Per Nilsson: Utöka elitserien till 16 lag

Före elitserien
Allsvenskan som högsta serien hette före 1975 bestod av två serier med åtta lag i varje, norra och södra gruppen. Näst sista säsongen 1973-74, spelades grundserien i 14 omgångar och de fyra bästa lagen från respektive grupp möttes i en SM serie med 21 omgångar.

Övriga åtta lag spelade i en kvalificeringsserie med 14 omgångar där de två sista lagen flyttades ned till div. 2, som underliggande serie då hette.

Jag tycker att kvalificeringsserien blev tämligen ointressant med ett sådant upplägg för de flesta av lagen i serien och naturligtvis även för publiken. Det enda som gällde i en sådan serie var att undvika de två sista platserna. Förövrigt gällde placeringarna ingenting förutom äran.

Elitserien och fyra ettor
1975 skapades elitserien, som under de inledande åren bestod av tio lag, samt att div 2 serierna blev fyra div I serier. Spelet om SM avgjordes för första gången i modern tid med playoff. Kvalet till elitserien spelades mellan de bästa div I lagen, som möttes i playoffspel. De bästa lagen från playoff spelade sedan i kvalserien utan elitlag.

Allsvenskan
Med tiden blev det tolv lag i elitserien och 1983 spelades allsvenskan för första gången efter jul. De två bästa lagen från div I serierna spelade i en dubbelserie. Nämnas bör att de idag etablerade elitlagen HV71 och Luleå, red på framgångsvågar när lagen låg i toppen av allsvenskan med välbesatta läktare både i grundserien och i allsvenskan. Lag som inte kvalificerade sig för allsvenskan fick en andra chans till kval i fortsättningsserien. Inte lika glamoröst som i allsvenskan, men det var trotts allt rimliga resor och därmed rimliga resekostnader för lagen.

Allsvenskan med elitlag
Vårsäsongen 1988 utvecklades allsvenskan ytterligare, när två elitlag fick spela 18 omgångar mot hungriga div I lag. Allsvenskan spelades på det sättet till säsongen 1995 – 96. Detta system är i mitt tycke det bästa seriesystemet, som svensk hockey hittills haft.

Början till en smalare topp
Från 1997 flyttades inget lag ur elitserien utan chans till återkval. Lagen delades även in i tre derbygrupper för att det skulle bli fler matcher i grundserien. Med fyra möten alla mot alla och med ytterligare två inbördes möten inom derbygrupperna spelades 50 omgångar. Kritiken som varit mot derbygrupperna var att lag kunde gynnas eller missgynnas beroende på motståndets klass i derbygruppen. Till årets säsong togs derbygrupperna bort och nu är det fem möten mellan lagen. Totalt spelas 55 omgångar i grundserien.

Div I blev allsvenskt
Från säsongen 1998 – 99 till 2004 – 2005 spelades allsvenskan i två tolv lags serier, norra och södra. Serierna spelades med så kallade derbygrupper i 32 omgångar och de fyra bästa lagen spelade i superallsvenskan efter jul. Minns att det var ett stort mediaintresse för de spelade superallsvenskorna. För lagen i fortsättningsserien var det inte lika roligt, åtmistonde för lagen i norra allsvenskan. Med lag utspridda från Kiruna i norr till Nyköping i söder, i en serie med litet medialt intresse, blev resorna stora kostnader för föreningarna. De två bästa lagen fick som belöning spela playoff om en plats i kvalseren till elitserien.

En allsvenska
Förra säsongen gjorde hockeyallsvenkan premiär, en stympad sådan också, eftersom Halmstad gick i konkurs. En serie där publiksuccén uteblev. Skellefteå, som under åren i norra hockeyallsvenskan hade stor publiktillströmmning, minskade i publik och fick samtidigt högre resekostnader. Flertalet lag fick kämpa med ekonomin. Media var inte på hugget på samma sätt, som förr om åren med allsvenskan eller superallsvenskan efter jul. I nischkanaler direktsänds matcher och det gjordes även förra året.

