WSL har allt som krävs för att vara världens bästa liga – men måste våga bli större, smartare och mer publiknära för att verkligen ta nästa steg.
Women’s Super League i England, WSL – Englands högsta damliga, beskrivs ofta som en av världens bästa ligor – kanske den allra bästa. TV4 har nyligen köpt sändningsrättigheterna till ligan från 2026 och framåt, och samtliga matcher kommer sändas på TV4 Play och TV4 från och med säsongsstarten den 10 januari. Damernas motsvarighet till Premier League får därmed ett större svenskt publikt fönster än någonsin – även om det återstår att se hur mycket fokus och resurser kanalen lägger på att verkligen lyfta ligan.
Storlek, speluppehåll och tajming
En av ligans största utmaningar har varit dess storlek. WSL har varit liten, med få lag och små marginaler där varje match blir avgörande. Nu är en utökning till 14 lag planerad till 2026/2027 – ett steg i rätt riktning. Så länge kvaliteten håller, vilket den gör, finns det goda skäl för ligan att växa. Fler lag innebär fler matcher, större bredd och ett mer naturligt ligaliv, där utveckling och variation får ta större plats.
En annan nackdel är det långa speluppehållet kring jul. Det är märkligt, eftersom det är just då publiken har tid. På herrsidan är Boxing Day en självklar del av fotbollskulturen, men damfotbollen missar chansen. Att lägga matcher under jul- och nyårsperioden hade kunnat bli ett viktigt steg för att göra WSL till en naturlig del av supportrarnas vardag. Här finns en publik som väntar – men den måste tas tillvara.
Samtidigt gör ligan mycket rätt. Ett tydligt plus är hur WSL utnyttjar herrarnas landslagsuppehåll. När Premier League står stilla passar man på att lägga stora matcher i damligan. Det är smart. För klubbar med både herr- och damlag skapas en möjlighet att behålla publikens intresse. Supportrar som annars hade gått på herrmatch kan i stället se damlaget. Att gå och se Manchester Uniteds damer när herrarna har landslagsuppehåll är ett konkret sätt att skapa nya vanor.
Internationell kvalitet och publikfrågan
Andra styrkor är ligans internationella konkurrens och klubbarnas professionalism. WSL lockar toppspelare från hela världen, vilket höjer nivån och gör ligan mer spännande. Flera klubbar, som Arsenal och Chelsea, har dessutom satsat på tränare, akademier och resurser för damlaget, vilket gör ligan mer stabil och långsiktig. Den ökade mediebevakningen, både i TV, appar och sociala medier, bidrar också till fler fans och stärker ligans status.
Publikfrågan är central, eftersom publik inte bara handlar om stämning på läktaren utan om hela sportens framtid – större intäkter, ökad synlighet och högre status. Här syns tydliga skillnader mellan klubbarna. Chelsea är det mest framgångsrika laget på planen, men inte på läktarna.
Arsenal däremot är ligans publiklag. Deras damlag säljer fler biljetter än vissa herrlag i Premier League, som Fulham och Bournemouth. En viktig förklaring är klubbens medvetna strategi med låga biljettpriser, något som bevisligen fungerar. Chelsea har valt en annan väg, med högre priser även på toppmatcher. Resultatet är att arenan sällan är i närheten av fullsatt. Klubben hänvisar till ökade intäktsbehov, men bland supportrar är åsikterna delade – och frågan är vad som egentligen gynnar ligan på sikt.
Ekonomi och svenska perspektivet
På minussidan finns fortfarande skillnader mellan klubbarna – både vad gäller resurser och publikstrategi – vilket påverkar upplevelsen för både spelare och fans. Konkurrensen med herrfotbollen är också en utmaning; damligan riskerar ibland att skymmas i media och marknadsföring. Ekonomiska begränsningar hos vissa klubbar påverkar dessutom både spelartrupper och publikupplevelse.
Ur ett svenskt perspektiv är det naturligt att intresset ofta dras till lagen med svenska spelare. Svenskor finns i över hälften av WSL-lagen, vilket gör ligan extra relevant. Samtidigt finns det ett värde i att lyfta blicken. Manchester City är ett exempel: inga svenska spelare, men en svensk tränare och sportchef, en intressant trupp och ett spännande sätt att spela. Det väcker frågor – vilken typ av svensk spelare hade passat in där? Och ibland är det minst lika intressant att följa lag utan någon svensk koppling alls. West Ham, till exempel – hur kan ett lag ha så svårt att ta poäng oavsett motstånd?
Nästa steg för WSL
WSL är redan en liga i världsklass. Men för att verkligen bli en självklar del av fotbollskulturen krävs tillväxt, mod och långsiktiga beslut. Fler lag, bättre tajming och en tydligare publikstrategi kan ta ligan från bäst – till ännu större. Det är inte bara en fråga för damfotbollen, utan för engelsk fotboll i stort.
