Hockeyzon
2008-06-06 17:00
Elitserien har fått nog
Vid en första anblick kan nog situationen verka självklar - men Timrås och Färjestads krav på pengar handlar egentligen inte ens om pengar. Läs här om varför.
Torbjörn Hägglund
När Färjestad gick ut och krävde pengar för att släppa Jonas Frögren till NHL trodde jag först, i min enfald, att motivet för det agerandet vara att Färjestad ville ha pengar för att släppa Jonas Frögren.
Nu har även Timrå ställt samma krav i fallet Regin, och efter att ha skaffat mig en något mindre skev bild av sakernas tillstånd kan konstateras att det här inte alls handlar om några hundratusen dollar hit eller dit.
Snarare är det här en principfråga som kan komma att bli helt avgörande för svensk hockeys framtid.
Först och främst kan vi konstatera att Hockeyligan inte längre har något gällande avtal med NHL. Man vägrade att förlänga det nuvarande avtalet med dess nuvarande villkor, där NHL kunnat plocka åt sig svenska spelare för en spottstyver. Medan man inom exempelvis fotbollen tagit för vana att faktiskt ge skälig ersättning för den fantastiska investering som köpet av en stor talang eller färdig stjärna faktiskt är, så har svenska hockeyklubbar under många år fått nöja sig med småslantar som sällan eller aldrig ens skulle räcka till att betala den flyktade spelarens lön under det första NHL-året.
Att få till stånd en förbättring av de här villkoren ligger i alla hockeyintresserade svenskars intresse, och genom att inte förlänga avtalet satte Elitserielagen för första gången ner foten ordentligt i frågan.
Dock: ska ett sånt agerande ge någon som helst effekt krävs ju att det på något sätt blir märkbart för NHL-klubbarna - och det blir det verkligen inte om Timrå och FBK skulle släppa sina kontrakterade spelare utan att kräva ersättning för dem.
Tidigare skulle Regin ha inbringat 200000 dollar till Timrå, men som det ser ut nu kommer medelpadingarna inte att få så mycket som ett ruttet lingon för honom.
Det enda sätt som Hockeyligans protest "drabbar" NHL-klubbarna på blir ju, i så fall, att de plötsligt kan plocka Elitseriespelare helt gratis…. vad för slags j-kla bestraffning ska det föreställa?
Det är mycket möjligt att Elitserieklubbarna givit sig in i en kamp som de omöjligt kan vinna, men det minsta man kan hoppas på är ju att de åtminstone försöker stå på sig till en början.
Att killar som Frögren och Regin blir lidande i processen är förstås inget att jubla över, men som läget är känns det faktiskt som om ändamålen helgar medlen i kampen för en på sikt bättre svensk liga.
***
Grattis, Detroit - och grattis, Sverige!
Stanley Cup-vinsten är lika mycket en seger för vår mellanmjölksnation som den är för Red Wings och deras fans. Sju svenskar i ett och samma NHL-lag är i sig ett svårslaget rekord, men när NHL:s främsta svenskklubb någonsin går och tar hem hela tjotabalongen är det inget annat än ett gigantisk styrkebesked för svensk hockey - särskilt som flertalet i svenskkolonin - Holmström, Kronwall, kapten Lidström och, inte minst, slutspelskungen Henrik Zetterberg - spelade direkt avgörande roller.
Varje spelare i laget får som bekant visa upp bucklan på valfri ort - så räkna kallt med att Lord Stanleys pokal kommer att få se mycket av den svenska sommaren i år.
***
Modo är Elitseriens ekonomiskt mest framgångsrika lag ed en vinst på sex miljoner kronor. Det säger nog dessvärre mer om de övriga lagens problem än om Modos suveränitet.
***
Enligt ett arabiskt ordspråk finns det tre ting som inte kan döljas: kärlek, rök och en man som rider på en kamel. Någon borde lägga till Stanley Cup-bucklan i den uppräkningen.
Nu har även Timrå ställt samma krav i fallet Regin, och efter att ha skaffat mig en något mindre skev bild av sakernas tillstånd kan konstateras att det här inte alls handlar om några hundratusen dollar hit eller dit.
Snarare är det här en principfråga som kan komma att bli helt avgörande för svensk hockeys framtid.
Först och främst kan vi konstatera att Hockeyligan inte längre har något gällande avtal med NHL. Man vägrade att förlänga det nuvarande avtalet med dess nuvarande villkor, där NHL kunnat plocka åt sig svenska spelare för en spottstyver. Medan man inom exempelvis fotbollen tagit för vana att faktiskt ge skälig ersättning för den fantastiska investering som köpet av en stor talang eller färdig stjärna faktiskt är, så har svenska hockeyklubbar under många år fått nöja sig med småslantar som sällan eller aldrig ens skulle räcka till att betala den flyktade spelarens lön under det första NHL-året.
Att få till stånd en förbättring av de här villkoren ligger i alla hockeyintresserade svenskars intresse, och genom att inte förlänga avtalet satte Elitserielagen för första gången ner foten ordentligt i frågan.
Dock: ska ett sånt agerande ge någon som helst effekt krävs ju att det på något sätt blir märkbart för NHL-klubbarna - och det blir det verkligen inte om Timrå och FBK skulle släppa sina kontrakterade spelare utan att kräva ersättning för dem.
Tidigare skulle Regin ha inbringat 200000 dollar till Timrå, men som det ser ut nu kommer medelpadingarna inte att få så mycket som ett ruttet lingon för honom.
Det enda sätt som Hockeyligans protest "drabbar" NHL-klubbarna på blir ju, i så fall, att de plötsligt kan plocka Elitseriespelare helt gratis…. vad för slags j-kla bestraffning ska det föreställa?
Det är mycket möjligt att Elitserieklubbarna givit sig in i en kamp som de omöjligt kan vinna, men det minsta man kan hoppas på är ju att de åtminstone försöker stå på sig till en början.
Att killar som Frögren och Regin blir lidande i processen är förstås inget att jubla över, men som läget är känns det faktiskt som om ändamålen helgar medlen i kampen för en på sikt bättre svensk liga.
***
Grattis, Detroit - och grattis, Sverige!
Stanley Cup-vinsten är lika mycket en seger för vår mellanmjölksnation som den är för Red Wings och deras fans. Sju svenskar i ett och samma NHL-lag är i sig ett svårslaget rekord, men när NHL:s främsta svenskklubb någonsin går och tar hem hela tjotabalongen är det inget annat än ett gigantisk styrkebesked för svensk hockey - särskilt som flertalet i svenskkolonin - Holmström, Kronwall, kapten Lidström och, inte minst, slutspelskungen Henrik Zetterberg - spelade direkt avgörande roller.
Varje spelare i laget får som bekant visa upp bucklan på valfri ort - så räkna kallt med att Lord Stanleys pokal kommer att få se mycket av den svenska sommaren i år.
***
Modo är Elitseriens ekonomiskt mest framgångsrika lag ed en vinst på sex miljoner kronor. Det säger nog dessvärre mer om de övriga lagens problem än om Modos suveränitet.
***
Enligt ett arabiskt ordspråk finns det tre ting som inte kan döljas: kärlek, rök och en man som rider på en kamel. Någon borde lägga till Stanley Cup-bucklan i den uppräkningen.
