Hockeyzon
2008-10-07 13:00
Elitseriekrönikan: Felpassande Luleå
Säga vad man vill om Luleå, men laget har haft det så svårt som alla förutspått i säsongsinledningen. De defensiva misstagen är minst sagt påtagliga, och den offensiva uddlösheten skrämmande. Vinner inte laget snart, är säsongen redan körd.
Jonas Gustavsson
Sju raka förluster.
Bara en vinst på nio matcher.
Sist i tabellen, sämst målskillnad med –12, uselt spel i numerärt överläge.
Det vore ett understatement att säga att Luleå inlett säsongen dåligt – man har minst sagt inlett säsongen uruselt. Visst syns kämparandan och viljan som brukar karakterisera norrbottningarna, men nu syns också att självförtroendet har börjat sjunka i botten.
Man ledde med 3-1 mot Södertälje men förlorade med 4-3 efter övertid efter hemska defensiva misstag. Snacka om att ytterligare sänka självförtroendet.
Och att bjuda på mål som man gjorde mot Timrå när Johan Ejdepalm spelade rakt i gapet på en fri Jesper Samuelsson – det går inte.
Senaste insatsen mot Linköping var också talande för formsvaga Luleå.
Tommi Miettinen spelade rakt i gapet på Niklas Persson som fick öppet läge och nätade fram till 4-1, men det var bara det grövsta misstaget. Pekka Saravo lät Mikael Håkanson skymma helt ostört vid 1-0, Johan Ejdepalm blev bortgjord vid 2-1 och Emil Lundberg såldes sig oerhört billigt vid 3-1. De individuella misstagen haglar i Luleå.
Enda målet laget mäktade med mot Linköping var egentligen komiskt, och kanske också talande för Luleås offensiva problem. Martin Chabada missade skottet, Mats Lavander missade helt öppet mål innan Linus Omark turligt fick pucken och kunde trycka in den. Det var oskicklighet och tur som föranledde målet – marginaler som man givetvis inte kan leva på.
Ljusglimtar i mörkret är dock att laget inte åker på några storförluster. Man är med målmässigt i de flesta matcherna, även om man alltid kommer till korta. Problem finns dock både bakåt och framåt.
I försvarszon får motståndare ofta får stå helt omarkerade och agera, och det duger inte. Där har Roger och Roger en hel del att arbeta med, och man måste bli bättre i egen zon.
Offensiven då?
Mycket där skulle kunna lösas genom ett par offensiva spetsar. Johan Harju och Linus Omark är bra spelare – men de orkar inte bära Luleå på sina axlar. Lubos Bartecko kommer att bli en oerhört viktig pusselbit när han anländer.
Det ryktas att förhandlingar pågår med Mikael Renberg – trots hans tidigare dispyter med klubben. Han och Bartecko kan vässa offensiven betydligt – dock inte fallet att undvika Kvalserien, men i alla fall att överleva den. Renberg är en spelare som går i bräschen med sitt arbete och inställning, och dessutom kan han leverera – en kompetens som saknas i dagens Luleå. Hans hjärta behövs.
Vinner inte Luleå inom kort, är säsongen körd redan i november. Hur norrbottningarna ska kunna undvika kval har jag svårt att se – men det finns kämparanda och hjärta, och det är de viktigaste ingredienserna i en Kvalserie.
Frågan är dock om man har den offensiva kompetensen att överleva en Kvalserie - ens med Renberg i laget. Efter vad jag sett hittills, tvivlar jag starkt på det.
Att sparka tränarduon är dock ingen lösning som känns optimal, då misslyckandet än så länge snarare beror på svagt spelarmaterial än bristande tränarkompetens.
---
Som väntat är Johan Motin på väg bort från Färjestad. Den tidigare lovordade backen fick en rejäl svacka ifjol och gick också trögt i JVM, och den svaga formen verkar ha följt honom in i den här säsongen eftersom Färjestad inte gett talangen ett enda byte så här långt. Mycket talar för att det blir HockeyAllsvenskan nu – och det är nog en perfekt lösning för Johan.
Ska han vara med i JVM i år, måste han nämligen spela.
---
Två raka vinster för Frölunda nu – och kanske håller den segstartade maskinen äntligen på att varva upp nu. Magnus Kahnberg har i alla fall börjat leverera passningar, och Fredrik Pettersson har börjat leverera mål.
Ett mål på Niklas Andersson och noll på Tomi Kallio efter åtta matcher är dock anmärkningsvärt dåligt – det är spelare som alltid brukar, och som måste, leverera. Ungdomar som Pettersson och Eller, och till och med sparkade Andreas Holmqvist, ligger före i poängligan. Det är snart upp till bevis för veteranerna.
---
Kent Norberg lämnade Timrå – men klubben hittar ändå fantasiska fynd på spelarmarknaden. Tom Wandell och Toni Mäkiaho såg på förhand ut som tveksamma komplementsspelare, men båda har varit strålande så här långt – och visar att Sundsvallsvärvade sportchefen Stefan Lindqvist också har fin talang för att hitta spelare till bra pris som passar in i lagbygget.
Jag trodde inte på Timrå i år – men jag kanske får börja revidera. Laget har imponerat och spelar lika bra som vanligt, och har dessutom mer att ta av. Jag menar, Jonathan Hedström kan ännu bättre, Petr Tenkrat har inte ens anslutit än och tillväxtpotentialen på Magnus Pääjärvi-Svensson är skyhög.
Visserligen har laget två raka förluster nu, men det är två gånger om med uddamålet. Och det är utan finska essen Mikko Lehtonen och Timo Pärssinen i laget. Timrå är snart tillbaka på det vinnande spåret igen.
---
Det snackas om massor av värvningar i HV 71, nu då man är formsvaga och skadedrabbade.
