Det är dags för returmötet i kvalmötet mot FC Iberia 1999 och det är ett Malmö FF som vädrar morgonluft som tar sig an georgierna i morgon kväll.

Hemmalaget kommer till matchen med ett rejält stärkt självförtroende efter segern borta i Tbilisi och den efterföljande allsvenska segern mot IFK Norrköping. Utan att vara perfekta insatser är det dock två solida segrar med en hel del glädjeämnen.

En mycket viktig komponent för Di Blåe är givetvis att Pontus Jansson är tillbaka i backlinjen och den detaljen har gett oss ett bättre försvarsspel samtidigt som tryggheten bakåt samtidigt har gett offensiven ett lyft.

Ännu tryggare blev det mot Norrköping då Robin Olsen gjorde en efterlängtad comeback och även om Melker Ellborg är en pärla som har vikarierat med beröm godkänt, är MFF i ett enormt behov av ledarskap och rutin på plan och där är Robin givetvis exceptionell.

Formen hos spelarna är också på uppåtgående som det ser ut. Hugo Bolin gör poäng igen, Nils Zätterström har gjort ett par fina matcher, Haksabanovic var strålande mot Norrköping och Ekong gjorde ett riktigt målskyttsmål i samma match. För att nämna några som har haft det jobbigt i år.

Vi är givetvis stora favoriter i morgon och allt annat än avancemang skulle vara en oerhörd besvikelse, men det gäller ändå att se upp med Iberia som trots allt skapade en del hemma och även fick in ett tröstmål.

Kanske är det något att ta fasta på för MFF i morgon. Att vara lite mer noggranna och inte bjuda på några tröstmål eller slarvigt bjuda in motståndarna. Både mot Iberia och Norrköping kom det där onödiga målet efter en 3-0-ledning och det hade varit fint med en match där fullt fokus varar i nittio minuter plus tillägg.

Hur MFF ställer upp är oklart. Vi har fortfarande en del skador och Henrik Rydström har av olika anledningar inte direkt varit konsekvent i sina startelvor i år, så jag väljer att inte spekulera. Skulle Daniel Gudjohnsen vara kvitt sin huvudskada hade jag dock gärna sett att han får starta.

Henrik Rydström utlovar full satsning framåt och en trevlig sak med de senaste matcherna är just att vi har lyckats kombinera bollinnehavet runt motståndarnas straffområde med snabba omställningar nere från egen planhalva. Det gör oss mindre förutsägbara och mer spetsiga.

Det känns också viktigt att störa Iberia högt för att direkt visa att vi inte tänker sjunka hem och bara bevaka ledningen från första matchen. Mot den här typen av motstånd vill jag påstå att anfall verkligen är bästa försvar.

Om MFF gör jobbet i morgon kan vi plötsligt ha vunnit tre matcher i rad och även om motståndet inte är det allra vassaste vore det ju ljuvligt att bygga en liten segersvit efter den hittills så tunga säsongen.

Vad som behövs i den här truppen är självförtroende och förnyat hopp och inget bygger dessa två saker lika effektivt som att vinna matcher.

Nu tar vi oss vidare till nästa runda, Framåt Malmö!