2001: Roma, Francesco Totti
2002: Juventus, Alessandro Del Piero
2003: Juventus. Pavel Nedved
2004: Milan, Paolo Maldini
2005: Ingen mästare
Början av 2000-talet var en bra tid för Romlagen då Lazio vann ligan år 2000 följt av Roma 2001. För mig som en fotbollsromantiker säger jag inte Romas lag var det bästa mästarlaget någonsin, men kanske ett av de mer älskvärda, där Francesco Totti, Vincenzo Montella och Gabriel Batistuta bidrog till en fantastisk offensiv. Därefter var det Juventus tid med två raka mästartitlar, vilket gjorde att Pavel Nedved vann Ballon d’or 2003. Värt att nämna, det var nära att Inter tog titeln 2002. Inter behövde bara vinna över Lazio den sista matchen, men förlorade med 4-2.
År 2003 var fotbollspeaken för Serie A. Milan vann över Inter i semifinalen i Champions League, med fler gjorda bortamål. I finalen vann sedan Milan över Juventus på straffar. Milan fortsatte sedan på den inslagna vägen och vann Serie A 2004 med hela 11 poäng. Andriy Shevchenko vann även han Ballon D’or. Sedan kom den italienska ligans fall, Calciopoli drabbade hela Serie A. Juventus fråntogs sin titel 2005 därefter.
Capocannoniere:
2001: Hernan Crespo (Lazio), 26 mål
2002: David Trezeguet (Juventus), Dario Hübner (Piacenza), 24 mål
2003: Christian Vieri (Inter), 24 mål
2004: Andriy Shevchenko (Milan), 24 mål
2005: Cristiano Lucarelli (Livorno), 24 mål
Vilken målskytt rankar du högst under denna tidsperiod?
Det var en tid då många av världens bästa anfallare spelade i Serie A. Den målskytten jag personligen rankar högst under denna tidsperiod är Milans Shevchenko. Målskyttarna Crespo, Vieiri och Trezeguet var effektiva, men Sheva var enligt mig bättre i spelet och klev fram i viktiga matcher. Sedan var jag svag för Lucarelli. En som dock kunde toppa denna lista sett till potential var Adriano i Parma och Inter. När han var på spelhumör var han ostoppbar.
Hur mådde den italienska fotbollen under denna tidsperiod?
Detta var enligt mig en storhetsperiod där italienska lagen presterade väldigt bra i europeiska ligorna och framförallt lägstanivån på Serie A var mycket bättre än vad den var idag. Möjligtvis var kanske den italienska ligan ännu starkare på 90-talet, men jag vill ändå påpeka den italienska ligan var den bästa i världen även under början av 2000-talet. Dock så är jag såklart partisk.
Som vi nämnde tidigare var 2003 ett fantastisk år i europeisk fotboll för Italien med tre italienska lag. Men flera gamla storlag började få tufft med ekonomin. Napoli, Torino, Atalanta och Sampdoria var andra klassiska klubbar som kämpade med nedflyttning och ekonomi. Några klubbar fuskade till och med när det skulle bokföras där spelare övervärderades i pris. Denna skandal kallades för ”Caso Plusvalenze”.
Hur presterade landslaget?
Ett lag fyllt med stjärnor som underpresterade. EM2004 var ett riktigt fiasko där Totti visades ut för en spottloska mot Danmark och Zlatan klacklobbade över Buffon. Därefter blev det den klassiska due-due matchen mellan Sverige och Danmark.
VM 2002 däremot kunde Italien definitivt gå långt. Även om man kämpade sig vidare från en rätt så svag grupp med Mexiko, Kroatien och Ecuador så hade man en bra lottning med Sydkorea i åttondelen. Italien åkte dock ut mot Sydkorea i åttondelsfinalen, men jag tror jag aldrig har sett en sådan usel domare som i den matchen. Värdnationen skulle bara gå vidare enligt domaren. Ahn Jung-Hwan avgjorde åttondelsfinalen, vilket ledde till att han fick sparken av Perugia.
Några snackisar från denna tidsperiod
2001 – Svennis lämnade Lazio
Sven-Göran Eriksson bytte från Lazio till Engelska landslaget i januari 2001. Att en lyckad tränare lämnar mitt i säsongen är ändå relativt sällsynt. Svennis tränade aldrig någon mer italiensk klubb efter detta avsked.
2002 – Ronaldo lämnade Inter
Den brasilianska anfallaren var stekhet i sin comeback våren 2002 efter en tung korsbandsskada. Brassen hittade verkligen formen till fotbolls-VM 2002 där han blev skyttekung. För 45 miljoner euro fick Real Madrid denna anfallsstjärna, ett klart tapp för Inter.
2002 – Fiorentina konkurs
Det var en brutal fiaskosäsong för detta klassiska lag, som slutade på 17e av 18e plats. Några år innan hade storspelarna Gabriel Batistuta och Rui Costa spelat i laget, men ibland går det snabbt.
