Mästare och mästarlagets profil
2006: Inter, Esteban Cambiasso
2007: Inter, Javier Zanetti
2008: Inter, Maicon
2009: Inter, Zlatan Ibrahimovic
2010: Inter, Diego Milito
Mellan 2006 till 2010 var det Inter som vann fem raka ligatitlar. Scudetton 2006 fick Inter i efterhand. Med tanke på Calciopoliskandalen tappade italienska ligan i status, Juventus fick spela 2006/07 i Serie B där de vann ligan relativt enkelt. Trots att italienska ligan tappade i status lyckades Milanolagen leverera, det var där den bästa fotbollen spelades. Milan lyckades vinna Champions League 2007 med Kaka i spetsen. Inter avslutade sedan sin storhetsperiod med en trippelseger 2010. Ett lag som förtjänar att nämnas under dessa år är Roma, som lyckades komma tvåa i Serie A hela fyra gånger under denna period.
Capocannoniere:
2006: Luca Toni (Fiorentina), 31 mål
2007: Francesco Totti (Roma), 26 mål
2008: Alessandro Del Piero (Juventus), 21 mål
2009: Zlatan Ibrahimovic (Inter), 25 mål
2010, Antonio Di Natale (Udinese), 29 mål
Vilken målskytt rankar du högst under denna tidsperiod?
Det är fem härliga profiler som nämns här. De största måltjuvarna här är enligt mig Antonio Di Natale och Luca Toni, medan de resterande tre var mer kompletta spelare och bidrog på andra sätt i banan. Luca Toni gick till Bayern Munchen efter sin succé i Fiorentina, där det inte levererades lika bra. Diego Milito under 2008/09 i Genoa och 2009/10 i Inter är inte dåligt det heller. Jag sticker ut hakan och säger Antonio Di Natale, det han gjorde som 30+are i Udinese är helt galna siffror. Hade det varit en stormatch, då hade jag valt Diego Milito eller Filippo Inzaghi.
Hur mådde den italienska fotbollen under denna tidsperiod?
Jag väljer orden “en sminkad gris”. Italien vann Fotbolls-VM 2006 och det räddade nog ligans status. Calciopoli där Juventus straffades hårdast och den dåliga ekonomin för flertalet klubbar skakade ligans rykte. Trots detta vann Milan Champions League 2007 och Inter lyckades med samma bedrift 2010. Men det var verkligen sista storhetstiden med kortsiktiga byggen från båda lagen. Även lägstanivån från flera lag sjönk under denna period enligt mig. Italienska fotbollen hade kanske ett rykte på denna tid att den var tråkig och defensiv, vilket jag kunde tycka var lite väl hårt.
Hur presterade landslaget?
Italiens vinst under VM2006 var en fantastisk bedrift. Del Piero satte spiken i kistan mot tyskarna i semifinalen och italienska kommentatorernas "ANDIAMO A BERLINO" är en klassiker. i finalen vann sedan Italien mot Frankrike men den stora snackisen blev Zinedine Zidanes skalle på Marco Materazzi.
Därefter väntade en tyngre period för Italien. Att åka ut på straffar mot Spanien i EM2008 i en kvartsfinal var ingen skam i sig men spelet såg katastrof ut i gruppspelet. VM2010 var Italiens stjärntrupp lite för gammal och underpresterade brutalt. Mot Paraguay, Nya Zeeland och Slovakien lyckades Italien ta endast två poäng. Denna femårsperiod kan sammanfattas med höga toppar och djupa dalar helt enkelt.
Välj ut några snackisar från denna tidsperiod
2006 - Calciopoli
Denna skandal med påverkade domare kom upp till ytan. Juventus straffades med fråntagna ligatitlar från 2005 till 2006. Titeln 2006 gick till Inter. Även Milan, Fiorentina, Lazio och Reggina fick poängavdrag säsongen efter.
2006 - VMguld Italien
Trots alla skriverier lyckades Italienarna fixa guldet i Tyskland.
2007 - Milan vinner Champions League
Filippo Inzaghi hade vaknat på rätt sida och gjorde två mål mot Liverpool. En skön revansch för alla Milanfans efter fiaskot två år innan. Turneringens lirare var dock utan tvekan Kaka.
2007 - Juventus, Napoli och Genoa tillbaka till Serie A.
Aldrig tidigare har nog Serie B varit så färgstarkt. Trots Juventus fick nio poängs avdrag vann de Serie B. Alessandro Del Piero, David Trezeguet och Gianluigi Buffon visade klubbhjärta som följde med en division ner. Samtidigt började Napolis resa med Marek Hamsik som kom in 2007.
2008 - Inter vinner scudetton med minsta marginal
Inför sista matchen ledde Inter med en poäng över Roma. Det såg tufft ut i halvtid med 0-0 mot Parma. In kom Zlatan efter en skada och levererade två fina mål. Roma höll på hämta igen 11 poäng. Jose Mourinho fick efter säsongen ersätta Roberto Mancini.