Allt från Lance Ward, Andreas Holmqvist och Andreas Jämtin till Håkan Bogg och Kris Beech.
Guldbaksmälla månne?
Bara en vinst på nio matcher.
Sist i tabellen, sämst målskillnad med –12, uselt spel i numerärt överläge.
Det vore ett understatement att säga att Luleå inlett säsongen dåligt – man har minst sagt inlett säsongen uruselt. Visst syns kämparandan och viljan som brukar karakterisera norrbottningarna, men nu syns också att självförtroendet har börjat sjunka i botten.
Man ledde med 3-1 mot Södertälje men förlorade med 4-3 efter övertid efter hemska defensiva misstag. Snacka om att ytterligare sänka självförtroendet.
Och att bjuda på mål som man gjorde mot Timrå när Johan Ejdepalm spelade rakt i gapet på en fri Jesper Samuelsson – det går inte.
Senaste insatsen mot Linköping var också talande för formsvaga Luleå.
Tommi Miettinen spelade rakt i gapet på Niklas Persson som fick öppet läge och nätade fram till 4-1, men det var bara det grövsta misstaget. Pekka Saravo lät Mikael Håkanson skymma helt ostört vid 1-0, Johan Ejdepalm blev bortgjord vid 2-1 och Emil Lundberg såldes sig oerhört billigt vid 3-1. De individuella misstagen haglar i Luleå.
Enda målet laget mäktade med mot Linköping var egentligen komiskt, och kanske också talande för Luleås offensiva problem. Martin Chabada missade skottet, Mats Lavander missade helt öppet mål innan Linus Omark turligt fick pucken och kunde trycka in den. Det var oskicklighet och tur som föranledde målet – marginaler som man givetvis inte kan leva på.
Ljusglimtar i mörkret är dock att laget inte åker på några storförluster. Man är med målmässigt i de flesta matcherna, även om man alltid kommer till korta. Problem finns dock både bakåt och framåt.
I försvarszon får motståndare ofta får stå helt omarkerade och agera, och det duger inte. Där har Roger och Roger en hel del att arbeta med, och man måste bli bättre i egen zon.
Offensiven då?
Mycket där skulle kunna lösas genom ett par offensiva spetsar. Johan Harju och Linus Omark är bra spelare – men de orkar inte bära Luleå på sina axlar. Lubos Bartecko kommer att bli en oerhört viktig pusselbit när han anländer.
Det ryktas att förhandlingar pågår med Mikael Renberg – trots hans tidigare dispyter med klubben. Han och Bartecko kan vässa offensiven betydligt – dock inte fallet att undvika Kvalserien, men i alla fall att överleva den. Renberg är en spelare som går i bräschen med sitt arbete och inställning, och dessutom kan han leverera – en kompetens som saknas i dagens Luleå. Hans hjärta behövs.
Vinner inte Luleå inom kort, är säsongen körd redan i november. Hur norrbottningarna ska kunna undvika kval har jag svårt att se – men det finns kämparanda och hjärta, och det är de viktigaste ingredienserna i en Kvalserie.
Frågan är dock om man har den offensiva kompetensen att överleva en Kvalserie - ens med Renberg i laget. Efter vad jag sett hittills, tvivlar jag starkt på det.
Att sparka tränarduon är dock ingen lösning som känns optimal, då misslyckandet än så länge snarare beror på svagt spelarmaterial än bristande tränarkompetens.
---
Som väntat är Johan Motin på väg bort från Färjestad. Den tidigare lovordade backen fick en rejäl svacka ifjol och gick också trögt i JVM, och den svaga formen verkar ha följt honom in i den här säsongen eftersom Färjestad inte gett talangen ett enda byte så här långt. Mycket talar för att det blir HockeyAllsvenskan nu – och det är nog en perfekt lösning för Johan.
Ska han vara med i JVM i år, måste han nämligen spela.
---
Två raka vinster för Frölunda nu – och kanske håller den segstartade maskinen äntligen på att varva upp nu. Magnus Kahnberg har i alla fall börjat leverera passningar, och Fredrik Pettersson har börjat leverera mål.
Ett mål på Niklas Andersson och noll på Tomi Kallio efter åtta matcher är dock anmärkningsvärt dåligt – det är spelare som alltid brukar, och som måste, leverera. Ungdomar som Pettersson och Eller, och till och med sparkade Andreas Holmqvist, ligger före i poängligan. Det är snart upp till bevis för veteranerna.
---
Kent Norberg lämnade Timrå – men klubben hittar ändå fantasiska fynd på spelarmarknaden. Tom Wandell och Toni Mäkiaho såg på förhand ut som tveksamma komplementsspelare, men båda har varit strålande så här långt – och visar att Sundsvallsvärvade sportchefen Stefan Lindqvist också har fin talang för att hitta spelare till bra pris som passar in i lagbygget.
Jag trodde inte på Timrå i år – men jag kanske får börja revidera. Laget har imponerat och spelar lika bra som vanligt, och har dessutom mer att ta av. Jag menar, Jonathan Hedström kan ännu bättre, Petr Tenkrat har inte ens anslutit än och tillväxtpotentialen på Magnus Pääjärvi-Svensson är skyhög.
Visserligen har laget två raka förluster nu, men det är två gånger om med uddamålet. Och det är utan finska essen Mikko Lehtonen och Timo Pärssinen i laget. Timrå är snart tillbaka på det vinnande spåret igen.
---
Det snackas om massor av värvningar i HV 71, nu då man är formsvaga och skadedrabbade.
Allt från Lance Ward, Andreas Holmqvist och Andreas Jämtin till Håkan Bogg och Kris Beech.
Guldbaksmälla månne?