Till skillnad mot fotbollens superetta där två lag går upp i allsvenskan belönas inget lag i hocken för en bra placering. Dessutom får superettanklubbarna ett väl tilltaget miljonstöd. Iår spelar det ingen roll om ett lag kommer etta eller trea hockeyallsvenskan. Alla börjar kvalserien på noll. Samma för de två sista elitlagen, allt ställs på noll. Årets HockeyAllsvenska spelas med tre inbördes möten i 45 omgångar.

Juniorserierna tillspetsas
I början av 1990 talet började A-juniorerna spela i en riksserie med 16 lag, från att tidigare spelat i lokala och regionala serier. Sedan något år tillbaka är juniorernas högsta serie uppdelad i en norra och en södra serie. Efter jul möts de bästa lagen i en serien. Att ha ett lag som spelar på riksplanet måste vara en kostsam verksamhet och frågan är, är det värt det.

Hur ser det ut idag?
Tillspetsningen av svensk hockey har kostat på. I ivern att hänga med har följden blivit konkurs för Halmstad och Boden. För att klara elitlicensen måste många allsvenska lag sätta in extraordinära insatser. Inte ens elitlag undgår ekonomiska åtstramningar, trotts ett guldkantat tv avtal.

Ett argument som framfördes för en allsvenska, var att alla matcher skulle gälla någonting. Och det är väl inte helt fel med den kritiken. Under säsongerna 1998 – 2005 och sett till lag som spelade i superallsvenskan på våren var det först 32 omgångar utan större betydlese. Sedan 14 omgångar där en kvalserieplats eller playoff stod på spel. Slutligen för de fyra lag som gick hela vägen väntade tio omgångar i kvalserien.
Som synses gällde det som mest på minst antal matcher i kvalserien. Vilka resultaten var på höstsäsongen spelade ingen roll. Det samma gäller faktiskt för hockeyallsvenskan med nuvarande upplägg. De tio sista matcherna för året gäller mest. Då spelar det ingen roll om placeringen varit sjua eller etta i allsvenskan.

I elitserien är det en 55 omgångar lång väg till slutspel och kvalspel. Det enda tabellplaceringen betyder är en hemmaplansfördel i en avgörande match i slutspelet. Dock har sex lag en extra hemmamatch, som kan ge en fördel i tabellen. För lagen som spelar kvalserien i betyder placeringen i elitserien ingen roll.

Bland elitlagen finns det lag som vill ha fler omgångar och lag som vill ha färre. Förespråkarna för fler elitserieomgångar, där ibland Färjestad och Linköping hänvisar till de större intäkternas som fler hemmamatcher ger. En elitserie med tolv lag och sex inbördes möten lagen emellan ger 66 omgångar och en inflation i möten mot i princip samma motståndare år efter år. Risken med att möta samma lag, även om det är en derbymatcher är att publiken lessnar. De så kallade stora matcherna blir inte en stor match i det femte mötet för säsongen.

Systemet med slutspel i form av playoff, samt att elitlagen får en chans till återkval, gör att spel i många omgångar minskar i värde. Det eftersom en bättre tabellplaceringen inte ger så stor fördel. Argumentet för fler omgångar bygger nog på tron på större intäkter.

Så varför inte spida elithockeyn till fler orter, samtidigt som grundseriespelat avkortas och slutspelet förläng?

Serieförslag 16 lag i två divisioner
Detta upplägg är inte allt för olikt hur NHL spelades men en öst och en väst konferans, men alla lag möttes under säsongen. Konferanserna tog fram var sin segrare. Sen var det konferansvinnarna, som gjorde upp om Stanley Cup.

Grunden för detta förslag är att lagen delas in i två serier eller divisioner, med åtta lag i varje. Inom varje division spelas 28 omgångar och mellan divisionerna möts lagen i 16 omgångar. Det är viktigt att grundsynen är att det är två olika serier och inte en serie. Skälet till det är att det kan finnas en obalans om lagen i den ena divisionen som helhet är bättre än lagen i den andra divisionen. Resultaten från allsvenska grundserierna med 32 omgångar 1999, 2001, 2003 och 2004 visar att det kan klara skillnader mellan grupperna i serien. Hur resultatet blev för fjolårets hockeyallsvenska vet jag inte. Efter grundseriens 44 omgångar spelas två mästerskapsligor, där de sex bästa lagen från varje division blandas efter placeringarna från grundspelet. De fyra lag, som inte kvalificerar sig till mästerskapsligorna, får spela i en kvalserie. Lagen i mästerskapsligorna och i kvalserien får bonuspoäng efter placering. Nedan presenteras förslaget i detalj.

