England
2012-10-26 14:15
Finns det plats för ultras i England?
Championship-laget Crystal Palaces fans har skilt sig från många andra under några år. Anledningen? En ultrasgrupp mitt i den traditionella engelska läktarkulturen.
SvenskaFans.com
6 kommentarer
Holmesdale Fanatics verksamhet är inspirerad av utländsk läktarkultur och har väckt uppmärksamhet. En del engelska old school-fans har rynkat på näsan, men många yngre fans har blickat med intresse mot Holmesdale Fanatics, som ett sätt att väcka nytt liv på engelska läktare. Bland annat har Tottenham en liten ultrasgrupp, som för övrigt ska samlas vid nästa NextGen-match (ett slags Champions League för ungdomar).
SvenskaFans.com tog hjälp av Palace-redaktionens Jörgen Holmqvist för att få svar från en medlem i Holmesdale Fanatics, som vill förbli anonym.
Svenska Fans.com: Vad är skillnaden mellan Holmesdale Fanatics i dag och när ni började?
”Dave”: ”Genom åren har vi vuxit från ett litet kollektiv till en organiserad sektion som leder aktiviteter från nedersta delen av läktaren. Vi är cirka 150 medlemmar och har vid stora matcher uppemot 350-400 aktiva på Block B. Gruppen bildades av sex grabbar i december 2005, av dem är tre fortfarande aktiva. De gamla ledarna är nu 30+ och kärnan i gruppen är strax över 20, men det finns också de som följt Palace sedan 60-talet. Den här säsongen har vi också startat en ungdomssektion för fans i åldern 16-18 år och som har sina egna ledare och som är nästa generation ultras. Visst har misstag begåtts på vägen men om vi tittar i backspegeln har vi hela tiden gått framåt och vi är väldigt stolta över det positiva bidrag vi gett klubben”.
Finns det verkligen utrymme för ultraskultur i England?
”Det finns utrymme för den var som helst, eftersom det är ingredienser som borde upphöjas som väsentliga för en klubbs framgångar. Enighet, stolthet och positivt stöd. Traditionellt engelskt supporterskap har förstörts och det är viktigt att organisera sig och slå tillbaka mot biljettpriser, tv:s makt, polisens behandling av supportrar men också att hålla hårt om varje klubbs traditionella värderingar. Fans får betala alldeles för mycket och behandlas som kunder av klubben när det egentligen är fansen som har makten. Man behöver inse det. Spelare, ordförande och tränare kommer och går, men fansen är där för hela livet.
Man kan bedöma supportrarnas inflytande genom volymen från läktarna. När man har rest har man sett hur klackarna på läktarna minskat från år till år. Att ultras fungerat i Palace beror, i våra ögon, på en kombination av många års hårt arbete och klubben alltid haft en form av unikt och framåtsträvande stöd. Det är bara att se på scenerna från Wembley 1990 (FA-cupfinalen mot Man United, reds anmärkning) och bilder från Holmesdales läktare under 70- och 80-talet för att förstå att vi egentligen bygger på något som alltid funnits där. Det är därför jag tror vårat initiativ tagits så väl emot av fans i klubben. Vi har velat slåss mot den kvävande känslan av apati som spridits. Modellens finns, men det måste också anpassas till kulturen och mentaliteten i varje enskild klubb. Det är därför som många liknande grupper som dykt upp i England också dukat under, det går inte bara att kopiera någon annan".
Hur ses er grupp av andra klubbars fans?
”Det är klart att om man står ut och gör något annorlunda, så drar det till sig uppmärksamhet och kritik. Var och en som försöker göra något nytt får vara inställda på det, särskilt i det här landet. Folk kommer alltid att försöka hålla dig tillbaka utan att själva ha något att komma med. Vi fokuserar bara på våra egna och övriga Palace-fans åsikter. Frukten av det ser man i det rykte Palacesupportarna fått i landet och, vilket är viktigare, från våra egna spelare och vår tränare. Ett bevis för detta är sånger som vi introducerat och som sprider sig till andra läktare runtom i landet, även bland så kallade ”old school”-fans., med Cardiff som ett exempel på några som anammat sånger och bengaler. Folk vill slå tillbaka mot vad fotbollen har blivit.”
Vilka andra supportergrupperingar har ni vänskapsband med?
”Vi är vänner med gruppen Panionios Panthers i Aten. En vänskap som varit stark i många år. Märkligt nog började en del Panionios-fans intressera sig för oss när vi var underdog i FA-cupfinalen. Vi var båda från södra delarna av en huvudstad, vi spelade båda i rött och blått och hade kulturellt en hel del gemensamt. Sedan kontakterna etablerades har det varit flera resor per säsong i båda riktningar för att stödja varandras lag. Nästa stora resa är Panionios Panthers 30-årsjubileum i mars nästa år”.
Finns det någon annan klubbs supportergrupp, hemma i England eller utomlands, som ni beundrar?
