Hockeyzon
2008-08-05 20:15
Elitseriekrönikan: Målvaktsfenomenet
Svenska målvakter var ett tag på ordentlig dekis, men det är en verklighet som förändrats radikalt de senaste åren. Henrik Lundqvist startade en trend där det satsades på svenska målvakter – en trend som håller i sig. Tio av tolv förväntade förstemålvakter i Elitserien inför kommande säsong är svenskar, vilket är bevis nog.
Jonas Gustavsson
Det svenska målvaktsfenomenet förundrar.
Faktum är att vi bara har två lag som äntrar kommande säsong med en icke-svensk målvakt som förstaval mellan stolparna, och det är Färjestad med Reinhard Divis och Modo med Karol Krizan. Och de ska inte ens vara säkra på sina positioner, med Jonas Gustavsson och Michael Zajkowski som hungriga svenskar bakom sig.
Det finns faktiskt bara fyra utländska målvakter i hela Elitserien, då Frölundas Ari Ahonen är den tredje och Rögles Jere Myllyniemi den fjärde.
Det är en mycket intressant trend.
Det är bland annat en minskning från ifjol då fem utlänningar fick anses vara mer eller mindre ansedd som förstemålvakt i sitt lag: Karol Krizan, Modo, Markus Korhonen, Brynäs, Juha Pitkämäki, Mora, Rastislav Stana, Linköping, och Ari Ahonen, Frölunda.
Den säsongen som Henrik Lundqvist slog igenom – 2002/03 – var det sju utländska ettor i Sverige. Fredrik Norrena, Frölunda, räknar jag då som etta, samt Sean Gauthier, Leksand, Kimmo Kapanen, Timrå, Sinuhe Wallinheimo, Färjestad, Joaquin Gage, Djurgården, Juuso Riksman, Modo, och Jamie Ram, Brynäs.
Trenden finns alltså där – utländska målvakter är inte lika nödvändiga i Sverige längre, för vi utvecklar våra egna burväktare nu för tiden.
Det beror på flera orsaker.
Först och främst är Henrik Lundqvist en förebild som fått många svenska målvakter att inse att svenska målvakter kan lyckas – både nationellt, internationellt och i Nordamerika. På 90-talet var Tommy Salo mer eller mindre ensam svensk målvakt i Nordamerika, idag finns där närmare ett tiotal svenskar på andra sidan Atlanten. Nordamerika är mer välvilligt inställda till svenska målvakter och vågar satsa på dem. Dörren mot Nordamerika för svenska målvakter är mer öppen än den någonsin varit – och det sporrar talanger här hemma.
Sedan har det också skett en förändring när det gäller målvaktsträning i Sverige. Många målvakter som jag pratat med menar att en målvaktstränare är enormt utvecklande, och man behöver dem främst som bollplank. Borta är att ha en målvaktstränare på en eller ett par träningar i månaden – nu handlar det om kontinuerligt arbete på varje träning. Målvaktstränarna har blivit både fler och bättre, enligt min uppfattning.
Förebilder och ordentligt träning ger resultat – och det är de svenska målvakterna onekligen ett bevis för.
Den tid då Sverige var mil efter Finlands fantastiska målvaktsskola är passé. Nu är Sverige ifatt, om inte förbi.
Den svenska målvaktsutvecklingen är oerhört positiv och rolig, både för Elitserien och landslagen. Svenska klubbar vågar numera förlita sig på svenska målvakter – och det ska de ha en eloge för.
Förtroendet för svenskar syns inte minst bland målvakterna i Elitserien 2008/09.
---
Förväntade förstemålvakter i Elitserien 2008/09
Brynäs: Jacob Markström, 18
Djurgården: Stefan Ridderwall, 20
Frölunda: Johan Holmqvist, 30
Färjestad: Reinhard Divis, 33
HV 71: Stefan Liv, 27
Linköping: Daniel Henriksson, 29
Luleå: Gusten Törnqvist, 26
Modo: Karol Krizan, 28
Rögle: Christopher Nihlstorp, 24
Skellefteå: Andreas Hadelöv, 33
Södertälje: Björn Bjurling, 28
Timrå: Johan Backlund, 27
---
Inte nog med den svenska målvaktsdominansen i Elitserien – samma trend finns i HockeyAllsvenskan. Ende utländske målvakten i andradivisionen är Malmös Jani Hurme – i övrigt satsas det helsvenskt, även om Mora fortfarande letar efter en målvakt, och det ryktas om en internationell sådan. Två utlänningar, om det nu ens blir två, på 32 målvakter är dock inte många.
