Hockeyzon
2009-01-30 11:10
Gson Grubblar: Fjärde och sista (?) gången
HockeyAllsvenskan i dess nuvarande form har funnits i fyra år, och varje år har serien drabbats av ett ekonomiskt problembarn. Det senaste, och förhoppningsvis sista, är Malmö – och jag vill, trots problemen, att HockeyAllsvenskan fortsätter vara en riksserie.
Jonas Gustavsson
9 kommentarer
Jag måste vara så ärlig och säga att jag trodde att vi skulle slippa en allvarlig ekonomisk kris i HockeyAllsvenskan den här säsongen. Och om något lag skulle behöva kasta in handduken, så hade jag tippat på Oskarshamn. Inte Malmö.
Jag ska inte älta Malmös ekonomiska kris allt för mycket, det sköter andra medier och skribenter på SvenskaFans alldeles utmärkt, utan jag ska sätta in det i ett lite större HockeyAllsvenskt perspektiv.
Malmös frysning av lönerna och släppande av spelarna den här säsongen innebär att det har varit en ekonomisk kris varje år sedan HockeyAllsvenskan blev en nationell serie. Första säsongen gick Halmstad i konkurs redan under hösten, andra säsongen tog pengarna i Arboga slut och ifjol var Hammarby en sorglig ekonomisk följetång som höll i sig hela vintern.
Varje år har det därmed skapats underliga sportsliga förutsättningar mot slutet av serien, och det skapar knappast någon rättvisa. Första säsongen ströks alla Halmstads matcher och det blev ett haltande spelschema, de två senaste åren har Arboga respektive Hammarby ställt upp med sargade lag mot slutet av säsongerna. Under det avgörande skedet av säsongen har vissa lag således gynnats av att möta de här försvagade lagen, då kampen kring strecken ska avgöras.
Det ser ut att bli samma visa i år, då speciellt många spelare knappast lär stanna i Malmö och istället kommer man att få matcha ett stort antal juniorer. Några gamla veteraner lär säkerligen hjälpa klubben – precis som skedde i Arboga – men frågan är hur långt det räcker.
En spelare som Marcus Thuresson kanske kan göra lite nytta, men Malmö riskerar att förlora säsongens resterande matcher.
En titt i tabellen lär göra skåningarna aningens darriga. Det är tolv poäng ner till Nybro under det negativa kvalstrecket, och de har åtta matcher kvar och kan alltså plocka 24 poäng. Ett juniorbetonat Malmö kan mycket väl inkassera noll poäng resten av säsongen, och Nybro, som måste plocka 13 poäng för att gå om (Malmö har betydligt bättre målskillnad), kan faktiskt hinna ikapp.
Nästa veckas hängmatch mellan Malmö och Nybro kan bli en rysare utan dess like.
Men tillbaka till de ekonomiska problemen i HockeyAllsvenskan. Min uppfattning är ändå att det generella läget för klubbarna i serien har blivit bättre, och man ska minnas att det tar några år för en sådan här serie att sätta sig, och det krävs offer på vägen – det har vi sett de senaste åren. Men snart är det välmående elitlag i andradivisionen, och med förbättrat TV-avtal, mer medieuppmärksamhet och nya arenor, håller HockeyAllsvenskan på att växa, och har absolut en framtid i den form vi ser idag.
Jag är inte en förespråkare av att gå tillbaka till det gamla systemet med två serier, norra och södra, som en del vill. Man ska minnas att det knappast hade funnits TV-avtal eller dagens mediefokus om det gamla seriesystemet bibehållits.
Jag tror bland annat att den konkurrenskraftigare HockeyAllsvenskan vi ser nu är en av anledningarna till att de svenska juniorerna är bättre idag än för fem år sedan. De får spela med och mot bättre spelare, och utvecklas av det. Minns att de två senaste årens silverlag i JVM i mångt och mycket bestått av spelare som matchats hårt i HockeyAllsvenskan.
Jag tycker det är grymt tråkigt med Malmö, men klubben har bevisligen levt över sina tillgångar, och har budgeterat med Kvalserien – vilket också Oskarshamn verkar ha gjort – vilket är livsfarligt. Jag trodde vi skulle slippa en ekonomisk kris under år fyra av HockeyAllsvenskan, men tyvärr blev det inte så.
