Hockeyzon
2008-05-15 20:09
Hägglunds hockeyhörna:
"Murray versus Björn Gustafsson"
Här följer en påse gott och blandat, med betoning på sött och salt, från de senaste dagarnas hockeyhändelser.
Torbjörn Hägglund
Sverige möter hemmanationen Kanada i VM-semifinal, och den svenska journalistkåren är helt enig om att det här är helt fantastiskt och det absolut häftigaste som kunde hända.
Personligen kan jag ju undra varför det inte vore lika häftigt med en final mot Kanada, men semin blir förstås en minnesvärd upplevelse i vilket fall.
Håller Lundqvist nollan under ordinarie tid bör vi åtminstone ha en hyfsad chans på oavgjort efter tre perioder.
***
Det snackas också vitt och brett om vilken fantastisk bragd Tre Kronor har gjort i VM.
Jag är helt på det klara med att åtta raka semifinaler är fantastiskt och att laget har lyckats över förväntan – men jag är lite mer tveksam till vad bragden består i rent matchmässigt?
Att vinna över Tjeckien två gånger om var förstås himla trevligt, men det blir lite mer konfunderande när folk även verkar räkna in segrarna mot Danmark och Frankrike samt förlusten (!) mot Ryssland i bragdprotokollet.
När tjeckmatch nummer ett startade var Sverige redan kvartsfinalklart, så hittills har Sverige egentligen bara vunnit en match av vikt mot ett motstånd värt namnet. (Om ni gissade på onsdagens suddensegern i kvarten så var ni rätt ute).
Slutpoängen av detta stycke blir att jag håller inne med mina bragdhyllningar till dess att laget vunnit en match till. Vilken det än blir så kommer den ju att innebära medalj – och då lovar jag att även jag ska resa mig upp framför TV:n och vråla ”BRAGD!” så att grannarna får lock för öronen.
***
Undrar hur mycket Mattias Weinhandl just nu grämer sig över att ha strukit möjligheten till NHL-spel ur kontraktet?
Självklart säger ha i alla intervjuer att NHL inte lockar – allt annat vore ju ett rent ut sagt idiotiskt sätt att förolämpa sin svenska och ryska arbetsgivare samtidigt – men med den produktion han visat upp hittills under VM skulle han antagligen ha inte ha några störres svårigheter med att förhandla till sig ett envägskontrakt.
***
Fabian Brunnström är klar för Dallas Stars i National Hockey Leage. Därmed är sagan fullbordad – från spel i den svenska tredjeligan till ett kontrakt i världens bästa hockeyliga på mindre än 60 veckors tid.
Kan det ens jämföras med något annat? Det är väl ungefär som om någon av såpaskådisarna i SVT:s Andra Avenyn skulle dyka upp i Hollywoods nästa mastodontproduktion och vinna en Oscar för sin insats vid nästa gala.
***
Det slog mig när Sveriges nationalsång spelades efter matchen mot Tjeckien:
Man kan ju undra vad det egentligen säger om oss påstått dystra och och deppiga svenskar när klimax på vår nationalsång går så här:
”JAG VILL DÖÖÖÖÖÖÖÖ!”…
***
Douglas Murray är svenska folkets största kollektiva förälskelse sedan Björn Gustafsson.
Personligen kan jag ju undra varför det inte vore lika häftigt med en final mot Kanada, men semin blir förstås en minnesvärd upplevelse i vilket fall.
Håller Lundqvist nollan under ordinarie tid bör vi åtminstone ha en hyfsad chans på oavgjort efter tre perioder.
***
Det snackas också vitt och brett om vilken fantastisk bragd Tre Kronor har gjort i VM.
Jag är helt på det klara med att åtta raka semifinaler är fantastiskt och att laget har lyckats över förväntan – men jag är lite mer tveksam till vad bragden består i rent matchmässigt?
Att vinna över Tjeckien två gånger om var förstås himla trevligt, men det blir lite mer konfunderande när folk även verkar räkna in segrarna mot Danmark och Frankrike samt förlusten (!) mot Ryssland i bragdprotokollet.
När tjeckmatch nummer ett startade var Sverige redan kvartsfinalklart, så hittills har Sverige egentligen bara vunnit en match av vikt mot ett motstånd värt namnet. (Om ni gissade på onsdagens suddensegern i kvarten så var ni rätt ute).
Slutpoängen av detta stycke blir att jag håller inne med mina bragdhyllningar till dess att laget vunnit en match till. Vilken det än blir så kommer den ju att innebära medalj – och då lovar jag att även jag ska resa mig upp framför TV:n och vråla ”BRAGD!” så att grannarna får lock för öronen.
***
Undrar hur mycket Mattias Weinhandl just nu grämer sig över att ha strukit möjligheten till NHL-spel ur kontraktet?
Självklart säger ha i alla intervjuer att NHL inte lockar – allt annat vore ju ett rent ut sagt idiotiskt sätt att förolämpa sin svenska och ryska arbetsgivare samtidigt – men med den produktion han visat upp hittills under VM skulle han antagligen ha inte ha några störres svårigheter med att förhandla till sig ett envägskontrakt.
***
Fabian Brunnström är klar för Dallas Stars i National Hockey Leage. Därmed är sagan fullbordad – från spel i den svenska tredjeligan till ett kontrakt i världens bästa hockeyliga på mindre än 60 veckors tid.
Kan det ens jämföras med något annat? Det är väl ungefär som om någon av såpaskådisarna i SVT:s Andra Avenyn skulle dyka upp i Hollywoods nästa mastodontproduktion och vinna en Oscar för sin insats vid nästa gala.
***
Det slog mig när Sveriges nationalsång spelades efter matchen mot Tjeckien:
Man kan ju undra vad det egentligen säger om oss påstått dystra och och deppiga svenskar när klimax på vår nationalsång går så här:
”JAG VILL DÖÖÖÖÖÖÖÖ!”…
***
Douglas Murray är svenska folkets största kollektiva förälskelse sedan Björn Gustafsson.
