Krönika: Bör Frölunda byta logga?

Frölundas logga har diskuterats många gånger tidigare, blivit anmäld för diskriminering och kritiserats i omgångar. Gång på gång har Frölunda varit beslutsamma med att man behåller sin nuvarande logga. Men för några veckor sedan gick klubben ut med att man vill utreda sin logga och se över om den trots allt behöver ändras. Frölundas egna utredning ska enligt uppgifter vara klar i augusti – då ska beslut tas om loggans vara eller icke vara, samt om föreningen också ska införa ett nytt namn i samband med en förändrad logotyp. 

Frölundas logga har alltid fascinerat mig och visst har den varit lite bland mina personliga favoriter i Sverige. Som en liten knatte tyckte jag att den var en av svensk hockeys häftigaste emblems och att se spelarna åka ut genom indianhuvudet gjorde en något avundsjuk eftersom att mitt eget hjärtelag inte hade i närheten av något dylikt. 

Idag förstår jag dock varför Frölunda vill se över sin logga. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv är den förlegad och kan betraktas av många som något helt annat än vad Frölunda själva anser vad den symboliserar – vilket kan bli problem ur ett varumärkesperspektiv.

I USA är denna typ av debatt något häftigare. Trots en viss kritik har Chicago Blackhawks valt att behålla sin logotyp – så varför skulle inte Frölunda kunna göra detsamma?
Chicagos argument lyder följande:
”Chicago Blackhawks namn och logga symboliserar en viktig och historisk person, Black Hawk från Illnois Sac & Fox Nation, vars ledarskap och liv har inspirerat generationer av vår ursprungsbefolkning, veteraner och människor i allmänheten.”

Chicago Blackhawks har dock kommit undan lättare än andra idrottsklubbar i USA som bland annat fotbollslaget Washington Redskins och baseballaget Cleveland Indians. Båda klubbarna har blivit hårt kritiserade i samband med Black Lives Matters-rörelsen. Anledning är förstås namnet ”redskins” och ”indians”, och här anses det att Frölunda faller in i liknande kategori då dem har en stereotypisk bild av en så kallad ”indian”.

Visst är det annorlunde i USA än i Sverige. Men man måste också förstå att Sverige som nation inte har någon ren historia och vi bör därför också rentvå den på allvar. Mellan 1638 – 1655 bedrev Sverige kolonialisering i Nordamerika. Nya Sverige, ett område i Nordamerikas östkust som idag tillhör delstaterna Delaware, Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Under samma period drev svenska fartyg slavhandel från den indiska oceanen till Amerika som vilken annan kolonialmakt som helst. Ett och annat skepp gick iväg från exempelvis Göteborg och trakterna i västkusten. Därför bör frågan tas på samma allvar här som i dagens Amerika.

Detta stärks heller inte av det faktum att under tidiga- fram till mitten av 1900-talet hade Sverige en världsledande forskning i rasbiologi. Detta och slavhandeln är två delar av historien Sverige gärna vill sudda ut, varför vi heller inte läser om det i den svenska skolan.

Samhället under 2000-talet har dock utvecklats och vi anses idag veta bättre. Precis som i USA (som nu sprids i västvärlden) där man inte längre säger ordet indian till sin ursprungsbefolkning, säger vi i Sverige inte längre lappar till vår egen ursprungsbefolkning samerna. Vi gör heller inte längre stereotypiska bilder av diverse olika kulturer just för att vi har lärt oss värdet i att respektera olika etiska befolkningar med hänsyn till historien som sätter prägel på minoritetsbefolkningar än idag.

Det historiska perspektivet och dess betydelse är viktigt att förstå. Sedan påverkas Frölunda, liksom hela SHL, av den globala marknaden, där konkurrensen mellan ligorna tätnar. Idag ser vi till exempel hur den schweiziska ligan går om SHL och övriga ligar i Europa bara blir bättre och bättre. Utvecklingen går till att SHL och SHL-klubbarna kommer att behöva söka efter större internationella aktörer för att mäkta med konkurrensen.  De allra största aktörerna idag kräver mycket av de föreningar som de väljer att gå in som partners med.

Ska det moderna Frölunda då kunna marknadsföra sig i den globala arenan kan man ställa frågan om en stereotypisk logotyp är det bästa att bära gentemot sina SHL-konkurrenter?

 Jag antar att en stor skara av Frölundas supportrar gärna ser att man behåller loggan. Dels för att Frölunda har haft en del framgånger med den, samt för att många idag har vuxit upp med den.  Även Frölundas lagkapten och ikon Joel Lundqvist har gått ut och försvarat loggan i Expressen den 9 juli:
– För mig står indianen för nåt positivt. För kämpaglöd och för att strida – med indianen. Det är verkligen positivt laddat. Jag tycker att det har varit ett starkt varumärke, vi har haft framgångar i det – och för mig är en indian en krigare, nån som går på jakt. En hårding.

Frölunda är en av svensk elithockeys mest klassiska föreningar. 

Frölunda är en av Sveriges mest klassiska föreningar som har en häftig historia vad gäller allt ifrån enorma publikmatcher, SM-finaler till flygplanskrasch och klubben sitter idag med kanske landets allra största supporterskara. Om beslutet tas att Frölunda ändrar sin logga skulle jag förstås önska att man går tillbaka till sina rötter. En modernisering av Västra Frölunda-loggan hade varit ett häftigt inslag och kanske värmt en och annan frölundares hjärta som plåster på såret i saknaden av den gamla. Eller varför inte bara helt och hållet gå tillbaka till den tidigare? 

Men beslutet om Frölundas logga, hur Frölunda vill marknadsföra sig och vilka argument man väljer att använda – det är med all rätt helt upp till Frölunda själva.