Neal Ardley gjorde direkt plats i startelvan för veckans båda nyförvärv Jake Reeves och Deji Oshilaja, där den senare bildade mittlås tillsammans med Jake Goodman och den förre tog plats på ett tremanna-mittfält. Kanske något överraskande ställde Ardley upp med en 4-3-3 uppställning med Sean Rigg, Adebayo Akinfenwa och Adebayo Azeez längst fram, ett mittfält bestående av redan nämnde Reeves, George Francomb och Dannie Bulman och i backlinjen huserade Barry Fuller, Oshilaja, Jake Goodman och Callum Kennedy. 

På en svårspelad plan hade Wimbledon stora svårigheter att få igång något anfallsspel i matchinledningen och det var därför föga överraskande att hemmlaget tog ledningen i den 32:a minuten, då Adam Marriotts skott studsade fram till Tom Pett som drog upp bollen i nättaket. Wimbledons kvittering bara några minuter senare var väl lika orättvis som ledningsmål hade varit rättvist. Bayo Akinfenwa och Sean Riggs förarbete gav läge till George Francomb som skruvade in kvitteringen. Målet gav Wimbledon lite vind i seglen och de spelade upp sig innan paus.

Efter paus fortsatte Stevenage att dominera matchen och Wimbledon hade svårt att skapa chanser. De riktigt farliga lägena ville inte riktigt infinna sig för hemmalaget, men man fick viss hjälp av domaren i den 69:e minuten då han pekade på straffpunkten efter en situation som blev omdiskuterad, åtminstone i Wimbledonlägret. Fram stegade i alla fall Simon Walton och satte segermålet bakom James Shea. Neal Ardley gjorde bara ett byte i jakten på kvittering då George Oakley ersatte Sean Rigg med knappa tio minuter kvar.

Trots förlusten ligger the Dons kvar på en tolfte plats i tabellen, som visserligen haltar något. Nästa chans till tre poäng, och en god sådan, kommer på lördag då bottenlaget Carlisle gästar Kingsmeadow.