HTFF:s vara eller icke-vara i Superettan (eller seriesystemet generellt) har blivit en allt hetare fråga med kvalet i antågande. Några tankar från undertecknad, som är en romantiker av föreningssverige men som också håller på ett lag, Ajax, som haft sitt talanglag spelandes i divisionen under a-laget i många år nu.
Ett seriesystem som skiljer sig åt
I den holländska andraligan, Eerste Divisie eller som den numera heter: Keuken Kampioen Divisie (Köksmästardivisionen, ett sponsornamn som får andra att blekna!) har reserv/talanglag tillåtits sen 2013. Det kom sig av två faktorer: Att flera holländska proffsklubbar gått i konkurs, och att det holländska seriesystemet är djupt väsenskilt exempelvis det svenska.
Den holländska fotbollen professionaliserades och nationaliserades med starten av Eredivisie 1956. Länge nu har seriesystemet haft en strikt uppdelning mellan professionell fotboll och amatörfotboll. De två översta divisionerna = proffsfotboll. Resten = amatörfotboll.
Och de hålls nästan alltid isär. Från 70-talet ända fram till 2009 fanns ingen nedflyttning från andraligan. Klubbar flyttades upp och ned mellan Eredivisie och Eerste Divisie, och mellan alla olika amatörserier, men mellan Eerste Divisie och högsta amatörserien fanns en strikt barriär.
Enda sättet klubbar kunde tillkomma till serien var om de ansökte om proffslicens vilket sällan skedde, AGOVV och FC Ommniworld (numera Almere City) gjorde det under 2000-talet. På samma vis kunde klubbar bara försvinna om de förlorade elitlicensen, vilket inte heller hörde till vanligheterna.
Saker börjar förändras
2009/10 bestämde förbundet att man skulle börja med nedflyttning från andraligan (som då hette Jupiler League av sponsorskäl) till högsta amatördivisionen Hoofdklasse. Mästaren av amatörserien kunde flyttas upp – om de själva ville det, då det innebar att man behövde professionaliera vilket inte alla amatörklubbar vill.
FC Oss (numera TOP Oss) blev första laget att åka ur. Men det gick inte som tänkt. I januari 2010 gick HFC Haarlem i konkurs, så två lag försvann ur serien, inte ett.
Det gjorde att det säsongen efter bara fanns 18 lag istället för 20 i serien. Och stöket fortsatte 2010/11. Då gick RBC Roosendaal i konkurs efter säsongen. Inget lag åkte ur på sportsliga grunder. 18 lag upprätthölls i serien 2011/12 då FC Oss var tillbaka från amatörserien – de hade slutat tvåa men ettan IJsselmeervogels ville inte professionalisera.
2012/13 blev kaotisk då först AGOVV gick bankrutt i januari 2013 och Veendam följde samma öde i april. Två klubbar var borta och serien spelades klart med bara 16 lag – inget lag åkte ur på sportsliga grunder då.
Fyra proffsklubbar hade försvunnit på några år. Därför tog holländska förbundet 2013 beslutet att förutom Achilles ‘29, som kom upp från amatörserien, släppa in Jong Ajax, Jong PSV och Jong FC Twente i Eerste Divisie. Klubbarnas reserv/talanglag (Jong = ung). Det tog antalet lag upp till 20 igen. Jong FC Twente försvann från serien efter några år då Twente själva åkte ur Eredivisie, men istället har Jong AZ och Jong FC Utrecht adderats.
Förutom att kompensera för lagen som försvunnit fanns också en annan tanke: Spelarutveckling. De unga talangerna i Jong-lagen skulle tjäna på att matchas mot män. En brygga mellan ungdomsfotbollen och en plats i storklubbarnas a-lag.
