Rättvisa och inte orättvisa förluster
Matchen mot Kalmar för några veckor sen var en inte orättvis förlust. Det var alltså inte orättvist att Kalmar vann. Men det var inte heller rättvist då Häcken med lite distans till matchen faktiskt var det bättre laget med råge. Matchen mot Halmstad var helt klart en rättvis förlust. Halmstad var det bättre laget i 90 minuter. Halmstad kontrollerade helt hur matchbilden skulle se ut, var starka och smarta och fick Häcken att se riktigt dåliga ut. Halmstad stängde ner Häckens anfall, mittfält och försvar samtidigt som de valde sina lägen att gå på anfall. Det var helt klart en taktisk vinst från Magnus Haglunds sida.

Halmstad formerade sig i ett 3-5-2-system där de lyckades stänga både kanterna och de centrala ytorna. Oftast när ett på pappret sämre lag gör det brukar det resultera i ett nästintillt obefintligt anfallsspel men även där lyckades Halmstad att flytta mycket folk när deras offensiva spelare felvända fick tag på bollen.

Med det sagt: Häcken gjorde ingen bra match. Man kan tycka att individuell kvalitet ska kunna avgöra matcher som denna när spelet haltar. Men ingen spelare klev fram och gjorde det där lilla extra. Jag är särskilt missnöjd med Simon Sandberg som de senaste två matcherna verkar ha drabbats av någon form av motståndardyslexi, han ser helt enkelt inte att motståndare står i vägen mellan honom och hans medspelare och passar bollen rakt till motståndaren.
 
En bänk som inte kan göra skillnad
Vad skulle/borde Häcken då ha gjort i en match som denna? Vet ej. Vanligtvis byter man in spelare som kan skaka om en matchbild, rubba balansen och dynamiken som uppstår i varje enskild match. Men med Häckens skadesituation finns dessvärre inte någon bänk som kan göra den skillnaden. Jag tänkte tidigt i matchen att det här kan bli en gyllene chans för Ola Kamara att visa upp sig i ett längre inhopp och att Häcken skulle slå inlägg på inlägg in i boxen. Kamara kom mycket riktigt in och fick dryga 20 minuter på sig att visa vad han kan. Men absolut inget hände. Ola fick kanske inga bra bollar men hans insats var lika blek som merparten av lagets.

Spola tillbaka till den 15 augusti 2022: Häcken möter Mjällby på Bravida Arena. Matchen haltar och Häcken hittar inte riktigt rätt. I matchminut 65 byts Tobias Sana in och matchens karaktär skiftar helt. Sana vrider och vänder på motståndare, är rörlig och ständigt spelbar. Sana transporterar boll på ett sätt som ingen annan hade gjort tidigare i matchen. Tolv minuter efter Sanas inhopp gör Mikkel Rygaard matchens enda mål efter fint förarbete av Sana. Tillbaka till matchen mot Halmstad: Det finns ingen Tobias Sana på bänken, ingen Ali Youssef. Inga mönsterbrytare. Detta är ingen kritik mot klubben, bara ett krasst konstaterande att skadeläget inte bara påverkar startelvan utan även möjligheten till en förändrad matchbild genom bristen på inhoppare med spetsegenskaper. 

Mjällby gnuggar händerna
Ett formsvagt Mjällby måste ha gnuggat händerna rejält när de såg ett formsvagt Halmstad neutralisera Häcken fullkomligt. Om tio dagar (skrivet måndag) ska finalen i Svenska cupen spelas på Strandvallen. Det finns många beröringspunkter mellan Mjällby och Halmstad med skillnaden att Mjällby är ett antingen bättre fotbollslag. I och med Häckens problem med Halmstads lågt stående 3-5-2-formation på gräs lär Mjällby kopiera så mycket de bara kan från vad Halmstad gjorde. Och då kan det bli problem för Häcken. Så Häcken har tio dagar på sig att hitta ett sätt att vinna mot kompakta försvar på gräs.
  
Fridrikssons första förlust på länge
Valgeir Fridriksson är ännu bättre i år än i höstas. Han är enorm i försvarsspelet och får oftast fram en täckande fot med sina långa ben. Han är bra i luftrummet och klarar av de flesta uppgifter i spelet med boll. Jag tycker att han var Häckens bästa spelare mot Halmstad. Valgeir spelade inte i förra förlustmatchen mot Kalmar och därmed bröts hans segersvit i och med förlusten mot Halmstad. De spelare som fortfarande har en intakt och lång segersvit är de skadade spelarna Simon Gustafson, Ibrahim Sadiq och Johan Hammar.