Jag hoppas vi slipper detta år fem – det börjar bli dags för HockeyAllsvenskan att bli ekonomiskt stabil nu.
---
Varje år när en HockeyAllsvensk klubb fått ekonomiska problem, har många andra sportchefer myst då kvalitativa spelare blivit tillgängliga:
2005/06 Halmstad: Klubben gick i konkurs och alla spelarna blev fria att söka nya klubbar. Bland annat målvakten Ville Koivula, Nyköping, backarna Per Braxenholm, Nybro, Niclas Söderström, Nyköping, Johan Jonsson, Nyköping, och Mikael Svensk, Rögle, samt anfallarna Patrik Ahlstrand, Malmö, Fredrik Håkansson, Oskarshamn, Martin Gudmundsson, Almtuna, och Gustav Gräsberg, Nyköping, spreds i HockeyAllsvenskan.
2006/07 Arboga: Klubben fick akuta ekonomiska problem i slutet av säsongen, och eftersom man inte kunde garantera löneutbetalningarna så fick spelare lämna klubben. Många lämnade också: Mikael Bohman, Färjestad, Emil Axelsson, Västerås, Fredrik Sandgren, Västerås, Dan Johansson, Leksand, Johan Jonsson, Almtuna, Antti Hildén, Sport (Finland), Andreas Dahlberg, Oskarshamn, Knut Henrik Spets, Nyköping, Andreas Nordfeldt, Västerås, Erik Möller, Almtuna, och Jesse Pehu, Tiitaniit (Finland), bland annat.
2007/08 Hammarby: Hade haft ekonomiska problem hela säsongen, och till slut höll det inte längre, och spelarlönerna frystes i januari. De flesta spelarna stannade kvar, men Henrik Karlsson, Malmö, och Sebastian Ellerstad, MB Hockey, försvann.
2008/09 Malmö: Misslyckad säsong sportsligt, trots nya Malmö Arena, och i januari beslutar föreningen att dumpa lönekostnader och frysa spelarlönerna, för att klara ekonomin. Marcus Paulsson, Färjestad, Tomas Larsson, Skellefteå, och Robin Weihager, Sparta, har lämnat än så länge – men det lär inte stanna där.
---
Årets Kvalserie till HockeyAllsvenskan blir intressant.
Tanken är att den Kvalserien ska bestå av sex lag, de två sista i HockeyAllsvenskan och fyra från division ett, men de tre första åren har serien haltat med bara fem lag eftersom Halmstad, Arboga och Hammarby inte har kvalat.
I år ser det ut att bli sex lag, eftersom både Huddinge och Nybro (som det ser ut nu) inte har några andra ambitioner än att kvala. Nästa år ska det bara vara 14 lag i HockeyAllsvenskan, vilket gör Kvalserien än mer intressant eftersom bara ett av de sex lagen kommer att spela HockeyAllsvenskt.
Det blir stentufft.
Eller inte.
Försvinner Malmö så öppnas en plats till upp. Inte mycket talar för att Oskarshamn ska klara sin elitlicens, och de riskerar att likt Nyköping ifjol bli degraderade på grund av det. Då kan en plats till öppnas.
Även om ett lag inte har chans på förstaplatsen i Kvalserien efter några omgångar, så kan det vara värt att satsa på andraplatsen eftersom lag i HockeyAllsvenskan alltså kan falla ifrån. Huddinge klarade sig kvar i kraft av en tredjeplats i Kvalserien ifjol, till exempel.
---
Angående Oskarshamn så är jag överraskad över att laget inte hyrt ut en eller två spelare under de sista månaderna av säsongen. Man har ett tillräckligt bra lag för att hålla sig kvar ändå, och skulle kunna ha råd att hyra ut exempelvis Richard Gynge eller Eetu Qvist för att dra in pengar och rädda elitlicensen.
Visst är det en chanstagning eftersom laget riskerar att åka ur, men samtidigt, som jag har förstått det, så måste klubben dra in 1,5 miljoner innan april om det inte ska bli degradering till division ett. Det låter som en omöjlighet, varför uthyrningar borde vara ett rimligt alternativ.
