. Ultras Göteborg , som alltså numera klassas som kriminella nätverk, kommunicerade via Instagram att det ”saknar rimlig grund”. Även Svenska Fotbollssupporterunionen fördömde polisens agerande och kallade det för ”oseriöst, oproportionerligt och djupt oroande”. IFK Göteborg uttalade sig själva inför hemmapremiären mot Häcken, och uppmanade polisen till ökad transparens och dialog kring vad som ligger till grund för klassificeringen.
Däremot har IFK Göteborg fått kritik från supporterhåll, där många menar att uttalandet är för svagt. Dessutom var både Örgryte och GAIS före med officiella uttalanden, främst med kritik riktad mot polisnärvaron på läktarna. Det är just det som Adrian Pihl, ordförande i Supporterklubben Änglarna, reagerar på.
– Jag hade gärna sett att Blåvitt uttalade sig före GAIS och ÖIS, det är ju trots allt ändå våra läktargrupper som är utpekade än så länge, även om polisen tittar på Ultrasgrupper även i stadens andra lag. Däremot har vi fått till oss att tanken var att alla tre klubbar skulle gå ut samtidigt, men att en av dem valde att inte göra så, skriver han till Alltid Blåvitt.
Hur ser ni på klassificeringen av grupperna som kriminella nätverk?
– Baserat på det vi vet, med respekt för att vi inte sitter på samma information som polisen gör, så är det svårt att se att någon av grupperna lever upp till de kriterier som finns för att klassas som ett kriminellt nätverk. Vi ser också en risk att klassningen försvårar det arbete polisen vill uppnå genom att ena supportrar och de grova brottsnätverk som polisen vill slå mot mot polisen. När man målar med en så bred pensel som polisen gjort här så är risken att det kommer mer färg utanför linjerna än innanför.
En av de utpekade grupperna har själva kritiserat klassificeringen .
Dialog med polisen
När Alltid Blåvitt kontaktade IFK Göteborgs säkerhetschef, Jonas Arlmark, var han tydlig med att klubben bokat in möten med polismyndigheten för att skapa en dialog med dem i frågan. Även Supporterklubben Änglarna har tillsammans med SFSU haft ett möte med polisen i veckan, som Adrian Pihl beskriver som givande.
– I stora drag var det ett positivt möte där vi fått förståelse för varandras synpunkter. Vi är inte överens, men vi har fått en bättre förståelse för vad polisen vill komma åt och jag hoppas att polisen har fått en bättre förståelse för hur det påverkar vårt arbete såväl som hur det kan få negativa konsekvenser för det totala arbetet, säger han.
Enable Sverige har inte fått något formellt svar från polisen efter att granskningen publicerats, vilket de inte heller väntade sig. Men Almgren berättar att flera olika personer inom myndigheten hört av sig eller diskuterat på sociala medier – och där är det spridda skurar.
– Vissa ifrågasätter och menar att det nog finns mer hemligt material som vi borde tagit hänsyn till, men andra säger att ”ni har rätt”.
Det finns alltså splittringar internt bland polisen i den här frågan?
– Ja, men så är det alltid för att myndigheten är jättestor. Men folk har absolut sagt att man gick för långt i den offentliga kommunikationen och att det exempelvis finns svårigheter i att fylla det sista kriteriet (Strävan efter vinning och/eller makt), säger Almgren.
”En del av ett mönster”
Parallellt med att debatten om kriminella nätverk blossat upp har polisens ökade läkarnärvaro både praktiserats och kritiserats. Men i IFK Göteborgs hemmapremiär mot BK Häcken befann sig inga poliser på Kommandobryggan med hänvisning till en ”helhetsbedömning” . Att dubbla konflikter mellan supportrar och polisen i Region Väst blossat upp samtidigt är förmodligen bara ett sammanträffande, enligt Almgren.
– Jag tror inte de hör ihop i termer av att det skulle vara en gemensam strategi bakom, det är inte ens säkert att samma personer fattat beslut om det. Men för utomstående – till exempel supportrarna – verkar det förstås som att polisen trappat upp allt kring fotbollen, och det uppfattas som att det hör ihop oavsett hur polisen resonerar internt. Och att försöka normalisera närvaron på läktarna samtidigt som man klassar tre grupper som kriminella nätverk, tajmingen i det kan verkligen ifrågasättas, säger han.
