Hockeyzon
2003-09-09 14:30
Inför 2003/2004: Piteå HC (del 1)
Plantskolan Piteå, med förstafemman som producerade över 200 poäng förra säsongen och en OS-meriterad back i spetsen, har något stort på gång och är enligt många en given kandidat till den fjärde SA-platsen i NHA.
SvenskaFans.com
Piteå brukar betraktas som en outsider i kampen om de åtråvärda Superallsvenskan-platserna och har ställt till det för många topplag de senaste åren utan att placera sig bland de fyra bästa i grundserien. Det har sett bra ut i Fortsättningsserien men norrbottningarna har fått finna sig i att avsluta säsongen innan Play Off-starten. Den här säsongen har PHC något stort på gång. Piteås uttalade målsättning handlar om SA-spel, något som i allra högsta grad är realistiskt - inte minst på grund av vissa konkurrenters besparingar. Tidigare givna topplag som Nyköping och Björklöven har tvingats dra i handbromsen och fått skära i lönebudgeten, vilket skapat fina möjligheter för Piteå som är på stark frammarsch. Klubben som för drygt ett år sedan hade stora ekonomiska problem har snabbt kommit på fötter igen och ser ljust på framtiden. Upprustningen av Kvarnvallen, som numera håller hög allsvensk klass, och en slagkraftig organisation har bidragit till att skapa förutsättningar för en seriös satsning på Superallsvenskan. En liten spelaromsättning kombinerat med en tillspetsning av truppen borgar för fina framgångar.
Förstafemman bestående av Urban Lundberg, Niklas Strandberg, Magnus Berglund, Björn Lavander och Daniel Olofsson är intakt - locktoner från mer penningstarka klubbar till trots - och kommer betyda mycket för Piteå. Laget har i övrigt en ganska ung prägel med många spelare som är på stark uppgång. Niklas Strängdahl och John Lindh tillhör den sistnämnda skaran. Strängdahl har varit en av Kirunas bästa spelare de senaste åren men behövt ett miljöombyte och juniorlandslagsmeriterade John Lindh var en av få ljusglimtar i bottenlaget Örnsköldsvik förra säsongen. Nu är den Öjebyn-fostrade (NHL-proffset Mattias Öhlunds moderklubb) backen tillbaka i hemstaden och mycket talar för att 20-åringen blommar ut på allvar till hösten. Igor Matushkin som har spelat elitseriehockey med Björklöven, Luleå och Timrå är det mest kända nyförvärvet. Det faktum att han har ett antal A-landslagskamper med Vitryssland på meritlistan och var delaktig i kvartsfinalvinsten mot Tre Kronor i den senaste OS-turneringen smäller förstås högt. Forwarden Jonas Floberg, som spelat elitseriehockey med Brynäs, blir också intressant att följa till vintern. PHC har emellertid tappat några namnkunniga spelare som blir stora avbräck. Det handlar i första hand om forwarden Karl Fabricius och backen Jonas Johansson som återvänt till Luleå. Forwarden Daniel Johansson som skrivit på för Nyköping får också ses som ett stort avbräck.
Jörgen Gustafsson har följt Piteå med lupp i drygt 20 år men den här säsongen blir det inte många hemmamatcher. Anledningen är att han flyttat till Göteborg.
- Jag börjar få lite hemlängtan och saknar favoritlaget. Det är ju så tråkigt att se Frölunda, jag vill se PHC (skratt). Det blir roligt att se laget i Stockholm när de tar sig an Vallentuna och Hammarby.
Jörgen har svarat på våra frågor om PHC:
Är du nöjd med Piteås insats förra säsongen?
- Både och; jag är både nöjd och missnöjd. PHC gjorde i överlag en bra säsong, men tyvärr blev det inget Play Off och man föll på målsnöret igen. Som pitesupporter är man ganska van vid det. Den här gången trodde man verkligen på att det skulle ordna upp sig, men tyvärr så gjorde laget en ganska dålig match hemma mot Huddinge som blev avgörande. Man fick en "nu-är-det-kört-igen"-känsla i bilen på hemresan från matchen trots att det återstod fyra seriesammandrabbningar.
- Annars var den förra säsongen väldigt rolig. Framför allt spelade Piteå sitt eget spel och malde nästan ner motståndarna som det var förr i tiden. Förstafemman med Björn Lavander som center var riktigt rolig att beskåda, den formationen sprutade in poäng och ändå kändes det alltid som att de kunde ha producerat i större utsträckning i alla matcher. Det var länge sedan jag såg en sådan superfemma i Piteå.
- Sedan måste man ju säga att laget gjorde en smärre bragd när man åkte till Kiruna för att spela en riktig måste-vinna-match och lyckades ta tre poäng trots att grabbarna åkte ner i diket med bussen på vägen dit. Bussen välte och det var tur att ingen blev allvarligt skadad. Grabbarna kom bra mycket för sent till matchen och ändå körde man över Teamet och vann enkelt. Det kändes innan nedsläpp som att det var den matchen som skulle kunna stjälpa Piteå.
Vilken var säsongens höjdpunkt?
- Jag tror aldrig jag sett PHC leka så mycket med "krigarlaget" som man gjorde förra säsongen. Piteå vann i och för sig med 6-0 borta mot Boden året innan också, men då har jag för mig att man satte i stort sett allt - nu var det nästan kattens lek med råttan.
- Sedan får man väl inte glömma segern borta mot Skellefteå. Jag var tyvärr inte på plats, men det var rätt spännande att få straffläggningen "direkt i telefonluren" och den gången spelade man enligt rapporterna också väldigt bra.
