Det var tifo, det var pyro, det var välfyllt och det var äntligen hemmapremiär.
En hemmapremiär som slutade så som de brukar sluta för ÖSK.
Med förlust.

Giganten på kanten
ÖSK kom ut med hög energinivå inför den storpublik som var på plats. De som såg ÖSK för första gången i år såg något helt annat än vad de har sett de senaste åren. ÖSK jagade och kombinerade med jämna mellanrum och hade ändå stafettpinnen i sina händer. Tills giganten på kanten, Jabir Abdihakim Ali, tog den. För i den 16:e minuten visade han den där klassen som han enbart kunnat visa på superettannivå när han i duell med fysiskt underlägsna Hampus Söderström tog sig förbi och skickade upp bollen i krysset bakom Påhlsson.
Luften.
Ur.

Efter målet var det Västerås som kontrollerade och attackerade då ÖSK såg lite skärrade ut och inte gjorde mycket rätt. Plötsligt blev man kvar lite för länge på en och samma plats på planen när man väl hade boll, det verkade till synes som att det var fem mil mellan lagdelar och spelare och man kunde inte skapa något vettigt. Eller ja, det var känslan iallafall men faktum är väl att ÖSK hängde med okej men de var inte i närheten av Västerås nivå. Västerås som helt plötsligt såg ut som att man kom ihåg vad Superettan var och att det gick rätt bra senast de var här, till deras glädje. Gladast var nog Hartzell, han som såg ut lite som Borka ur Ronja Rövardotter, som retade gallfeber på vår klack vilket ledde till att några ur begåvningsreserven kastade flaskor mot honom. Det var idiotiskt och tyvärr inte enda gången det skulle ske i denna match.

Efter det korta avbrottet var över skapade Västerås det mesta. Diagne fick bollen gratis av Påhlsson men satte inte bollen i nät, den gången men Diagne finns några minuter senare en chans till när han fick bollen av Påhlsson på mittplan varpå alla i Västeråsklacken skrek "SKJUUUT" vilket han gjorde, i ribban. En stund efter det vrålade alla (inklusive mig själv) på straff för ÖSK när Nsabiyumva fick bollen på handen men när man ser reprisen verkar det som att bollen tog i magen. Sedan var det nära 2-0 igen för Västerås på hörna och kort efter det skicka Borka en boll till Julius Johanssons var studsande avslut räddades snyggt av Påhlsson. Så med lite tur gick vi till paus med enbart 0-1 att hämta upp.

Tredje gången gillt för Diagne
Förhoppningen inför andra var att Sreten hade slipat lite på det taktiska och uppmanat ÖSKs spelare att låta axlarna sjunka ned, hålla huvudet högt och våga mer men vad gör taktiska direktiv när man släpper in mål direkt? Återigen skulle Malte spela upp bollen på någon men han träffade ÅTERIGEN Diagne som denna gång inte gjorde något misstag utan rundade Påhlsson och 2-0 i den 48:e minuten var ett faktum.
Suck.

Luften gick ur de flesta och även om ÖSK sedan tog över matchbilden så blev hela andra halvlek som följd av målet och Västeråssupportrarnas hjärnsläpp ett antiklimax. För någonstans runt den 75:e minuten kastade något geni i Västeråsklacken in i en flaska...mot sina egna spelare...
Varför? Din gissning är nog lika bra som min och om jag berättar mina teorier är jag i trubbel, därför håller jag tyst.
Resultatet av detta luffarschackdrag blev att matchen avbröts i trettio minuter och när spelet väl återupptogs var halva publiken borta och ÖSK:s forcering kom av sig.

Västerås kunde till slut, utan större problem, hålla undan till 2-0 i premiären.

Matchfakta
Örebro SK - Västerås SK 0-2 (0-1)
0-1 Jabir Abdihakim Ali (ass. Victor Wernersson)
0-2 Mamadou Diagne
Skott: 13-12
Varningar ÖSK: Erik McCue, Hampus Söderström
Varningar VSK: Liiban Abadid, Max Larsson

Matchens bästa spelare:
1. Samuel Kroon
Höll en hög nivå matchen igenom.