Det vimlar också av talanger med elitseriepotential, som Johan Thalberg, Västerås, Eddie Läck, Leksand, och Christopher Heino-Lindberg, AIK, för att ta tre exempel.
---
Årets målvakt?
Ja, man hoppas ju verkligen att talangen Jacob Markström, 18, redan nu ska visa sig mogen att bära ansvaret i en Elitserieklubb. Med tanke på Brynäs försvar lär tonåringen också få göra skäl för lönen, men han visade stundtals under Kvalserien i våras att han kan hantera press. Med sin fysik och sin vinnarskalle, är det svårt att de hur han ska misslyckas.
Med Markström, 18, 193 cm, 80 kg, och Anders Lindbäck, 20, 198 cm, 90 kg, har inte Brynäs bara seriens yngsta målvakter – utan också de största.
---
Mest spännande andremålvakten?
Tja, det vore roligt om det äntligen lossnade för Mattias Modig, 21, i Luleå. Han kan mycket väl sno förstaspaden från Törnqvist, och har betydligt högre potential och talang, och vill han till NHL så är det dags att slå igenom nu. Anaheim tingade som bekant Modig i den fjärde rundan 2007.
Jag vill också höja ett varningens finger för Modos Michael Zajkowski, 25, som efter fyra säsonger som andremålvakt i Örnsköldsvik, är hungrigare än någonsin. Det känns som nu eller aldrig för den polskfödde burväktaren, så Krizan får se upp.
---
Synd att Daniel Larsson och Jhonas Enroth – två extremt intressanta talanger – lämnar Elitserien för NHL, men de vill leva sin dröm, och det kan man inte klandra dem för. De var landslagsaktuella ifjol, och förhoppningsvis får en ung talang samma genombrott i år, som de fick ifjol.
Kanske är Stefan ”Riddarn” Ridderwall, Jacob Markström eller Mattias Modig landslagsmålvakt innan årets säsong är över. Med det svenska målvaktsfenomenet i bakhuvudet, vore det inte överraskande alls.
---
Diskutera Elitserien
Faktum är att vi bara har två lag som äntrar kommande säsong med en icke-svensk målvakt som förstaval mellan stolparna, och det är Färjestad med Reinhard Divis och Modo med Karol Krizan. Och de ska inte ens vara säkra på sina positioner, med Jonas Gustavsson och Michael Zajkowski som hungriga svenskar bakom sig.
Det finns faktiskt bara fyra utländska målvakter i hela Elitserien, då Frölundas Ari Ahonen är den tredje och Rögles Jere Myllyniemi den fjärde.
Det är en mycket intressant trend.
Det är bland annat en minskning från ifjol då fem utlänningar fick anses vara mer eller mindre ansedd som förstemålvakt i sitt lag: Karol Krizan, Modo, Markus Korhonen, Brynäs, Juha Pitkämäki, Mora, Rastislav Stana, Linköping, och Ari Ahonen, Frölunda.
Den säsongen som Henrik Lundqvist slog igenom – 2002/03 – var det sju utländska ettor i Sverige. Fredrik Norrena, Frölunda, räknar jag då som etta, samt Sean Gauthier, Leksand, Kimmo Kapanen, Timrå, Sinuhe Wallinheimo, Färjestad, Joaquin Gage, Djurgården, Juuso Riksman, Modo, och Jamie Ram, Brynäs.
Trenden finns alltså där – utländska målvakter är inte lika nödvändiga i Sverige längre, för vi utvecklar våra egna burväktare nu för tiden.
Det beror på flera orsaker.
Först och främst är Henrik Lundqvist en förebild som fått många svenska målvakter att inse att svenska målvakter kan lyckas – både nationellt, internationellt och i Nordamerika. På 90-talet var Tommy Salo mer eller mindre ensam svensk målvakt i Nordamerika, idag finns där närmare ett tiotal svenskar på andra sidan Atlanten. Nordamerika är mer välvilligt inställda till svenska målvakter och vågar satsa på dem. Dörren mot Nordamerika för svenska målvakter är mer öppen än den någonsin varit – och det sporrar talanger här hemma.
