Inför returen mot Charleroi

Trots att vi endast lyckades med att få med oss ett oavgjort resultat från hemmamötet så råder det en försiktig optimism i bajenland, där många som jag har pratat med tror, eller hoppas på, att Hammarby, trots allt kommer att avancera, och då få ta sig an Rosenborg i nästa kvalrunda. Personligen så kan jag tycka att optimismen är en aning för stor, då det givetvis är fördel Charleroi nu, på hemmaplan, med hemmafansen i ryggen.

Belgarna är också ett starkt hemmalag som avslutade förra säsongen med fem raka hemmasegrar, vilket gjorde att de tog sig till detta ECL-kval, efter att ha slutat på tionde plats i den belgiska ligan, innan uppdelningen i topp, mellan – och bottenskikt gjordes. Charleroi har nu också påbörjat sin säsong och fick med sig en poäng på bortaplan mot Oud-Heverlee Leuven (2-2), efter att både ha reducerat och kvitterat i det absoluta slutskedet av matchen.

Efter att ha bevittnat hemmamatchen på plats kan jag intyga att Charleroi är ett bolltryggt lag, som känns svåra att pressa. Flera av lagets spelare imponerade rejält på mig, bland annat Etienne Camara på mitten och kanske framför allt Jeremy Petris på högerbacken, två spelare med fart, kraft och spelskicklighet. Längst fram så har man även den långa och tunga målsprutan Nikola Stulic, som man inte såg mycket av i Stockholm, som gjorde ett av de två målen i belgarnas premiär i helgen.

Hammarby ställde i hemmamatchen upp en väldigt annorlunda elva än den som vi har blivit vana vid, även om Kim gillar att mixa lite efter motstånd. Ingen Erabi, Besara eller Madjed, vilket kändes väldigt konstigt då dessa är tre viktiga spelare i dagens Hammarby. Den stora skrällen var att Adrian Lahdo fick spela på Nahirs plats, medan starten av Oscar Johansson-Schellhas och Paulos Abraham var av mindre sensationell art. Tyvärr gjorde avsaknaden av dessa spelare att vi inte fick det trycket som vi hade behövt för att vinna matchen, och jag hade varit mer förstående om detta hade varit bortamatchen, då uppställningen är en sådan jag tror skulle vara bra för att just hålla tätt.

I kvällens match vill jag se att vi startar med en startelva där relationerna är starka och där vi har hungriga spelare som inte är rädda för att gå upp och pressa Charleroi. Jag är ganska säker på att vägen till avancemang ligger i att vi vågar spela vårt eget spel och inte backar hem och spelar på kontringar. Vi är som bäst när vi får till vår tunga offensiva press och kan stå med våra mittbackar på mittplan och trycka ned bollen igen på motståndarnas planhalva.

Min startelva (om jag vore Kim)

Tounekti   Erabi  Abraham
                   Besara
             Adjei   M. Karlsson
Pinas  Winther  Eriksson  Skoglund
                     Hahn     

Jag anser att vi behöver Erabi på topp för att få till det tryck vi vill ha på våra motståndare, en Erabi som dessutom visar på gryende form. Tyvärr kan inte Tesfaldet Tekie spela på grund av skada, men där räknar jag nu med att vårt nyförvärv Adjei skall kunna gå in och styra spelet i stället. Valet av Abraham kan lika väl vara Oscar Johansson-Schellhas, men jag tror att vi behöver överbelasta centralt med vår högerforward för att vinna mitten. Dessutom har vi spelat som bäst med den uppställningen. Slutligen då, Winther eller Vagic, där jag till slut valde Winther då Vagic varit skadad och lite på nedgång.

Kommer vi i underläge så vill jag se inbyten av Madjed, OJS/Abraham, Kabore eller Jonathan Karlsson och skall vi hålla en ledning vill jag se Vagic/Winther, Fofana, Strand eller OJS/Abraham.

Det finns dock en liten brasklapp i form av de rykten att Jusef Erabi är nära att bli såld till Lens i franska högstaligan, och att man därför väljer att inte spela honom. Det tror jag vore ett enormt stort misstag då Jusef är en av nycklarna till om vi skall ta oss vidare ikväll.

Nu är det dags för det nya Hammarby att leverera när det stundas viktiga matcher, och den ikväll är extra viktig, inte bara för avancemanget till nästa omgång utan för att visa att vi i Hammarby är i Europa för att stanna. Jag vill se laget prestera på samma nivå som vi gjorde under några av matcherna i våras och att spelarna ser lika taggade på fight som Asterix och Obelix gör i den franska serien när det är dags att ge romarna på nöten.

Om Jusef Erabi är vår Obelix, som rent fysiskt ser ut som att han föll ned i trolldrycken när han var liten, så är Nahir Besara vår Asterix, den smarta och skickliga strategen som ser till att segern till slut hamnar där den skall. Både dessa måste visa vägen i kvällens match, och gör de det så är chansen stor att vi avancerar till nästa runda och får åka till Trondheim och möta Rosenborg.

Sedan gammalt vet vi att nästan alla bortamatcher är hemmamatcher när det kommer till publik och Hammarby. Ikväll kommer det inte att vara något undantag då tusentals bajensupportrar har tagit sig ned till Charleoi för att stötta våra grön-gul-vita krigare. Om inte detta räcker för att bära fram laget till stordåd så vet jag inte vad som skall göra det. Nu går vi rakt in i striden!

Bajen är bäst, må det bästa laget vinna!