Hockeyzon
2003-08-19 13:50
Inför 2003/2004: Hammarby IF (del 1)
Hammarby svarade förra säsongen för sin främsta sportsliga insats sedan degraderingen från högstaligan 1985. Laget vann både Norra Allsvenskan och Superallsvenskan men rasade ihop som ett korthus i Kvalserien. Nu spänns bågen hårt inför den kommande säsongen: Bajens uttalade målsättning handlar om att ta steget upp i Elitserien till våren.

SvenskaFans.com
Hammarby har många tunga år bakom sig efter degraderingen från Elitserien för 18 år sedan. Hockeyn hamnade i skymundan av fotbollen och fick svårt att hävda sig. Bajen har bara varit riktigt nära Elitserien en gång efter degraderingen och det var 1993 när laget med Mariuz Czerkawski i spetsen tog sig till Kvalserien. Inför säsongen 1999/2000 var det tänkt att Bajen skulle gå hela vägen tack vare införskaffandet av ett antal namnkunniga nyförvärv som till exempel Robert Nordmark, Patrik Ericsson och Lennart Hermansson. Det såg bra ut till en början med storseger mot exempelvis AIK på försäsongen - men det stjärnspäckade laget motsvarade inte förväntningarna, missade Superallsvenskan och åkte ut direkt i Play Off 1. Efter den beryktade "Nordmark"-satsningen har stockholmarna varit mer försiktig med sina uttalade målsättningar och gått till Kvalserien två av tre år.
Hammarby visade upp en förträfflig stabilitet i både grundserien och Superallsvenskan förra säsongen och vann båda serierna. Laget höjdes till skyarna inför Kvalserien och det var tal om att Bajen utgjorde det största hotet till Brynäs och Linköping i kampen om elitserieplatserna. Säsongen slutade dock i ett antiklimax; Hammarby misslyckades med att toppa formen efter ett tre veckors långt uppehåll och var mer eller mindre avsågade från kampen om elitserieplatserna efter ett fåtal omgångar. Nederlaget resulterade som väntat i några tunga spelarförluster, inte minst landslagsaktuelle backen Johnny Odoya och forwarden Tomas Kollar som sällade sig till skaran som under det senaste decennierna lämnat Bajen för spel i ärkerivalen Djurgården. Förlusten av den förstnämnde och Andreas Lindh skapar oro i de nedre leden och många anser att backbesättningen är sämre än förra säsongen. Framåt ser det dock riktigt ljust ut. Elitseriemeriterade nyförvärv, såsom Jonas Eneqvist, Daniel Rafner och Marius Trygg, spetsar forwardssidan som består av en bra blandning av unga och hungriga spelare kryddat med rutin. En gedigen centerbesättning och fyra jämna kedjor skapar trygghet offensivt och den här gången hymlar klubben inte med målsättning, utan det är Elitserien som gäller. Allt annat betrakas som ett misslyckande. Förutsättningarna är goda och det avser inte bara det sportsliga planet; Bajen har en elitseriemässig organisation och stödet från Anschutz Entertainment Group (AEG) betyder mycket för ekonomin.
34-årige Magnus Hallberg, som varit aktiv Hammarbysupporter i cirka 20 år, har svarat på våra frågor. Han följer Hammarby i alla sporter klubben är representerad i, men tillstår gärna att han brinner mer för vintersporterna än för fotbollen. Hammarbys bandy- och hockeysektioner lockar vintertid en ganska åtskild publik. Många bajare följer bandylaget på Zinken, utan att någonsin besöka Hovet, andra bajare är järnhårda supportrar till hockeylaget, men dyker sällan upp på Zinken. Magnus tillhör de supportrar som brinner för båda sektionerna. Hans stämma har hörts i såväl bandyfästen som Kalix och Ljusdal som i oräkneliga ishallar runt om i landet. Numera är det kanske en viss övervikt för bandyn eftersom han arbetar med Hammarby bandys officiella hemsida, men han talar varmt om ishockeyn som han följt sedan 1980-talets mitt. Närmare bestämt var det den 15 januari 1984 som han såg sin första hockeymatch då Hammarby mötte Troja/Ljungby i Sunnerbohov, och Magnus hade fått en fribiljett av några "tvättäkta raggare" från Farsta. Bajen tappade visserligen 4-1 till 4-4, men intresset för Hammarby Hockey var väckt. Magnus berättar: "Nästa match var 26 januari 1986, också mot Troja borta. Bajen hade inlett med bara förluster i det årets hockeyallsvenska. Men här krigade Bajen till sig en seger med 3-1 och jag var ensam supporter på läktaren. Laget kom fram och tackade mig. Sådant glömmer man aldrig. Det finns inga divalater i hockeyn. Sedan dess har hockeyn gett mig många högtidsstunder, såväl som "pungsparkar". Man har kajkat runt bland ishallarna i Sverige: Skellefteå, Mörrum, Kiruna, Boden, Norrköping..."
