Inter Miami tog sin första MLS-titel efter en tuff match mot Vancouver Whitecaps. Vancouver var långa stunder det bättre laget men stod för ett ödesdigert misstag med ungefär en kvart kvar av ordinarie tid och kunde därefter inte resa sig. Finalen spelades på Miamis nuvarande hemmaarena Chase Stadium i Fort Lauderdale, Florida inför 21,556 åskådare. Miami fick fördelen av hemmaplan i finalen i egenskap av det finallag som tog flest poäng i grundserien.
Inter Miami ställde upp med Rocco Ríos Novo i mål och en backlinje från höger bestående av Ian Fray, Maximiliano Falcón, Noah Allen och Jordi Alba. På mittfältet startade Rodrigo De Paul, Sergio Busquets och Baltasar Rodríguez och i anfallet startade Mateo Silvetti, Lionel Messi och Tadeo Allende. Alba och Busquets gjorde sina sista matcher i karriären. Inter Miami tränas av ingen mindre än Javier Mascherano. Det är värt att notera att Luis Suárez fick sitta på bänken hela matchen för Miami.
Vancouver Whitecaps startade med Yohei Takaoka mellan stolparna och en backlinje från höger med Édier Ocampo, Tristan Blackmon, Ralph Priso och Mathías Laborda. Som defensiva mittfältare startade Sebastian Berhalter och Andrés Cubas. Framför dem startade Emmanuel Sabbi, Thomas Müller och Ali Ahmed och som nia Brian White. Vancouver tränas av dansken Jesper Sørensen.
Inter Miami fick en drömstart på finalen och tog ledningen redan i åttonde minuten genom ett självmål av Édier Ocampo. Tadeo Allende frispelades i djupled och försökte hitta Mateo Silvetti vid bortre stolpen, men i stället styrde Ocampo in bollen i eget mål. Miami höll ledningen till halvtid, men Vancouver var långt ifrån ofarliga och hade ett klart spelmässigt övertag i den andra halvan av första halvlek. Den bästa chansen fick Emmanuel Sabbi som, framnickad av Thomas Müller, sköt rakt på Rocco Ríos Novo från nära håll.
Tio minuter in i andra halvlek var Messi nära att utöka ledningen till 2–0 då han nästan nickade in bollen efter en inte helt lyckad boxning av Yohei Takaoka. Vancouver bibehöll dock spelövertaget från första halvlek och kvitterade rättvist i 60:e minuten. Brian White fick en passning centralt i straffområdet och förlängde den ut till Ali Ahmed till vänster, som sköt ett lågt skott som Rocco Ríos Novo inte kunde styra utanför målet. Kort därefter stormade Emmanuel Sabbi fram och sköt ett skott från straffområdeslinjen som träffade insidan av höger stolpe och sedan även vänster stolpe. Sabbi högg på sin egen retur men där fanns Rocco Ríos Novo och Maximiliano Falcón i vägen.
Att Vancouver inte satte sina lägen skulle visa sig kostsamt. I 71:a minuten drällde den annars så duktige Andrés Cubas med bollen på egen planhalva och tappade den till Lionel Messi. Messi kunde då frispela Rodrigo De Paul som behärskat placerade in 2–1. Efter det målet var det som att Vancouver tappade geisten. De skickade folk framåt men tappade det spelmässiga övertaget och skapade inga bra chanser. Miami kunde istället öka på till 3–1 när Vancouver tryckte allt framåt. Jordi Alba hittade Messi med en crossboll och Messi bröstade ned bollen och spelade fram Tadeo Allende, som löpte i djupled och placerade in bollen förbi Takaoka. Glädjen var total i Miami och Jordi Alba brast ut i gråt när det stod klart att han skulle få avsluta karriären med en ligatitel.
Messi gjorde verkligen inte sin bästa match i MLS men stod ändå för två assists. Han belönades med MLS Cup MVP-utmärkelsen och kommer garanterat också få ligans MVP-utmärkelse. Han blir då den första spelaren någonsin i MLS:s historia att vinna två raka MVP-utmärkelser.
Vancouver har gjort en sensationellt bra säsong och får fortsätta jakten på sin första MLS-titel. Givet att tränaren Jesper Sørensen och merparten av nyckelspelarna blir kvar tror jag att de kan vara bra även nästa år. Miami tappar som sagt Busquets och Alba, som båda lägger skorna på hyllan, men de kommer fortfarande ha Messi och det räcker ganska långt. Dessutom får de inviga sin nya arena Miami Freedom Park tidigt under 2026.