2008 - Ronaldinho och Beckham i Milan
Två av de mest populäraste spelarna fick spela tillsammans. De var kanske inte i sina bästa upplagor här, men det var ändå kul att se dessa i samma lag. Det finns en klassisk bild när Pirlo, Beckham och Ronaldinho diskuterar vem som ska ta en frispark. Jag hade faktiskt valt Beckham, även om det svider att välja en engelsman.
2009 - Paolo Maldini slutade sin karriär
När Maldini avslutade sin karriär hade han mest Serie A matcher med 647 styckna, ett rekord som Gianluigi Buffon slog senare.
2009 - Många älskvärda anfallsduos
Sampdorias Antonio Cassano tillsammans med Giampaolo Pazzini var en älskvärd. Udineses med Alexis Sanchez och Antonio Di Natale en annan. Min favorit var ändå Fabrizio Miccoli tillsammans med Edison Cavani i Palermo, där Javier Pastore var playmakern bakom. Gatorna glömmer inte.
2010 - Inter vinner trippeln
Efter att ha gått till final med minsta marginal mot Barcelona var det inget snack i finalen mot Bayern München. Stor matchhjälte blev Diego Milito.
Hur såg det ut på svenskfronten under dessa fem år?
Förutom Zlatan i Inter var det ändå några svenskar som var i ligan. Christian Wilhelmsson gjorde det bra i Roma 2007, Olof Mellberg gick till Juventus när de flyttades upp. Albin Ekdal gick till Juventus men lånades ut till Siena. Svenskbosniern Zlatan Muslumovic kämpade i Messina, Parma och Atalanta. Sedan till sist stortalangen Goran Slavkovski, som debuterade i Inter som 17 åring men aldrig blev något.
2006-2010s drömelva
Målvakt: Julio Cesar (Inter)
Petade stjärnan Francesco Toldo och var kanske världens bästa målvakt 2010 enligt mig. Detta var hans gyllene år, en liten kortare peak än de flesta målvakterna men wow vad bra han var när han var som bäst.
Högerback: Maicon (Inter)
En offensivt skicklig samt fysisk högerback som kom till Inter 2006. Ansågs som en av världens bästa högerbackar under denna period. Efter trippeln tappade han i kvalitet och såldes sedan till Manchester City 2012.
Mittback: Walter Samuel (Inter)
En mur, kanske en av de mest underskattade försvararna genom tiderna. Jag läser hans namn alldeles för sällan i historieböckerna när de bästa försvararna rankas.
Mittback: Alessandro Nesta (Milan)
Högst bidragande till Milans CL-titel 2007. Något år senare började skadorna komma och han blev aldrig lika bra igen.
Vänsterback: Javier Zanetti (Inter)
Il capitano vann trippeln 36 år gammal. Med sin uthållighet och vilja var han en av Inters viktigaste spelare under dessa år.
Defensiv mittfältare: Daniele De Rossi (Roma)
Kanske den jag håller högst på mittfältet. Han hade några år här då han var kanske världens bästa defensiva mittfältare.
Defensiv mittfältare: Esteban Cambiasso (Inter)
En av de smartaste mittfältarna defensivt under denna period. Stod alltid rätt positionerad.
Offensiv mittfältare: Kaka (Milan)
Vann Ballon D’or 2007 och högst bidragande till Milans Champions League framgångar. Såldes sedan dyrt till Real Madrid.
Offensiv mittfältare: Francesco Totti (Roma)
Med tanke på hur nära Roma var vinna ligan hela tiden måste man ändå nämna Totti. Det ville sig dock inte, tyvärr blev det bara en ligatitel.
Anfallare: Zlatan Ibrahimovic (Inter)
Jag kommer alltid påstå att Zlatan i Inter var den mest sevärda versionen av Zlatan. Han gjorde inte lika många enkla mål men han trivdes väldigt bra när han kunde sjunka ner och hämta boll. Därifrån bjöds det ofta på magi.
Anfallare: Diego Miltio (Genoa/Inter)
Sprutade in mål i Genoa och värvades till Inter. Där var Milito bidragande till alla tre titlar i trippeln. Den stora matchernas man.
Bänk: Gianluigi Buffon (Juventus), Marco Materazzi (Inter), Christian Chivu (Roma/Inter), Andrea Pirlo (Milan), Wesley Sneijder (Inter), Fabrizio Miccoli (Palermo), Antonio Di Natale (Udinese)
SvenskaFans 25 år
idag kl. 12:00
Serie A 25 år Del 2 – 2006-2010
SvenskaFans fyller 25 år, så vad passar då inte bättre än att gå igenom senaste 25 åren i Serie A med härliga minnen. I del 2 går vi igenom 2006-2010, den kanske mest händelserika perioden inom italiensk fotboll, på både gott och ont.
Carl Mårtensson