Engagemanget för Hammarby Hockey består fortfarande. Då Hammarby Fotboll säkrade SM-guldet i fotboll hemma mot Örgryte tillhörde Magnus de åtta tappra bajare som stod på bortaståplatsläktaren i Björknäshallen i Boden. Och häromsistens valde han att se hockeyns första träningsmatch mot Västerås ute i Järfälla före fotbollens hemmamatch mot GIF Sundsvall på Söderstadion. En annan höjdpunkt vad beträffar hockeyn var Anschutz-turneringen i London förra sommaren: "Det var jävligt kul att se bajare utan taktkänsla dansa runt med taktfulla tyskar och en del britter", säger Magnus om Londonresan. Inför årets säsong hoppas Magnus på att han åter skall få se sitt Hammarby avancera till högsta divisionen: "Hockeyn har åtta SM-guld, men har i 20 år gått en ökenvandring. Jag hoppas att den ersätts av elitserien."
Är du nöjd med Hammarbys insats förra säsongen?
- Nej! Kvalserieinsatsen förstörde helhetsintrycket. Visserligen imponerade laget i NHA och SA, men vi vek ned oss för lätt i Kvalserien.
Vilken var säsongens höjdpunkt?
- Jag väljer ett par. Segern borta mot Bofors innebar att vi vann SA. Att vinna en sådan måste-match väger tungt. Segrarna mot AIK var också festkvällar som lyste upp det mörka vinterhalvåret. Seriesegrarna i NHA och SA är förstås meriterande.
Vilket nyförvärv är intressantast?
- Norrmännen är helt klart intressantast, särskilt då Mads Hansen och Marius Trygg.
Vilken spelarförlust är det tyngsta avbräcket?
- Johnny Oduya, om man ska vara objektiv. Hans snabbhet kommer man att sakna. Men att gå till DIF är oförlåtligt. Vissa jämför det med att "byta jobb bla bla", men att spela för Hammarby måste vara något mer än bara levebröd och karriär. Subjektivt skulle jag säga Christopher Heino-Lindbergh, vår målvaktstalang...
Vad är lagets främsta styrka?
- Fysiken och tyngden kan knappast något lag i NHA. Hammarby kommer inte att stiga undan i år. Dessutom har vi flera vassa målgörartyper, Andreas Paulsson är en.
Har Hammarby någon svag punkt?
- Vi har kanske förlorat en del snabbhet. Snabba backar har vi inte i överflöd precis.
> Del 2
Hammarby visade upp en förträfflig stabilitet i både grundserien och Superallsvenskan förra säsongen och vann båda serierna. Laget höjdes till skyarna inför Kvalserien och det var tal om att Bajen utgjorde det största hotet till Brynäs och Linköping i kampen om elitserieplatserna. Säsongen slutade dock i ett antiklimax; Hammarby misslyckades med att toppa formen efter ett tre veckors långt uppehåll och var mer eller mindre avsågade från kampen om elitserieplatserna efter ett fåtal omgångar. Nederlaget resulterade som väntat i några tunga spelarförluster, inte minst landslagsaktuelle backen Johnny Odoya och forwarden Tomas Kollar som sällade sig till skaran som under det senaste decennierna lämnat Bajen för spel i ärkerivalen Djurgården. Förlusten av den förstnämnde och Andreas Lindh skapar oro i de nedre leden och många anser att backbesättningen är sämre än förra säsongen. Framåt ser det dock riktigt ljust ut. Elitseriemeriterade nyförvärv, såsom Jonas Eneqvist, Daniel Rafner och Marius Trygg, spetsar forwardssidan som består av en bra blandning av unga och hungriga spelare kryddat med rutin. En gedigen centerbesättning och fyra jämna kedjor skapar trygghet offensivt och den här gången hymlar klubben inte med målsättning, utan det är Elitserien som gäller. Allt annat betrakas som ett misslyckande. Förutsättningarna är goda och det avser inte bara det sportsliga planet; Bajen har en elitseriemässig organisation och stödet från Anschutz Entertainment Group (AEG) betyder mycket för ekonomin.
