Banega, Escudero, Correa och Pizarro var några av namnen som fick sitta på bänken när Sevilla rullade igång ligasäsongen 2017-2018. 

Starten var det dock inget fel på. Sevilla inledde ganska rappt, och fick också lite turligt 1-0 efter att mittbacken Lenglet mött Nolitos hörna med ena knät, och på Petter Hansson-manér lyckades styra in bollen över mållinjen.

Anfallstrion med Navas, Nolito och Muriel öste sedan på, och gjorde generellt vassa insatser allihopa, framför allt de två förstnämnda. Att det sedermera blev grus i maskineriet hade förmodligen andra orsaker.

I stället för 2-0 gav Leo Baptistao hemmapubliken en riktig kalldusch. En ganska lång löpning rakt igenom Sevillas försvar och ett skott i krysset gav 1-1 på resultattavlan. Otagbart för Sergio Rico, som byttes in tidigt i Sevilla-målet efter en skada på den ordinarie andramålvakten David Soria.

Andra halvlek började trevande, och det var först återvändaren Ever Banega byttes in som det blev lite snurr på anfallsspelet. Ett ledningsmål för Sevilla låg i luften, men några upprörda ord från Banega till domaren senare var den förhoppningen borta. Rött kort för snack kan vara det mest onödiga en fotbollsspelare kan dra på sig, och extremt tungt att det händer samtidigt som man trycker på för ett segermål.

1-1 stod sig som slutresultat.

Analys
Redan när startelvan släpptes fanns det viss oro att det här inte skulle bli någon dans på rosor. Espanyol är långt ifrån något tokigt lag, och kommer man inte upp i nivå blir det ytterst svårt att ta tre poäng.

Känslan är att det stora problemet den här kvällen var spelet på innermittfältet. Nzonzi fick nytt sällskap i form av Ganso och förra säsongens B-lagsspelare Borja Lasso, som visserligen gjorde det helt okej, men kvalitén är inte tillräckligt hög för att gå in och dominera en match i La Liga. En av Lasso och Ganso på planen hade förmodligen inte varit någon fara, men när båda spelar samtidigt blir skillnaden för stor. Banega, Pizarro och Krohn Dehli är helt enkelt på en annan nivå.

Pablo Sarabia som vänsterback är heller ingen större hit, framför allt när vi vant oss vid att se superprestationer från vår ordinarie vänsterback Escudero. Sarabia passar helt enkelt mycket bättre på någon av ytterpositionerna, där han verkligen kan få utlopp för sin målfarlighet.

Nu är det bara att slicka sina sår och komma tillbaka dubbelt så starka i mötet med Istanbul på tisdag. Vamos mi Sevilla!