Hockeyzon
2009-01-21 15:00
Elitseriekrönikan: Älska comebackerna
Mikael Renberg, check. Jonas Johnson, check. Peter Forsberg, check? Oavsett vad andra tycker, så gillar jag när gamla veteraner gör comeback. De berikar Elitserien.
Jonas Gustavsson
7 kommentarer
Det är många som tycker att föredettingar inte har något inom ishockeyn att göra.
Jag måste säga att jag tycker tvärtom. Många spelare som lagt skridskorna på hyllan och talat om att det får vara slut – energin finns inte, kroppen säger ifrån och det är för jobbigt att utmana de nya unga killarna i såväl kondition och styrka som hunger och framåtanda – kan inte släppa ishockeyn.
För några veckor sedan valde en i våras utsliten och skadedrabbad Mikael Renberg, 36, att göra comeback i Skellefteå. I veckan nåddes vi av beskedet att Jonas Johnson, 38 – som var ombytt till match efter bara några pass i benen – gör comeback i Frölunda. Måhända att den sistnämnde akutinkallades på grund av skador, men han hade aldrig återvänt om inte suget fortfarande funnits där.
Oavsett vad alla säger – det finns väl både dem som jublar och funderar på vad som händer – så gillar jag när de gamla hjältarna återvänder. De är profiler, mentorer, ledare och, i sina egna fans ögon, hjältar.
Jag älskar att se dem, och inte minst med vilken värme de välkomnas tillbaka. Förhoppningarna på dem är stora – ofta orealistiska – men det skjuter in ny energi i en serielunk som annars har en tendens att gå på tomgång.
En hel del vill ifrågasätta kvaliteten på en serie där spelare som är 35+ gör comeback och platsar – och i vissa fall dominerar – men jag vill inte se det så. Jag ser det istället som att de berikar serien med meriter, kunnande och ledarskap.
Sedan ska man också minnas att Elitserien INTE är enda serien i världen där gamla hjältar kommer in och spelar. Det är något som händer överallt. Inte minst i NHL, där vi förutom vår egen Mats Sundin, 37, också har fått se Brendan Shanahan, 39 (även om han aldrig sagt att han ska lägga av) och Claude Lemieux, 43, comebacka under de senaste veckorna. Samma sak gäller i HockeyAllsvenskan, där Bofors Kristofer Näslund, 32, efter att ha lagt av i våras nu gjort comeback.
Det skulle inte förvåna mig om Jörgen Jönsson, som sagt att han slutar efter den här säsongen, kan tänka sig en comeback mitt under nästa säsong om det skapas en öppning likt det gjorde för Johnson i år.
Ishockeyspelare verkar ha väldigt svårt att stå för sina beslut om att lägga skridskorna på hyllan (vem minns inte dåvarande expertkommentatorn Calle Johanssons inhopp som back i Toronto Maple Leafs för några säsonger sedan, eller Kenta Nilsson och Mats Näslund korta NHL-comebacker) och man kanske inte kan klandra dem. Hjärtat slår för ishockeyn.
Nej, jag tror inte det handlar om främst pengar – det handlar om en glädje till idrotten.
Anmärkningsvärt är att de flesta som gör comeback klarar sig ganska bra. Trots ålder och uppehåll, så går det uppenbarligen att leva ganska mycket på sin rutin. Jag hyllar de som gör comeback – och som i mina ögon berikar ishockeyn i allmänhet, och Elitserien i synnerhet.
Vad det någon som sade Peter Forsberg? Jodå, hans comeback kommer nog också, men troligen i NHL, och inte i Elitserien.
---
Men även om veteranerna ska hyllas så är det skönt att se att det är de unga talangerna som bjuder på den stora underhållningen i Elitserien. Både Mattias Tedenby och Linus Omark svarade för drömmål förra veckan, och det var härligt uppfriskande inslag i en serie som inte precis bjuder på artisteri i varje match.