34-årige Magnus Hallberg, som varit aktiv Hammarbysupporter i cirka 20 år, har svarat på våra frågor. Han följer Hammarby i alla sporter klubben är representerad i, men tillstår gärna att han brinner mer för vintersporterna än för fotbollen. Hammarbys bandy- och hockeysektioner lockar vintertid en ganska åtskild publik. Många bajare följer bandylaget på Zinken, utan att någonsin besöka Hovet, andra bajare är järnhårda supportrar till hockeylaget, men dyker sällan upp på Zinken. Magnus tillhör de supportrar som brinner för båda sektionerna. Hans stämma har hörts i såväl bandyfästen som Kalix och Ljusdal som i oräkneliga ishallar runt om i landet. Numera är det kanske en viss övervikt för bandyn eftersom han arbetar med Hammarby bandys officiella hemsida, men han talar varmt om ishockeyn som han följt sedan 1980-talets mitt. Närmare bestämt var det den 15 januari 1984 som han såg sin första hockeymatch då Hammarby mötte Troja/Ljungby i Sunnerbohov, och Magnus hade fått en fribiljett av några "tvättäkta raggare" från Farsta. Bajen tappade visserligen 4-1 till 4-4, men intresset för Hammarby Hockey var väckt. Magnus berättar: "Nästa match var 26 januari 1986, också mot Troja borta. Bajen hade inlett med bara förluster i det årets hockeyallsvenska. Men här krigade Bajen till sig en seger med 3-1 och jag var ensam supporter på läktaren. Laget kom fram och tackade mig. Sådant glömmer man aldrig. Det finns inga divalater i hockeyn. Sedan dess har hockeyn gett mig många högtidsstunder, såväl som "pungsparkar". Man har kajkat runt bland ishallarna i Sverige: Skellefteå, Mörrum, Kiruna, Boden, Norrköping..."
Engagemanget för Hammarby Hockey består fortfarande. Då Hammarby Fotboll säkrade SM-guldet i fotboll hemma mot Örgryte tillhörde Magnus de åtta tappra bajare som stod på bortaståplatsläktaren i Björknäshallen i Boden. Och häromsistens valde han att se hockeyns första träningsmatch mot Västerås ute i Järfälla före fotbollens hemmamatch mot GIF Sundsvall på Söderstadion. En annan höjdpunkt vad beträffar hockeyn var Anschutz-turneringen i London förra sommaren: "Det var jävligt kul att se bajare utan taktkänsla dansa runt med taktfulla tyskar och en del britter", säger Magnus om Londonresan. Inför årets säsong hoppas Magnus på att han åter skall få se sitt Hammarby avancera till högsta divisionen: "Hockeyn har åtta SM-guld, men har i 20 år gått en ökenvandring. Jag hoppas att den ersätts av elitserien."
Är du nöjd med Hammarbys insats förra säsongen?
- Nej! Kvalserieinsatsen förstörde helhetsintrycket. Visserligen imponerade laget i NHA och SA, men vi vek ned oss för lätt i Kvalserien.
Vilken var säsongens höjdpunkt?
- Jag väljer ett par. Segern borta mot Bofors innebar att vi vann SA. Att vinna en sådan måste-match väger tungt. Segrarna mot AIK var också festkvällar som lyste upp det mörka vinterhalvåret. Seriesegrarna i NHA och SA är förstås meriterande.
Vilket nyförvärv är intressantast?
- Norrmännen är helt klart intressantast, särskilt då Mads Hansen och Marius Trygg.
Vilken spelarförlust är det tyngsta avbräcket?
- Johnny Oduya, om man ska vara objektiv. Hans snabbhet kommer man att sakna. Men att gå till DIF är oförlåtligt. Vissa jämför det med att "byta jobb bla bla", men att spela för Hammarby måste vara något mer än bara levebröd och karriär. Subjektivt skulle jag säga Christopher Heino-Lindbergh, vår målvaktstalang...
Vad är lagets främsta styrka?
- Fysiken och tyngden kan knappast något lag i NHA. Hammarby kommer inte att stiga undan i år. Dessutom har vi flera vassa målgörartyper, Andreas Paulsson är en.
Har Hammarby någon svag punkt?
- Vi har kanske förlorat en del snabbhet. Snabba backar har vi inte i överflöd precis.
> Del 2