”Vi vill inte peka på någon särskild klubb men det finns många delar i supporterskap från utomstående att ta till sig. Det kan handla om allt från engelska traditioner till det mer organiserade och innovativa sättet från andra delar av Europa. Vad vi försöker göra är att ta till oss de bästa delarna och skapa en South London-style som passar vår klubb. Vad det gäller olika scener så har den tyska alltid imponerat. Sättet som grupperna där både engagerar sig på läktaren men också slåss för sina rättigheter som supportrar. I dagens fotboll är det den viktigaste aspekten av alla”.
SvenskaFans.com tog hjälp av Palace-redaktionens Jörgen Holmqvist för att få svar från en medlem i Holmesdale Fanatics, som vill förbli anonym.
Svenska Fans.com: Vad är skillnaden mellan Holmesdale Fanatics i dag och när ni började?
”Dave”: ”Genom åren har vi vuxit från ett litet kollektiv till en organiserad sektion som leder aktiviteter från nedersta delen av läktaren. Vi är cirka 150 medlemmar och har vid stora matcher uppemot 350-400 aktiva på Block B. Gruppen bildades av sex grabbar i december 2005, av dem är tre fortfarande aktiva. De gamla ledarna är nu 30+ och kärnan i gruppen är strax över 20, men det finns också de som följt Palace sedan 60-talet. Den här säsongen har vi också startat en ungdomssektion för fans i åldern 16-18 år och som har sina egna ledare och som är nästa generation ultras. Visst har misstag begåtts på vägen men om vi tittar i backspegeln har vi hela tiden gått framåt och vi är väldigt stolta över det positiva bidrag vi gett klubben”.
Finns det verkligen utrymme för ultraskultur i England?
”Det finns utrymme för den var som helst, eftersom det är ingredienser som borde upphöjas som väsentliga för en klubbs framgångar. Enighet, stolthet och positivt stöd. Traditionellt engelskt supporterskap har förstörts och det är viktigt att organisera sig och slå tillbaka mot biljettpriser, tv:s makt, polisens behandling av supportrar men också att hålla hårt om varje klubbs traditionella värderingar. Fans får betala alldeles för mycket och behandlas som kunder av klubben när det egentligen är fansen som har makten. Man behöver inse det. Spelare, ordförande och tränare kommer och går, men fansen är där för hela livet.
Man kan bedöma supportrarnas inflytande genom volymen från läktarna. När man har rest har man sett hur klackarna på läktarna minskat från år till år. Att ultras fungerat i Palace beror, i våra ögon, på en kombination av många års hårt arbete och klubben alltid haft en form av unikt och framåtsträvande stöd. Det är bara att se på scenerna från Wembley 1990 (FA-cupfinalen mot Man United, reds anmärkning) och bilder från Holmesdales läktare under 70- och 80-talet för att förstå att vi egentligen bygger på något som alltid funnits där. Det är därför jag tror vårat initiativ tagits så väl emot av fans i klubben. Vi har velat slåss mot den kvävande känslan av apati som spridits. Modellens finns, men det måste också anpassas till kulturen och mentaliteten i varje enskild klubb. Det är därför som många liknande grupper som dykt upp i England också dukat under, det går inte bara att kopiera någon annan".
Hur ses er grupp av andra klubbars fans?
”Det är klart att om man står ut och gör något annorlunda, så drar det till sig uppmärksamhet och kritik. Var och en som försöker göra något nytt får vara inställda på det, särskilt i det här landet. Folk kommer alltid att försöka hålla dig tillbaka utan att själva ha något att komma med. Vi fokuserar bara på våra egna och övriga Palace-fans åsikter. Frukten av det ser man i det rykte Palacesupportarna fått i landet och, vilket är viktigare, från våra egna spelare och vår tränare. Ett bevis för detta är sånger som vi introducerat och som sprider sig till andra läktare runtom i landet, även bland så kallade ”old school”-fans., med Cardiff som ett exempel på några som anammat sånger och bengaler. Folk vill slå tillbaka mot vad fotbollen har blivit.”
Vilka andra supportergrupperingar har ni vänskapsband med?
”Vi är vänner med gruppen Panionios Panthers i Aten. En vänskap som varit stark i många år. Märkligt nog började en del Panionios-fans intressera sig för oss när vi var underdog i FA-cupfinalen. Vi var båda från södra delarna av en huvudstad, vi spelade båda i rött och blått och hade kulturellt en hel del gemensamt. Sedan kontakterna etablerades har det varit flera resor per säsong i båda riktningar för att stödja varandras lag. Nästa stora resa är Panionios Panthers 30-årsjubileum i mars nästa år”.
Finns det någon annan klubbs supportergrupp, hemma i England eller utomlands, som ni beundrar?
”Vi vill inte peka på någon särskild klubb men det finns många delar i supporterskap från utomstående att ta till sig. Det kan handla om allt från engelska traditioner till det mer organiserade och innovativa sättet från andra delar av Europa. Vad vi försöker göra är att ta till oss de bästa delarna och skapa en South London-style som passar vår klubb. Vad det gäller olika scener så har den tyska alltid imponerat. Sättet som grupperna där både engagerar sig på läktaren men också slåss för sina rättigheter som supportrar. I dagens fotboll är det den viktigaste aspekten av alla”.
