Spelarbetyg efter blodtryckshöjande cupsemitriumf mot Sirius

Att släppa in tre mål under ordinarie tid och förlängning skall egentligen inte rendera ett högstabetyg, men med tanke på den alldeles formidabla prestationen i straffläggningen där han räddade två straffar av fyra är det faktiskt inget snack. Världsklass, helt enkelt, även sett i ett internationellt perspektiv. Stod även i övrigt för en stark match med flera kvalificerade räddningar. Var chanslös på de tre baklängesmålen utom möjligen det första, där han hade kunnat placera sig bättre.

Ett par slarviga aktioner redan under de första fem minuterna kan ha ställt till det med självförtroendet, för detta var tveklöst en av Hampus svagaste matcher på bra länge, åtminstone defensivt . Offensivt bidrog han med fart och han agerade förvisso livräddare i straffområdet i den 103:e minuten, men därutöver förlorades i stort sett varenda duell mot bland andra duktige Bjerkebo och tappade markeringen helt i samband med Sirius 2-2-mål. Skall därtill vara glad att han slapp syna gult efter en riktigt ful eftersläng i 44:e.

Som alltid oerhört stark i duellspelet och han är definitivt en av Sveriges bästa mittbackar, men åtminstone jag förväntar mig betydligt mer. Blandade och gav där blicken för spelet ofta kompenserar att han inte är någon speedkula, men här förekom tyvärr en hel del slarviga uppspel och han kom sent in i ett flertal situationer, vilket helt rättvist renderade honom en varning i minut 80.

Återigen stabilast i det bakre mittlåset, starkt i huvudspelet och oftast positionssäker. Stod för ett flertal avgörande brytningar, var på rätt plats när andra gick bort sig. En inte helt lätt match för Frederik, men är så rutinerad att det inte tycks bekomma honom. I och för sig ett onödigt gult kort i 60:e – symptomatiskt för ett Hammarby som för dagen ideligen hamnade på efterkälken – men det kompenseras av en iskall straff i sanningens minut.

Betyget är kanske i överkant, men jag gillar ändå vad jag ser av Noah. De offensiva utflykterna är frejdiga och han hinner oftast tillbaka för att täcka sin vänsterkant. En av få som över huvud taget kom upp i nivå i den bedrövliga första halvleken, inte minst med två tunga distansskott som dessvärre gick för rakt på målvakt. Dessutom delaktig i 1-1-kvitteringen. Med sin fart och framåtlutade hållning har vi fått en fullgod ersättare till Shaquille Pinas.

Tillsammans med Markus Karlsson absolut nödvändig storstädare i en första halvlek som hör till de blekare 45:orna som Hammarby stått för sedan, ja, sedan storförlusten borta mot just Sirius ifjol. Duon räddade det som räddas gick där i stort sett samtliga medspelare underpresterade å det grövsta. Visst fattade även Frank en del mindre bra beslut, men de får snarast skyllas på den knappt synliga omgivningen. Utan mittduons grundkvaliteter hade matchen kunnat vara avgjord i negativ bemärkelse redan i halvtid.

Sett över hela matchen Hammarbys bäste spelare tillsammans med Warner Hahn, samt ytterligare en som jag skall återkomma till. Regissör på mittfältet där han styr och ställer lite som han vill med riv, slit, fantastisk spelförståelse. Fick liksom Adjei agera städpatrull i kalabaliken första 45 och gjorde det med en sådan kvalitet att han bit för bit närmar sig Sveriges absolut starkaste på positionen. Att ur-Bajaren ”Mackan” denna söndag efter ett av få riktigt läckra Hammarby-anfall dessutom fick styra in 1-1-kvitteringen i 56:e, well, ingen förtjänade det mer än han.