Vilket nyförvärv är intressantast?
- Svaret på den frågan är utan tvekan Igor Matushkin, men det ska även bli intressant att följa Jonas Floberg och målvakten Mikael Zajkovski. Båda har elitseriemeriter och spås en lysande hockeyframtid.
Vilken spelarförlust är det tyngsta avbräcket?
- Helt klart Daniel Johansson. Jag har full förståelse för Daniels beslut beträffande det faktum att han valde att lämna PHC. Han har stått och stampat länge och varit nära att blomma ut men aldrig fått sitt genombrott, så jag tror det var nyttigt med ett klubbyte för honom. Daniel kommer att saknas i PHC på den offensiva fronten.
> Del 2
Förstafemman bestående av Urban Lundberg, Niklas Strandberg, Magnus Berglund, Björn Lavander och Daniel Olofsson är intakt - locktoner från mer penningstarka klubbar till trots - och kommer betyda mycket för Piteå. Laget har i övrigt en ganska ung prägel med många spelare som är på stark uppgång. Niklas Strängdahl och John Lindh tillhör den sistnämnda skaran. Strängdahl har varit en av Kirunas bästa spelare de senaste åren men behövt ett miljöombyte och juniorlandslagsmeriterade John Lindh var en av få ljusglimtar i bottenlaget Örnsköldsvik förra säsongen. Nu är den Öjebyn-fostrade (NHL-proffset Mattias Öhlunds moderklubb) backen tillbaka i hemstaden och mycket talar för att 20-åringen blommar ut på allvar till hösten. Igor Matushkin som har spelat elitseriehockey med Björklöven, Luleå och Timrå är det mest kända nyförvärvet. Det faktum att han har ett antal A-landslagskamper med Vitryssland på meritlistan och var delaktig i kvartsfinalvinsten mot Tre Kronor i den senaste OS-turneringen smäller förstås högt. Forwarden Jonas Floberg, som spelat elitseriehockey med Brynäs, blir också intressant att följa till vintern. PHC har emellertid tappat några namnkunniga spelare som blir stora avbräck. Det handlar i första hand om forwarden Karl Fabricius och backen Jonas Johansson som återvänt till Luleå. Forwarden Daniel Johansson som skrivit på för Nyköping får också ses som ett stort avbräck.
Jörgen Gustafsson har följt Piteå med lupp i drygt 20 år men den här säsongen blir det inte många hemmamatcher. Anledningen är att han flyttat till Göteborg.
- Jag börjar få lite hemlängtan och saknar favoritlaget. Det är ju så tråkigt att se Frölunda, jag vill se PHC (skratt). Det blir roligt att se laget i Stockholm när de tar sig an Vallentuna och Hammarby.
Jörgen har svarat på våra frågor om PHC:
Är du nöjd med Piteås insats förra säsongen?
- Både och; jag är både nöjd och missnöjd. PHC gjorde i överlag en bra säsong, men tyvärr blev det inget Play Off och man föll på målsnöret igen. Som pitesupporter är man ganska van vid det. Den här gången trodde man verkligen på att det skulle ordna upp sig, men tyvärr så gjorde laget en ganska dålig match hemma mot Huddinge som blev avgörande. Man fick en "nu-är-det-kört-igen"-känsla i bilen på hemresan från matchen trots att det återstod fyra seriesammandrabbningar.
- Annars var den förra säsongen väldigt rolig. Framför allt spelade Piteå sitt eget spel och malde nästan ner motståndarna som det var förr i tiden. Förstafemman med Björn Lavander som center var riktigt rolig att beskåda, den formationen sprutade in poäng och ändå kändes det alltid som att de kunde ha producerat i större utsträckning i alla matcher. Det var länge sedan jag såg en sådan superfemma i Piteå.
- Sedan måste man ju säga att laget gjorde en smärre bragd när man åkte till Kiruna för att spela en riktig måste-vinna-match och lyckades ta tre poäng trots att grabbarna åkte ner i diket med bussen på vägen dit. Bussen välte och det var tur att ingen blev allvarligt skadad. Grabbarna kom bra mycket för sent till matchen och ändå körde man över Teamet och vann enkelt. Det kändes innan nedsläpp som att det var den matchen som skulle kunna stjälpa Piteå.
Vilken var säsongens höjdpunkt?
- Jag tror aldrig jag sett PHC leka så mycket med "krigarlaget" som man gjorde förra säsongen. Piteå vann i och för sig med 6-0 borta mot Boden året innan också, men då har jag för mig att man satte i stort sett allt - nu var det nästan kattens lek med råttan.
- Sedan får man väl inte glömma segern borta mot Skellefteå. Jag var tyvärr inte på plats, men det var rätt spännande att få straffläggningen "direkt i telefonluren" och den gången spelade man enligt rapporterna också väldigt bra.
Vilket nyförvärv är intressantast?
- Svaret på den frågan är utan tvekan Igor Matushkin, men det ska även bli intressant att följa Jonas Floberg och målvakten Mikael Zajkovski. Båda har elitseriemeriter och spås en lysande hockeyframtid.
Vilken spelarförlust är det tyngsta avbräcket?
- Helt klart Daniel Johansson. Jag har full förståelse för Daniels beslut beträffande det faktum att han valde att lämna PHC. Han har stått och stampat länge och varit nära att blomma ut men aldrig fått sitt genombrott, så jag tror det var nyttigt med ett klubbyte för honom. Daniel kommer att saknas i PHC på den offensiva fronten.
> Del 2