Jag är säker på att flera HockeyAllsvenska klubbar skulle vara intresserade av några kvalitetsspelare i Oskarshamn.
Det är en risk med tanke på tabelläget, men samtidigt kanske enda räddningsplankan för elitlicensen.
Jag ska inte älta Malmös ekonomiska kris allt för mycket, det sköter andra medier och skribenter på SvenskaFans alldeles utmärkt, utan jag ska sätta in det i ett lite större HockeyAllsvenskt perspektiv.
Malmös frysning av lönerna och släppande av spelarna den här säsongen innebär att det har varit en ekonomisk kris varje år sedan HockeyAllsvenskan blev en nationell serie. Första säsongen gick Halmstad i konkurs redan under hösten, andra säsongen tog pengarna i Arboga slut och ifjol var Hammarby en sorglig ekonomisk följetång som höll i sig hela vintern.
Varje år har det därmed skapats underliga sportsliga förutsättningar mot slutet av serien, och det skapar knappast någon rättvisa. Första säsongen ströks alla Halmstads matcher och det blev ett haltande spelschema, de två senaste åren har Arboga respektive Hammarby ställt upp med sargade lag mot slutet av säsongerna. Under det avgörande skedet av säsongen har vissa lag således gynnats av att möta de här försvagade lagen, då kampen kring strecken ska avgöras.
Det ser ut att bli samma visa i år, då speciellt många spelare knappast lär stanna i Malmö och istället kommer man att få matcha ett stort antal juniorer. Några gamla veteraner lär säkerligen hjälpa klubben – precis som skedde i Arboga – men frågan är hur långt det räcker.
En spelare som Marcus Thuresson kanske kan göra lite nytta, men Malmö riskerar att förlora säsongens resterande matcher.
En titt i tabellen lär göra skåningarna aningens darriga. Det är tolv poäng ner till Nybro under det negativa kvalstrecket, och de har åtta matcher kvar och kan alltså plocka 24 poäng. Ett juniorbetonat Malmö kan mycket väl inkassera noll poäng resten av säsongen, och Nybro, som måste plocka 13 poäng för att gå om (Malmö har betydligt bättre målskillnad), kan faktiskt hinna ikapp.
Nästa veckas hängmatch mellan Malmö och Nybro kan bli en rysare utan dess like.
Men tillbaka till de ekonomiska problemen i HockeyAllsvenskan. Min uppfattning är ändå att det generella läget för klubbarna i serien har blivit bättre, och man ska minnas att det tar några år för en sådan här serie att sätta sig, och det krävs offer på vägen – det har vi sett de senaste åren. Men snart är det välmående elitlag i andradivisionen, och med förbättrat TV-avtal, mer medieuppmärksamhet och nya arenor, håller HockeyAllsvenskan på att växa, och har absolut en framtid i den form vi ser idag.
Jag är inte en förespråkare av att gå tillbaka till det gamla systemet med två serier, norra och södra, som en del vill. Man ska minnas att det knappast hade funnits TV-avtal eller dagens mediefokus om det gamla seriesystemet bibehållits.
Jag tror bland annat att den konkurrenskraftigare HockeyAllsvenskan vi ser nu är en av anledningarna till att de svenska juniorerna är bättre idag än för fem år sedan. De får spela med och mot bättre spelare, och utvecklas av det. Minns att de två senaste årens silverlag i JVM i mångt och mycket bestått av spelare som matchats hårt i HockeyAllsvenskan.
Jag tycker det är grymt tråkigt med Malmö, men klubben har bevisligen levt över sina tillgångar, och har budgeterat med Kvalserien – vilket också Oskarshamn verkar ha gjort – vilket är livsfarligt. Jag trodde vi skulle slippa en ekonomisk kris under år fyra av HockeyAllsvenskan, men tyvärr blev det inte så.
Jag hoppas vi slipper detta år fem – det börjar bli dags för HockeyAllsvenskan att bli ekonomiskt stabil nu.