Samtidigt är han kritisk mot prioriteringen att öka just närvaron på läktarna.
– I hela samhället bemannar polisen utifrån behov och rimlighet. Nu har vi haft två år med förbättrat ordningsläge i landet, och tryggheten på läktarna ökar enligt SEF. Även under våra dåliga år, 2021 till 2023, stack Göteborg ut med färre extrema incidenter än övriga storklubbar. Det gör att jag inte får ihop retoriken kring den här taktiken, de (polisen) var redan närvarande på läktarna genom supporter- och evenemangspolis och det finns inget uppenbart behov som motiverar det här.
Det är inte första gången de senaste åren som polisen förändrat sitt arbetssätt kring fotbollen och mötts av kritik från supporterhåll. Konflikten kring villkorstrappan under 2021 mynnade ut i att polisen backade. Så blev det även under hösten ifjol, när nya maskeringsvillkor tillslut också slopades efter en tids prövning.
– Det som händer nu är en del av ett mönster, säger Almgren. Någon del av polismyndigheten sätter igång ett arbete med en taktik som de vill genomföra utan att förankra den med fotbollen. Sen får man massiv kritik och debatten spårar ur på sociala medier.
Ofta blir utvägen att polisen till slut backar.
– Mönstret tidigare har varit att allt fler börjar ifrågasätta polisen, vilket undergräver polisens trovärdighet och legitimitet så mycket att man till slut justerar sin taktik. Priset blir för högt; man vinner för lite och förlorar för mycket. Om det händer även den här gången återstår att se, avslutar Almgren. 
Polisen själva hänvisar till den nationella inriktningen inför fotbollssäsongen 2026.
Polisens svar: ”I linje med regeringsuppdraget”
Polisen själva har varit ute i flera medier och försvarat både den ökade polisnärvaron och klassificeringen av de tre supportergrupperna som kriminella nätverk. När Alltid Blåvitt kontaktar för att fråga varför man valt att offentliggöra klassificeringen – trots att den inte kan backas upp med fakta eller aktuella domar – hänvisar dem till Regeringens uppdrag .
– Klassificering ligger i linje med regeringsuppdraget och den nationella inriktningen inför fotbollssäsongen 2026, där fokus är att arbeta mot den organiserad brottsligheten kopplad till fotbollen. Ett arbete som redan påbörjats i polisregion Väst, men är inte unikt för regionen. Klassificeringar i sig är ett verktyg för polisen att markera ett problem och allokera resurser, skriver Martin Arkdal Thorell, insatschef på Göteborgspolisen.
Har möten med SFSU och andra supporterorganisationer ökat förståelsen för hur beskedet mottagits, och har det på något sätt förändrat ert förhållningssätt i frågan?
– Vi har en nära dialog med flera viktiga aktörer kring målet om en trygg och säker fotboll. Det är ett arbete som kräver gemensamma insatser – polisen kan inte göra det på egen hand. Vi tycker inte alltid lika i alla frågor, men just därför är dialogen så viktig för att öka förståelsen för olika perspektiv. Samtidigt är det viktigt att alla parter väljer att inte blunda för de problem som finns.
Hör denna klassificering på något sett ihop med en ökad polisnärvaro på läktarna – eller varför händer det samtidigt och endast i Region Väst?
– Klassificering ligger i linje med regeringsuppdraget och den nationella inriktningen inför fotbollssäsongen 2026, där fokus är att arbeta mot organiserad brottslighet kopplad till fotbollen. Den nationella inriktningen slår också fast att arrangörens säkerhetspersonal, funktionärer och polis ska kunna arbeta på hela arenan precis som personal kan vid andra typer av idrotts- och kulturevenemang och polisen kan i samhället i övrig. Polisen i Storgöteborg har inlett arbetet lokalt och i dialog med Göteborgslagen. Motsvarande dialog har vi inte med andra lag i nuläget, skriver Arkdal Thorell.
Alltid Blåvitt söker polisen i Region Väst för ett förtydligande kring svaret på den första frågan – om varför klassificeringen är officiellt uttalad.