2. Erman Hrastovina
Gjorde ett riktigt lovande inhopp och tar för sig, vilket få juniorer gör i matcher som denna.

3. Antonio Yakoub
Var den som bar ÖSK:s offensiv i första halvlek, bleknade i andra.

Matchens gurkbaron: Mamadou Diagne.
Han borde ha gjort tre mål.

Jag känner mig oväntat gnällig efter denna match men varför då? Det var väl såhär det skulle sluta? Ändå kan man inte låta bli att känna en djup besvikelse och jag tror det är för att målen kommer till på rätt dråpliga sätt. Söderström kunde, med lite mer tur, ha fått med sig en frispark i samband med 1-0 men icke och 2-0 känns så symptomatiskt för hur detta spelsätt inte passar vissa spelare och tyvärr verkar det i nuläget inte passa vår sista utpost, den spelare som vi absolut inte vill ska schabbla med bollen. Nu gjorde han det tre gånger i denna match, till Diagne tre gånger om, men med det sagt tycker jag inte han ska petas, det är för drastiskt. Samtidigt har Sreten visat på försäsongen att han inte är rädd att låta Buster spela men Malte var bra förra säsongen, han var inte okej, han var bra och det ska vi inte glömma. Bäst vore dock för Malte att hans spel med bollen tar några rejäla kliv i rätt riktning för annars blir det ingen rolig match mot Varberg.

Malte gjorde dock ett par räddningar som höll oss kvar i matchen vilket ger han ett lite mer mixat betyg. Mixat betyg kan jag dock inte ge åt Erik Andersson och Hampus Söderström, den ene för att han var osynlig och den andre för att han inte var det. Jag kan inte minnas en enda situation där Andersson var involverad, han var totalt osynlig vilket är synd då han sett rätt bra ut på försäsongen. Söderström å andra sidan har gett ett blandat intryck genom hela försäsongen och i denna match var han tyvärr involverad i ett mål och såg helt enkelt inte trygg ut som tredje mittback. Om man inte tänker på en försvarare så betyder det ofta att denne inte varit involverad i nåt negativt bakåt men Söderström var tyvärr för synlig igår. Det man kan fråga sig då är huruvida det var systemet, alltså sättet vi tog oss an matchen, som gjorde Andersson osynlig och Söderström synlig? Jag vill tro att det delvis beror på det och att Västerås osynliggjorde Andersson och fick Söderström att se ovan ut, vilket han är på denna nivå.

Så, när vi ändå talar om system, kan vi skrota trebackslinjen? Jag vet, jag vet. Det får Kroon och Ghasem att se bättre ut men måste vår offensiv gå genom dem? Nej, jag är av den bestämda åsikten att matcher vinns genom numerären och kvalitén på det centrala mittfältet och där tappade vi mycket av matchen och jag är av en än mer bestämd åsikt att tre halvdana och halvsynkade mittbackar gör mer skada än vad två halvdana men synkade mittbackar gör. Låt Erik McCue och Jesper Modig, som är mer än halvdana mittbackar, spela ihop och låt Söderström agera back-up tills han kommer in i det mer.

Nej, detta är en match att lära sig av. Vi hade perioder, vi hade glimtar som vi kan bygga vidare på och hade det inte varit för två individuella misstag så hade vi, möjligtvis, tagit med oss en meriterande poäng mot Västerås. Så blev det inte och jag hoppas laget lär sig av vad de gjorde fel och bygger vidare på vad de gjorde rätt.

Ha tålamod och blicka vidare mot nästa vecka.
Då väntar Varberg och då hoppas jag få se mer av Hrastovina och Alperud!
De glimtar vi fick se av dem, kombinerat med en fotboll som är mycket mer aktiv än förut, ger mig ändå lite framtidshopp.
Hoppas dessa två och resten av laget kan ge oss anledning att släppa ut ett härligt vårskrik på måndag.

p.s.
Den där idioten som gjorde en nazisthälsning på Västra stå ska portas på livstid.
Jävla idiot.