Överhuvudtaget så var torsdagen en dag med artisteri – Linus Videll slog en vacker tunnel, Lubos Bartecko svarade för några skickliga dribblingar och både Thomas Rhodin och Daniel Sondell svarade för slalomturer från backposition.
Jag hoppas det blir av de här varorna framöver.
---
Man kan inte annat än imponeras av Djurgårdens senaste vecka, där laget lett av Gustaf Wesslau, Marcus Ragnarsson, Kristofer Ottosson, Niklas Anger och framförallt Fredrik Bremberg tagit tre raka segrar. Jag tror inte stockholmarna behöver hamna i en Kvalserie – den platsen känns allt mer som Rögles, i mina ögon. På pappret har Djurgården, Modo och Timrå bättre lag än skåningarna, och det brukar ge utslag över en hel serie.
Södertälje räknar jag redan in i kvalet, liksom Leksand och AIK från HockeyAllsvenskan. Bakom dem så tror jag att Rögle kommer vara ett av lagen – och nerifrån kan det mycket väl bli Mora och Almtuna.
Går Almtuna upp måste det vara en av de största skrällarna någonsin. Det kan helt enkelt inte hända.
Eller?
Ironiskt vore om Almtuna lyckas gå upp på Djurgårdens bekostnad - undrar hur Marcus Ragnarsson skulle hantera den situationen?
---
Gillar starkt HV 71:s värvning av Lance Ward. Visst har mästarna gjort en ok säsong, men man har stundtals blandat och gett (vilket i och för sig alla lag i den här serien har gjort) och den dimension som Ward, Andreas Jämtin och Per Ledin tillförde ifjol, har i vissa matcher saknats ordentligt. Framförallt så tror jag att de spelartyperna kommer att saknas i slutspelet.
Men nästa säsong är alltså Ward tillbaka – snacka om att Elitserien blir, på många sätt och vis, en profil starkare.
---
Mika Noronen klar för Linköping.
Jag har tippat guld till Linköping hela säsongen och den här värvningen gör att jag tror ännu mer på östgötarna. Nu har man alla ingredienser för att lyckas.
Hur är det man brukar säga… tredje gången gillt?
Jag måste säga att jag tycker tvärtom. Många spelare som lagt skridskorna på hyllan och talat om att det får vara slut – energin finns inte, kroppen säger ifrån och det är för jobbigt att utmana de nya unga killarna i såväl kondition och styrka som hunger och framåtanda – kan inte släppa ishockeyn.
För några veckor sedan valde en i våras utsliten och skadedrabbad Mikael Renberg, 36, att göra comeback i Skellefteå. I veckan nåddes vi av beskedet att Jonas Johnson, 38 – som var ombytt till match efter bara några pass i benen – gör comeback i Frölunda. Måhända att den sistnämnde akutinkallades på grund av skador, men han hade aldrig återvänt om inte suget fortfarande funnits där.
Oavsett vad alla säger – det finns väl både dem som jublar och funderar på vad som händer – så gillar jag när de gamla hjältarna återvänder. De är profiler, mentorer, ledare och, i sina egna fans ögon, hjältar.
Jag älskar att se dem, och inte minst med vilken värme de välkomnas tillbaka. Förhoppningarna på dem är stora – ofta orealistiska – men det skjuter in ny energi i en serielunk som annars har en tendens att gå på tomgång.
En hel del vill ifrågasätta kvaliteten på en serie där spelare som är 35+ gör comeback och platsar – och i vissa fall dominerar – men jag vill inte se det så. Jag ser det istället som att de berikar serien med meriter, kunnande och ledarskap.
Sedan ska man också minnas att Elitserien INTE är enda serien i världen där gamla hjältar kommer in och spelar. Det är något som händer överallt. Inte minst i NHL, där vi förutom vår egen Mats Sundin, 37, också har fått se Brendan Shanahan, 39 (även om han aldrig sagt att han ska lägga av) och Claude Lemieux, 43, comebacka under de senaste veckorna. Samma sak gäller i HockeyAllsvenskan, där Bofors Kristofer Näslund, 32, efter att ha lagt av i våras nu gjort comeback.
