Paul Kemeny om engelsk fotboll: "Skulle inte ens byta honom mot Steven Gerrard"

För sex år sedan var det en 18-åring som jämfördes med engelska storheter som Colin Bell. Idag är han kontraktslös. Det var en ung grabb som spelade med en elegans, bollkontroll och spelförståelse, som skulle vara en framtida ledare i landslaget och för Manchester City. Liverpool ville köpa för £10m men Sven Göran Eriksson kunde inte ens tänka sig byta sin unga stjärna mot Steven Gerrard.
 
Det var då. Spolar vi fram tiden är det bara att konstatera att Michael Johnson är ytterligare en ung talang som inte hade vad som krävdes för att bli en framgångsrik fotbollsspelare. Skillnaden här är att det tog tid att fatta det, och det kostade.
 
Skador förstörde, såklart, men inte ens när Svennis som tränare för Leicester under första halvan av 2011 kom tillbaka för att ge Johnson speltid i the Championship hjälpte det. Sprit, spel och brudar var roligare, två gånger under 2012 fastnade han med alkohol i kroppen när han körde bil, och under hela tiden har han håvat in runt 300,000 kronor i veckan på att göra ingenting tack vare ett lukrativt femårskontrakt som han skrev på 2009.
 
Fortfarande bara 24 år och nyligen utköpt från sitt kontrakt, Johnson borde ha all hunger i världen att fortfarande kämpa vidare i en mindre klubb. Förutom en lätt övervikt är det enligt City’s läkare inte längre några skador som stör, men kanske lätt att säga till någon som är mångmiljonär utan att ha behövt göra ett skit, och som förmodligen aldrig behöver röra ett finger igen.
 
Och Liverpool ska vara rätt så nöjda att man inte drev igenom den här affären sommaren 2007.