Hockeyzon
2007-12-17 12:00
Elitserietempen: Vecka 51
I Elitserietempen tittar SvenskaFans på vad som varit hett och kallt den senaste veckan i Elitseriesammanhang. Varje vecka hyllas och sågas lag, spelare, ledare och annat aktuellt av Hockeyzons Torbjörn Hägglund.
Torbjörn Hägglund
Brännhet
”Pär Arlbrandt”
Man kan ju fråga sig hur och varför, men i samma stund som Arlbrandt och Södertälje gjorde slut med varandra verkade fans från snart sagt varenda elitklubb drabbas av köphysteri. ”Honom ska vi ha!” vrålades det på forum till höger och vänster. Trevligt att vara eftertraktad, tyckte ”Arla” och drog till Österrike.
---
Het
”Ryssland”
Som alltid i sin egen hemmaturnering. Det är nästan så att det förtar lite av kraften i en styrkedemonstration när det går så långt att den känns ”förutsägbar” och ”i linje med förväntningarna” snarare än att slå någon med häpnad.
---
Varm
”Dick Axelsson”
Det är inte svårt att sätta sig in i känslan av att som ung nykomling få göra debut för fosterlandet i Tre Kronors anrika tröja. Spänning, förväntningar, oro, nervositet, kallsvett, panik och eufori. Man drömmer om storslagna mål, men sådana scener känns långt borta och den primära målsättningen blir att inte skämma ut sig själv…
Om man inte heter Dick Axelsson, vill säga. Mål direkt i första bytet är, oavsett procentuell förselning mellan tur och skicklighet, hur häftigt som helst.
---
Ljum
"Elitserieuppehållet"
Var det någon som njöt av landslagsuppehållet och önskade att det aldrig skulle ta slut. Han eller hon torde i så fall vara ganska ensam. Turneringar mellan Europas bästa landslag i all ära, men de rår inte på en decembergrå Elitserielunk… konstigt nog.
---
Kall
”Tre Kronor”
Nu var det visserligen få, om ens någon, som väntade sig några större stordåd av vårt kanske allra mest B-betonade A-landslag på flera år. Samtidigt vore det i det närmaste en skymf mot alla de Tre Kronor-upplagor som lyckats bättra att i-n-t-e förpassa denna upplaga till en minusplacering efter tre raka torskar.
---
Iskall
”Djurgårdens IF”
”Djurgården i kris” skriks det ut i kvällspressen. Vafalls? Nu igen?
Jodå, visst är det så. Och, tro’t eller ej, ekonomisk sådan… igen. Innefrysta lönepengar och hela det köret. Trots flytten till Hovet och kampanjer för ökat publikintresse så har DIF alltså gått och fått ännu ett släng av plånboksvacuum.
Är det någon slags årlig tradition? Eller kanske en geografisk sådan, med tanke på hur AIK och framför allt Hammarby mår.
---
Veckans snackis: Arlbrandts nästa klubbadress.
En inte helt ointressant föjetong, förvisso, men när en spelare som inte platsat i seriens jumbolag ger upphov till så många rykten och får så oerhört mycket uppmärksamhet är det mer än något annat ett tecken på att transfermarknaden verkligen på är både död och begraven.
”Pär Arlbrandt”
Man kan ju fråga sig hur och varför, men i samma stund som Arlbrandt och Södertälje gjorde slut med varandra verkade fans från snart sagt varenda elitklubb drabbas av köphysteri. ”Honom ska vi ha!” vrålades det på forum till höger och vänster. Trevligt att vara eftertraktad, tyckte ”Arla” och drog till Österrike.
---
Het
”Ryssland”
Som alltid i sin egen hemmaturnering. Det är nästan så att det förtar lite av kraften i en styrkedemonstration när det går så långt att den känns ”förutsägbar” och ”i linje med förväntningarna” snarare än att slå någon med häpnad.
---
Varm
”Dick Axelsson”
Det är inte svårt att sätta sig in i känslan av att som ung nykomling få göra debut för fosterlandet i Tre Kronors anrika tröja. Spänning, förväntningar, oro, nervositet, kallsvett, panik och eufori. Man drömmer om storslagna mål, men sådana scener känns långt borta och den primära målsättningen blir att inte skämma ut sig själv…
Om man inte heter Dick Axelsson, vill säga. Mål direkt i första bytet är, oavsett procentuell förselning mellan tur och skicklighet, hur häftigt som helst.
---
Ljum
"Elitserieuppehållet"
Var det någon som njöt av landslagsuppehållet och önskade att det aldrig skulle ta slut. Han eller hon torde i så fall vara ganska ensam. Turneringar mellan Europas bästa landslag i all ära, men de rår inte på en decembergrå Elitserielunk… konstigt nog.
---
Kall
”Tre Kronor”
Nu var det visserligen få, om ens någon, som väntade sig några större stordåd av vårt kanske allra mest B-betonade A-landslag på flera år. Samtidigt vore det i det närmaste en skymf mot alla de Tre Kronor-upplagor som lyckats bättra att i-n-t-e förpassa denna upplaga till en minusplacering efter tre raka torskar.
---
Iskall
”Djurgårdens IF”
”Djurgården i kris” skriks det ut i kvällspressen. Vafalls? Nu igen?
Jodå, visst är det så. Och, tro’t eller ej, ekonomisk sådan… igen. Innefrysta lönepengar och hela det köret. Trots flytten till Hovet och kampanjer för ökat publikintresse så har DIF alltså gått och fått ännu ett släng av plånboksvacuum.
Är det någon slags årlig tradition? Eller kanske en geografisk sådan, med tanke på hur AIK och framför allt Hammarby mår.
---
Veckans snackis: Arlbrandts nästa klubbadress.
En inte helt ointressant föjetong, förvisso, men när en spelare som inte platsat i seriens jumbolag ger upphov till så många rykten och får så oerhört mycket uppmärksamhet är det mer än något annat ett tecken på att transfermarknaden verkligen på är både död och begraven.