Sedan har det också skett en förändring när det gäller målvaktsträning i Sverige. Många målvakter som jag pratat med menar att en målvaktstränare är enormt utvecklande, och man behöver dem främst som bollplank. Borta är att ha en målvaktstränare på en eller ett par träningar i månaden – nu handlar det om kontinuerligt arbete på varje träning. Målvaktstränarna har blivit både fler och bättre, enligt min uppfattning.
Förebilder och ordentligt träning ger resultat – och det är de svenska målvakterna onekligen ett bevis för.
Den tid då Sverige var mil efter Finlands fantastiska målvaktsskola är passé. Nu är Sverige ifatt, om inte förbi.
Den svenska målvaktsutvecklingen är oerhört positiv och rolig, både för Elitserien och landslagen. Svenska klubbar vågar numera förlita sig på svenska målvakter – och det ska de ha en eloge för.
Förtroendet för svenskar syns inte minst bland målvakterna i Elitserien 2008/09.
---
Förväntade förstemålvakter i Elitserien 2008/09
Brynäs: Jacob Markström, 18
Djurgården: Stefan Ridderwall, 20
Frölunda: Johan Holmqvist, 30
Färjestad: Reinhard Divis, 33
HV 71: Stefan Liv, 27
Linköping: Daniel Henriksson, 29
Luleå: Gusten Törnqvist, 26
Modo: Karol Krizan, 28
Rögle: Christopher Nihlstorp, 24
Skellefteå: Andreas Hadelöv, 33
Södertälje: Björn Bjurling, 28
Timrå: Johan Backlund, 27
---
Inte nog med den svenska målvaktsdominansen i Elitserien – samma trend finns i HockeyAllsvenskan. Ende utländske målvakten i andradivisionen är Malmös Jani Hurme – i övrigt satsas det helsvenskt, även om Mora fortfarande letar efter en målvakt, och det ryktas om en internationell sådan. Två utlänningar, om det nu ens blir två, på 32 målvakter är dock inte många.
Det vimlar också av talanger med elitseriepotential, som Johan Thalberg, Västerås, Eddie Läck, Leksand, och Christopher Heino-Lindberg, AIK, för att ta tre exempel.
---
Årets målvakt?
Ja, man hoppas ju verkligen att talangen Jacob Markström, 18, redan nu ska visa sig mogen att bära ansvaret i en Elitserieklubb. Med tanke på Brynäs försvar lär tonåringen också få göra skäl för lönen, men han visade stundtals under Kvalserien i våras att han kan hantera press. Med sin fysik och sin vinnarskalle, är det svårt att de hur han ska misslyckas.
Med Markström, 18, 193 cm, 80 kg, och Anders Lindbäck, 20, 198 cm, 90 kg, har inte Brynäs bara seriens yngsta målvakter – utan också de största.
---
Mest spännande andremålvakten?
Tja, det vore roligt om det äntligen lossnade för Mattias Modig, 21, i Luleå. Han kan mycket väl sno förstaspaden från Törnqvist, och har betydligt högre potential och talang, och vill han till NHL så är det dags att slå igenom nu. Anaheim tingade som bekant Modig i den fjärde rundan 2007.
Jag vill också höja ett varningens finger för Modos Michael Zajkowski, 25, som efter fyra säsonger som andremålvakt i Örnsköldsvik, är hungrigare än någonsin. Det känns som nu eller aldrig för den polskfödde burväktaren, så Krizan får se upp.
---
Synd att Daniel Larsson och Jhonas Enroth – två extremt intressanta talanger – lämnar Elitserien för NHL, men de vill leva sin dröm, och det kan man inte klandra dem för. De var landslagsaktuella ifjol, och förhoppningsvis får en ung talang samma genombrott i år, som de fick ifjol.
Kanske är Stefan ”Riddarn” Ridderwall, Jacob Markström eller Mattias Modig landslagsmålvakt innan årets säsong är över. Med det svenska målvaktsfenomenet i bakhuvudet, vore det inte överraskande alls.
---
Diskutera Elitserien