Det fick också den önskade effekten, Eredivisie-klubbarna med Jong-lag i Eerste Divisie har fått glädje av spelare vars utveckling absolut hjälptes av gott om speltid i Eerste Divisie först. Noussair Mazraoui var en latebloomer som inte ens hade proffskontrakt med Ajax när han lyftes upp i Jong Ajax från U19-laget och fick en raketartad utveckling där. André Onana vaktade målet i Jong Ajax i mer än en säsong innan han fick ta över mellan stolparna i a-laget. Johan Bakayoko spelade mycket för Jong PSV innan genombrottet i a-laget.
Feyenoord, tackade nej till att ha med sitt Jong-lag i serien, vilket de nu grämer sig för. De har försökt kompensera under säsongerna som gått genom att låna ut många spelare till samarbetsklubben FC Dordrecht istället för att ge dem erfarenhet Ajax/PSV/AZ/Utrecht-talanger fått.
En bieffekt har också blivit att många spelare gått vägen via Jong-lagen till a-lag i andra klubbar. Men reaktionen hos andra klubbar än de som fick in sina Jong-lag har förstås ändå varit mestadels negativ.
Avundsjuka eller rimlig kritik?
Kanske en mix av båda. Det mesta av kritiken har kretsat kring olika aspekter kring huruvida det förtar eller snedställer tävlingsmomentet. Klubbarna med Jong-lag i serien har ju tillgång till helt andra pengar för att kontraktera spelare, bättre faciliteter och resurser för träning än de andra lagen i serien.
Och då Jong-lagen, som i grunden är U23-lag, har tillåtelse att använda några överåriga dispensspelare, vilket lett till att de ibland använt Jong-lagen till att hjälpa etablerade a-lagsstjärnor tillbaka till matchform efter skador. Lite som hur Malmö FF kritiserats för sina stundtals väldigt gamla startelvor i U21-Allsvenskan.
Även det faktum att Jong-lagen inte kan nå uppflyttning. 2017/18 vann Jong Ajax serien, men kunde förstås inte flyttas upp för det. Det blir en konstig känsla när vinnarna av en division inte flyttas upp.
Kritiken har dock stannat på nivån av lite allmänt gnäll och gnabb, främst från supportrar. Men inga organiserade protester eller ens någon riktig debatt. Vid det här laget har folk vant sig och det har blivit status quo.
De avgörande skillnaderna
Kanske hade jag känt annorlunda om jag inte hållit på Ajax, hycklande nog, men jag har inget emot Jong-lagen i Eerste Divisie. Krasst nog för att det varit bra för Ajax. Men jag hade inte känt likadant om det var i en svensk kontext.
De avgörande skillnaden är hur seriesystemen skiljer sig åt – och hur Hammarby burit sig åt med HTFF. Säga vad man vill om Jong-lagen i Eerste Divisie men de är en naturlig del av sina klubbar, medan Hammarby tog över Frej.
Och Jong-lagens närvaro i Eerste Divisie var alltså förbundsledd, och den holländska fotbollspyramidens säregna konstruktion med en tydlig delning mellan de två proffsdivisionern och amatörserierna gjorde att Jong-lagen inte tog platser från andra – flera amatörlag har tackat nej till att professionaliseras och få en plats i serien. Man skulle snarare kunna ha en diskussion kring huruvida man måste ha professionaliseringskravet – varför inte ge amatörerna chansen att besegra oddsen? Men det är en annan diskussion.
Att Hammarby tog över Frejs plats i seriesystemet står i stark kontrast till det. Det är ett sätt att kringgå reglementet. Hammarbys b-lag skulle enligt svensk modell aldrig få den platsen i seriesystemet, men man hittade en väg runt.
Här kan man verkligen snacka om att förta och snedställa tävlingsaspekten. I grund och botten bryter det ju helt enkelt mot någon slags god sed. Ja, det finns fler exempel, som hur Malmö FF använder BK Olympic. Men Hammarby med sin Talang Fotbollförening går i bräschen för den moderna fotbollen i Sverige.
Hammarby Talang Fotbollförening har inget i kvalet till Superettan att göra. De har inget i Ettan, division 2, 3, 4, 5, 6 eller 7 att göra heller. All heder åt de supportrar som tagit ställning emot!