Betyget skall denna gång inte beaktas utifrån dagens spetskvaliteter rent spelmässigt, för bortsett från den nödvändiga 3-3-kvitteringen i grevens tid i minut 106 – som i grund och botten var Nicola Vasics mål – var det frustrerat, slarvigt, långsamt och alldeles för smånätt, alltså exakt det som Nahir själv kritiserade hela laget för efter matchen. Nej, det som stack ut den här gången var de inte minst viktiga ledaregenskaperna. Något måste han ha pumpat i laget under halvtidsvilan, för ut på Nya Söderstadion kom ett helt nytt lag, inte på något sätt briljant men ändå med i matchen igen. Även sådant måste premieras.

Räddas av några få helt ljuvliga individuella prestationer. Dels i samband med Bajens första riktiga chans i 28:e och dels naturligtvis det distinkta avslutet till 2-1 i 62:a, alltså de enda gångerna han vågade det oförutsägbara. Därutöver var det faktiskt inte mycket att hurra för. Lästes effektivt av Hammarby-bekante Oscar Krusnell, vilket kan ha medfört de alldeles för mångtaliga felbesluten, varav ett orsakade Sirius omställning till 0-1-målet.

När övriga offensiven lyser med sin frånvaro hackar det även för Paulos. Han må vara den ende som verkligen går på djupet, men saknas då farten hos resten av laget blir han som den osynlige mannen i ett vacuum där enda sättet att visa sig blir med frustrerat snackande och gestikulerande. Talande då att han visade sig från en betydligt bättre sida efter paus när hela laget lyfte sig.

Första matchen från start för vårt 28-miljonersnyförvärv, och visst hade han förväntningar på sina axlar från cirka 25 000 grönvita supportrar på plats, och oss andra som följde matchen på annat håll. Kom inte alls med i spelet första 45, då det mesta dessvärre styrdes mot en för dagen statisk ”Monte”. Tyvärr, för i andra halvlek fick vi oss en förvandling till livs. Visade då gång på gång upp vilka vi kvar till sin absoluta toppnivå, men det är hela två veckor kvar till den allsvenska premiären och här kommer det att brinna.

OJS har givetvis inte ”Montes” spetskvaliteter, men även om han som nu byts in på dennes kant kan vi vara nästan övertygade om att han gör sitt jobb otroligt bra. Som det nästan jämt hävdas är det inte alltid man lägger märke till det jobb han lägger ner, men han rör sig så smidigt, har en sådan blick och är så professionell att jag hyser stor beundran. Klinisk straff när det gällde, dessutom. OJS har varit en av Hammarbys absolut bästa under säsongen this far och det är bara att konstatera att de ansvariga fattat helt rätt beslut att behålla honom.

För att Hammarby skall kunna vinna titlar behövs många redskap. Vi har en fantastisk ledarstab och en trupp vars bredd och kvaliteter är högsta klass i Sverige, vi har spelmodell som kan justeras utifrån motstånd och en stabil ekonomisk grund att stå på inför framtiden. Men vi behöver ytterligare något. Den som verkligen gör skillnad när det gäller; den det gör förbannat ont att möta; nyckeln som kan dyrka upp motståndarlåsen. Den som går till straffpunkten med bollen som ett spädbarn i famnen, älskar det och möter supportrarna på Hemma Stå med ett LEENDE, och sedan levererar. Nicola Vasic har allt det där och det är underbart som den vackraste saga. Låg dessutom bakom Nahirs 3-3-kvittering och gjorde ont att möta i varenda duell. De som har tvivlat kan sluta upp med det nu.

Har imponerat stort under hela försäsongen och har givetvis förtjänat sin plats i A-lagstruppen. Det är dock en sak att prestera på träningsläger i Marbella och i det dagliga slitet på Årsta, en helt annan att ta steget ut på ett nästan fullsatt Nya Söderstadion till en match av verklig betydelse utan att darra på manschetten. Men som Oscar gjorde det, som om han aldrig hade gjort annat än att spela på den här nivån. Imponerande? Det är bara förnamnet.

Spelade väl egentligen för kort tid för att kunna bedömas rättvist, men det som gäller för Steinke Brånby gäller även denne unge man. Bara att hålla nerverna i schack i en straffläggning när både cup-final och Europa League står på spel, det är inget annat än en makalös prestation. Tack för showen, Wilson!

Spelade för få minuter för att betygsättas.