Grundserier
 16 lag spelar fördelat på två divisioner, Norra Divisionen och Södra Divisionen.
 Inom divisionerna möts lagen i 28 omgångar.
 Mellan divisionerna möts lagen i 16 omgångar.
 Grundseriespelet omfattar totalt 44 omgångar.

Resultatet efter 44 omgångar ligger till grund för mästerskapsspel och kvalspel. De sex bästa lagen i varje division spelar i mästerskapsligorna. De övrig lagen spelar kvalspel.

Norra Divisionen
Lag 1 Mästerskapsliga A
Lag 2 Mästerskapsliga B
Lag 3 Mästerskapsliga B
Lag 4 Mästerskapsliga A
Lag 5 Mästerskapsliga A
Lag 6 Mästerskapsliga B
Lag 7 Kvalspel
Lag 8 Kvalspel 

Södra Divisionen
Lag 1 Mästerskapsliga B
Lag 2 Mästerskapsliga A
Lag 3 Mästerskapsliga A
Lag 4 Mästerskapsliga B
Lag 5 Mästerskapsliga B
Lag 6 Mästerskapsliga A
Lag 7 Kvalspel
Lag 8 Kvalspel

Mästerskapsligor
För att motverka eventuella skillnader mellan divisionerna spelas två mästerskapsligor, där lagen blandas från de två divisionerna. Lagen erhåller även bonuspoäng efter placering. Som mest utdelas fem bonuspoäng i en fallande skala. Mästerskapsligorna spelas i tio omgångar. De fyra bästa lagen i varje liga spelar i slutspel. Övriga lag har spelat klart för säsongen. Tolv lag spelar därmed minst 54 tävlingsmatcher per säsong.

Mästerskapsliga A
Lag 1 Norra Divisionen (5p)
Lag 2 Södra Divisionen (4p)
Lag 3 Södra Divisionen (3p)
Lag 4 Norra Divisionen (2p)
Lag 5 Norra Divisionen (1p) 
Lag 6 Södra Divisionen 

Mästerskapsliga B
Lag 1 Södra Divisionen (5p)
Lag 2 Norra Divisionen (4p)
Lag 3 Norra Divisionen (3p)
Lag 4 Södra Divisionen (2p)
Lag 5 Södra Divisionen (1p)
Lag 6 Norra Divisionen

Slutspel
Slutspelet avgörs i en fastställd spelordning.

Slutspelsgrupp I
Kvartsfinal
Lag 1 Mästerskapsliga A – Lag 4 Mästerskapsliga B
Lag 2 Mästerskapsliga B – Lag 3 Mästerskapsliga A

Segrande lag till semifinal inom slutspelsgrupp I

Slutspelsgrupp II
Kvartsfinal
Lag 1 Mästerskapsliga B – Lag 4 Mästerskapsliga A
Lag 2 Mästerskapsliga A – Lag 3 Mästerskapsliga B

Segrande lag till semifinal inom slutspelsgrupp II

Final
Segrande lag i Slutspelsgrupp I - Slutspelsgrupp II

I playoffspelet rankas lagen efter följande i fallande ordning.
1) Placering i Mästerskapsliga
2) Inbördes möten (alla möten räknas från grundserie och mästerskapsliga)
3) Poäng från grundserien.
4) Målskillnad

Kvalspel till SEHL

Kvalspelet avgörs i en serie med sex omgångar. Fyra lag från SEHL spelar därmed minst 50 tävlingsmatcher per säsong. Lag placerade på 7:e plats erhåller en bonuspoäng.

Kvalserie till SEHL
Lag 7 Norra Divisionen (1p) Lag 7 Södra Divisionen (1p)
Lag 8 Norra Divisionen Lag 8 Södra Divisionen

Resultatet av kvalserien
Lag 1 Till SEHL
Lag 2 Till Play off 2*
Lag 3 Till Play off 1*
Lag 4 Till underliggande serie

* ) Lag 2 och lag 3 spelar ytterligare kval. Lag 3 börjar play-off spelet en omgång tidigare än lag 2.

