Från mitt håll känns det som att Dalkurd har rätt stor kontroll på matchen fram till minut åttio. Och du är i stort sett punktmarkerad. Vad hände?
Ja, i nästan alla matcher vi spelat i år har de haft en gubbe på mig. Men idag tycker jag att jag gör en jättebra match från start till mål. Jag tycker att jag kommer loss hela tiden och hittar rätt passningar.

Sen tycker jag ändå att vi är rätt så bra förutom i det här sista lilla skeendet. Vi kommer till lägen, men fixar inte det där sista.
Det är en jämn match och de får två kontringar och gör två mål men vi ger oss inte. Isaac (Boye) kommer in och vi får fler killar i boxen och bara fortsätter att köra och det ger utdelning.

Det är som jag sagt innan om det här laget, vi ger aldrig upp och krigar till slutet. Vi är maskiner. Vi bara maler och återigen gav det resultat.

Mårtensson spelar tills hans spyr och Kennedy gör äntligen mål. Det här du beskriver om lagsammahållningen… Jag tänker att bortamatchen mot Trelleborg var viktig för den och samma sak borta mot Östersund, men vad är då inte det här?
Nej, eller hur. Men det är som jag sagt innan, vi har spelat ett år tillsammans och är i stort sett samma lag som tidigare. Vi lär känna varandra bättre och blivit bättre kompisar utanför planen och inne i omklädningsrummet. Då blir det, på något vis, på riktigt och vi har bestämt oss för att ge hundra procent. Och vi bara fortsätter att visa vad vi är för karaktärer.

Jag tror inte vi kommer att sluta förvåna folk utan vi kommer att kriga in i det sista vad det än står på tavlan.

Men idag är jag imponerad. Från Viktor Sköld som är skadad till materialare, till sjukgymnast, till alla andra spelare. Jag är stolt över att spela i det här laget.