2003 – Italiensk dominans
Italienska ligan var bäst i världen med tre italienska klubbar i semifinal i Champions League.
2004 – Roberto Baggio avslutade karriären
Enligt mig en av de största italienska fotbollsspelarna. Kanske inte den bästa, men en profil som verkligen var Italiens stjärna under 90-talet. Höll bra klass sista åren i Brescia.
2004 – Napoli konkurs
Napoli hade åkt ur Serie A i början av 2000-talet och sattes sedan i konkurs 2004. Aurelio De Laurentiis köpte sedan klubben och Napoli började sedan sin resa från Serie C.
2004 – Serie A utökas
Från 18 till 20 lag, detta infördes inför säsongen 2004/05.
2005 – Calciopioli
Juventus fråntogs sin ligatitel 2005. Ingen mästare utsågs, även om det debatterades att Inter skulle få den. Inter fick 2005/06s ligatitel istället.
2005 - Milan tappade CL-titeln
Milan ledde med 3-0 i halvtid i Istanbul mot Liverpool. Sedan kom Liverpools supervändning. Väl på straffar var Liverpool starkare.
Hur såg det ut på svenskfronten under dessa fem år?
Några av bronshjältarna från 1994 gjorde sina sista år i Serie A, Klas Ingesson (Lecce) och Joakim Björklund (Venezia). Men nä, ville man följa svenskar i Serie A var detta en svag period, om man inte hejade på Bari, då fick man se Daniel Andersson och Yksel Osmanovski kämpa.
Zlatans övergång 2004 till Juventus ändrade dock på detta, han hade en stark debutsäsong 2004-05 i Turinlaget. Där och då var han ensam svenskprofil i ligan, men han skapade rubriker direkt med sin spelstil. Henok Goitom kämpade på i Udinese där han gjorde mål mot Inter i sin enda match för klubben samt Magnus Hedman trappade ner karriären i Ancona.
2001-2005 bästa elva
MV: Gianluigi Buffon (Juventus)
Ingen diskussion behövs. Francesco Toldo i Inter var bra, Dida i MIlan var bra. Men nä, Buffon som värvades till Juventus 2001 från Parma var bäst även denna tidsperiod.
HB: Cafu (Roma/Milan)
Ett ånglok på högerkanten som vann VM-guld 2002 med Brasilien. Bidragande i Romas scudetto 2001 och bidragande i Milans 2004. Gianluca Zambrotta förtjänar dock att nämnas i dessa sammanhang.
MB: Fabio Cannavaro (Parma/Inter/Juventus)
Den atletiska mittbacken presterade inte som förväntat i Inter, även om han var bra. Men han levererade direkt när han anslöt till Juventus sommaren 2004. Jag var väldigt nära ta Walter Samuel som presterade i Roma och såldes till Real Madrid, men jag väljer ändå Cannavaro och spar Samuel till senare.
MB: Alessandro Nesta (Milan)
Ska jag välja en personlig favorit från denna tidsperiod bland försvarare väljer jag Nesta. Enligt mig en bättre försvarare än Cannavaro, men straffas lite i historieböckerna då han skadade sig under VM2006. Med Nesta i backlinjen var Milan ostoppbara defensivt.
LB: Paolo Maldini (Milan)
Paolo var kanske mer mittback mot slutet. Och hade egentligen sin peak på 90-talet. Men det känns som ett tjänstefel att inte ha med Maldini i någon av de fem elvorna som ska göras under denna tidsperiod. Milans kapten som avslutade karriären 2009.
CDM: Emerson (Roma/Juventus)
En defensivt skicklig mittfältare som vann Scudetto med Roma och värvades till Juventus 2004. Han missade VM2002 för Brasilien tyvärr då han skadade axeln när han skulle stå målvakt på träningen.
CDM: Andrea Pirlo (Milan)
Värvades från Inter sommaren 2001 och levererade i Milan direkt. Den defensiva playmakern
CAM: Francesco Totti (Roma)
Romalegenden vann en mäktig Scudetto 2006 och hade kanske sina bästa år här, även om han höll hög klass länge.
CAM: Alessandro Del Piero (Juventus)
Juventus klubbikon var väldigt vass under dessa år. Jag var dock nära ta Cleerence Seedorf, men då blir jag väl halshuggen av alla Juventussupportrarna.
CAM: Pavel Nedved (Juventus)
Vann Ballon d’or 2003 och bidrog oftast med sin smarthet samt spelförståelse bakom anfallarna.
ST: Andriy Shevchenko (Milan)
Tycker han borde nämnas oftare i historieböckerna. Under dessa år i Milan var han helt fantastisk, vilket belönades med en Ballon D’or 2004.
Bänk: Dida (Milan), Gianluca Zambrotta (Juventus), Walter Samuel (Roma), Gennaro Gattuso(Milan), Clarence Seedorf (Inter/Milan), Adriano (Parma/Inter)