---
Varje år när en HockeyAllsvensk klubb fått ekonomiska problem, har många andra sportchefer myst då kvalitativa spelare blivit tillgängliga:
2005/06 Halmstad: Klubben gick i konkurs och alla spelarna blev fria att söka nya klubbar. Bland annat målvakten Ville Koivula, Nyköping, backarna Per Braxenholm, Nybro, Niclas Söderström, Nyköping, Johan Jonsson, Nyköping, och Mikael Svensk, Rögle, samt anfallarna Patrik Ahlstrand, Malmö, Fredrik Håkansson, Oskarshamn, Martin Gudmundsson, Almtuna, och Gustav Gräsberg, Nyköping, spreds i HockeyAllsvenskan.
2006/07 Arboga: Klubben fick akuta ekonomiska problem i slutet av säsongen, och eftersom man inte kunde garantera löneutbetalningarna så fick spelare lämna klubben. Många lämnade också: Mikael Bohman, Färjestad, Emil Axelsson, Västerås, Fredrik Sandgren, Västerås, Dan Johansson, Leksand, Johan Jonsson, Almtuna, Antti Hildén, Sport (Finland), Andreas Dahlberg, Oskarshamn, Knut Henrik Spets, Nyköping, Andreas Nordfeldt, Västerås, Erik Möller, Almtuna, och Jesse Pehu, Tiitaniit (Finland), bland annat.
2007/08 Hammarby: Hade haft ekonomiska problem hela säsongen, och till slut höll det inte längre, och spelarlönerna frystes i januari. De flesta spelarna stannade kvar, men Henrik Karlsson, Malmö, och Sebastian Ellerstad, MB Hockey, försvann.
2008/09 Malmö: Misslyckad säsong sportsligt, trots nya Malmö Arena, och i januari beslutar föreningen att dumpa lönekostnader och frysa spelarlönerna, för att klara ekonomin. Marcus Paulsson, Färjestad, Tomas Larsson, Skellefteå, och Robin Weihager, Sparta, har lämnat än så länge – men det lär inte stanna där.
---
Årets Kvalserie till HockeyAllsvenskan blir intressant.
Tanken är att den Kvalserien ska bestå av sex lag, de två sista i HockeyAllsvenskan och fyra från division ett, men de tre första åren har serien haltat med bara fem lag eftersom Halmstad, Arboga och Hammarby inte har kvalat.
I år ser det ut att bli sex lag, eftersom både Huddinge och Nybro (som det ser ut nu) inte har några andra ambitioner än att kvala. Nästa år ska det bara vara 14 lag i HockeyAllsvenskan, vilket gör Kvalserien än mer intressant eftersom bara ett av de sex lagen kommer att spela HockeyAllsvenskt.
Det blir stentufft.
Eller inte.
Försvinner Malmö så öppnas en plats till upp. Inte mycket talar för att Oskarshamn ska klara sin elitlicens, och de riskerar att likt Nyköping ifjol bli degraderade på grund av det. Då kan en plats till öppnas.
Även om ett lag inte har chans på förstaplatsen i Kvalserien efter några omgångar, så kan det vara värt att satsa på andraplatsen eftersom lag i HockeyAllsvenskan alltså kan falla ifrån. Huddinge klarade sig kvar i kraft av en tredjeplats i Kvalserien ifjol, till exempel.
---
Angående Oskarshamn så är jag överraskad över att laget inte hyrt ut en eller två spelare under de sista månaderna av säsongen. Man har ett tillräckligt bra lag för att hålla sig kvar ändå, och skulle kunna ha råd att hyra ut exempelvis Richard Gynge eller Eetu Qvist för att dra in pengar och rädda elitlicensen.
Visst är det en chanstagning eftersom laget riskerar att åka ur, men samtidigt, som jag har förstått det, så måste klubben dra in 1,5 miljoner innan april om det inte ska bli degradering till division ett. Det låter som en omöjlighet, varför uthyrningar borde vara ett rimligt alternativ.
Jag är säker på att flera HockeyAllsvenska klubbar skulle vara intresserade av några kvalitetsspelare i Oskarshamn.
Det är en risk med tanke på tabelläget, men samtidigt kanske enda räddningsplankan för elitlicensen.