En virituell 16 lags elitserie, klädd med lag med tabellställningen i elitserien och hockeyallsvenskan per den 11 december skulle gå såhär.

Grundserier

Norra Divisionen 
MODO Hockey
Timrå IK
Brynäs IF 
Luleå HF 
Skellefteå AIK
Mora IK
Djurgårdens IF
Leksands IF

Södra Divisionen
HV 71
Färjestads BK
Linköpings HC
Frölunda HC
IF Malmö Redhawks
Rögle BK 
Södertälje SK 
VIK Västerås HK


Rögle och Västerås slåss om en plats i mästerskapsserien. En verklighet i en 16 lags elitserie?

Mästerskapsligor

Mästerskapsliga A
MODO Hockey (5p)
Färjestads BK (4p)
Linköpings HC (3p)
Luleå HF (2p)
Skellefteå AIK (1p)
Rögle BK 

Mästerskapsliga B
HV 71 (5p) 
Timrå IK (4p)
Brynäs IF (3p) 
Frölunda HC (2p)
IF Malmö Redhawks (1p)
Mora IK


I mästerskapsliga B kämpar Mora med en sjätte plats i norra divisionen, med fyran Frölunda i södra divisionen, om en plats i slutspelet? En verklighet i en 16 lags elitserie? 
 
Slutspel

Slutspelsgrupp I
Kvartsfinal
MODO Hockey - Frölunda HC
Timrå IK - Linköpings HC

Segrande lag till semifinal inom slutspelsgrupp I

Slutspelsgrupp II
Kvartsfinal
HV 71 - Luleå HF
Färjestads BK - Brynäs IF

Segrande lag till semifinal inom slutspelsgrupp II

Kvalspel 

Djurgårdens IF (1p) (Till SEHL) 
Södertälje SK (1p) (Till Play off 3) 
Leksands IF (Till Play off 2) 
VIK Västerås HK (Till underliggande serie) 

Det här tycker jag är det bästa och det sämsta.

Fördelar
 Elithockeyn får större spridning
 En kortare grundserie där en bättre placeringar ger en fördel. Det lönar sig att vinna.
 Resorna i grundserien blir kortare och därmed lägre kostnader. Jämför med fyra möten med alla lag i en tolv eller 14 lags serie. Möten med lag från den andra divisionen går att göra i så kallade road trips.
 De stora matcherna blir stora, eftersom lag endast möts två gånger eller fyra gånger.
 Publiken får ex. vis fler seriefinaler. Inom divisionen och mellan divisionerna
 Lagen i mästerskapsserierna kan bara vinna. Ingen riskerar något kval. Borde ge möjlighet för unga spelare att vara med.
 Mästerskapsserierna fungerar som ett förslutspel. Pinka in reviren iställer för att spela i sereilunken.
 Matcherna får större betydelse i en kort serie. Alla måste ligga på topp.
 I kvalserien ger varje placering en fördel. Endast ett lag klart för elitserien.
 Minst ett nytt lag varje säsong. Kan bli upp till tre nya lag.

Nackdel
Svåst att dra gränsen mellan serierna. Några lag kommer sannolikt att inte att få en extra derbymatch hemma. Problemet torde vara störst för lag i mälardalsområdet och gävle-dala lagen.
Kan inte se några fler direkta nackdelar.

I Sverige spelas redan en sådan serie, nämligen Div I A och B. Grunden är att det är två olika serier, men att lagen möts mellan serierna. Men istället för att de fyra bästa lagen från varje serie får spela i två kvalserier till playoff till hockeyallsvenskan; valde förbundet att endast två lag går vidare till en kvalserie inför hockeyallsvenskt kval. De fyra lag som blir kvar i respektive serie får bonuspoäng och ska spela i sex omgångar inom serien. Klart är att segrande lag i den serien inte vinner något annat än äran. På samma sätt som före 1975 i den allsvenska kvalificeringsserien.