Det skulle inte förvåna mig om Jörgen Jönsson, som sagt att han slutar efter den här säsongen, kan tänka sig en comeback mitt under nästa säsong om det skapas en öppning likt det gjorde för Johnson i år.
Ishockeyspelare verkar ha väldigt svårt att stå för sina beslut om att lägga skridskorna på hyllan (vem minns inte dåvarande expertkommentatorn Calle Johanssons inhopp som back i Toronto Maple Leafs för några säsonger sedan, eller Kenta Nilsson och Mats Näslund korta NHL-comebacker) och man kanske inte kan klandra dem. Hjärtat slår för ishockeyn.
Nej, jag tror inte det handlar om främst pengar – det handlar om en glädje till idrotten.
Anmärkningsvärt är att de flesta som gör comeback klarar sig ganska bra. Trots ålder och uppehåll, så går det uppenbarligen att leva ganska mycket på sin rutin. Jag hyllar de som gör comeback – och som i mina ögon berikar ishockeyn i allmänhet, och Elitserien i synnerhet.
Vad det någon som sade Peter Forsberg? Jodå, hans comeback kommer nog också, men troligen i NHL, och inte i Elitserien.
---
Men även om veteranerna ska hyllas så är det skönt att se att det är de unga talangerna som bjuder på den stora underhållningen i Elitserien. Både Mattias Tedenby och Linus Omark svarade för drömmål förra veckan, och det var härligt uppfriskande inslag i en serie som inte precis bjuder på artisteri i varje match.
Överhuvudtaget så var torsdagen en dag med artisteri – Linus Videll slog en vacker tunnel, Lubos Bartecko svarade för några skickliga dribblingar och både Thomas Rhodin och Daniel Sondell svarade för slalomturer från backposition.
Jag hoppas det blir av de här varorna framöver.
---
Man kan inte annat än imponeras av Djurgårdens senaste vecka, där laget lett av Gustaf Wesslau, Marcus Ragnarsson, Kristofer Ottosson, Niklas Anger och framförallt Fredrik Bremberg tagit tre raka segrar. Jag tror inte stockholmarna behöver hamna i en Kvalserie – den platsen känns allt mer som Rögles, i mina ögon. På pappret har Djurgården, Modo och Timrå bättre lag än skåningarna, och det brukar ge utslag över en hel serie.
Södertälje räknar jag redan in i kvalet, liksom Leksand och AIK från HockeyAllsvenskan. Bakom dem så tror jag att Rögle kommer vara ett av lagen – och nerifrån kan det mycket väl bli Mora och Almtuna.
Går Almtuna upp måste det vara en av de största skrällarna någonsin. Det kan helt enkelt inte hända.
Eller?
Ironiskt vore om Almtuna lyckas gå upp på Djurgårdens bekostnad - undrar hur Marcus Ragnarsson skulle hantera den situationen?
---
Gillar starkt HV 71:s värvning av Lance Ward. Visst har mästarna gjort en ok säsong, men man har stundtals blandat och gett (vilket i och för sig alla lag i den här serien har gjort) och den dimension som Ward, Andreas Jämtin och Per Ledin tillförde ifjol, har i vissa matcher saknats ordentligt. Framförallt så tror jag att de spelartyperna kommer att saknas i slutspelet.
Men nästa säsong är alltså Ward tillbaka – snacka om att Elitserien blir, på många sätt och vis, en profil starkare.
---
Mika Noronen klar för Linköping.
Jag har tippat guld till Linköping hela säsongen och den här värvningen gör att jag tror ännu mer på östgötarna. Nu har man alla ingredienser för att lyckas.
Hur är det man brukar säga… tredje gången gillt?
