
Hockeyzon
2019-09-18 10:00
Krönika: Den sovande björnen
Skellefteå AIK hade en bra kväll i sin hemmamatch emot Färjestad. Två lag som kan ha varit lite i chock efter sina målrika bataljer i premiärmatchen, där Skellefteå ”bara” fick två poäng mot nykomlingen Oskarshamn. Färjestad hade å sin sida en förlust i bagaget.

Stefan Lövstrand
Hyllas den som hyllas bör!
Kort och gott.
Knappast den mest åtråvärda matchen som jag kan skriva om, och publiksiffran på knappt halvfullt var rent av pinsam, men jag säger bara;
Gustav Lindvall!
Vilken match och vilken trevlig kväll han skapade för Skellefteå och hemmapubliken. Utan hans insats skulle det nog varit en helt annorlunda tillställning. För det var i hans spel som försvaret kunde pusta ut, samtidigt som frustration växte hos gästande Färjestad. Inte nog med att han gav oss flera spektakulära räddningar, han fick dom också att verka hur enkla som helst.
För det var en kylig Lindvall, som såg ut som en fisk i vattnet – han trivdes verkligen!
Sådana målvakter vinner SM-guld. Det är faktum, det kan man inte komma ifrån.
Även om man inte kan tala om sådana termer redan nu, med endast 120 minuter hockey spelade för alla lag, finns det ingenting som faktiskt talar emot heller! Att Skellefteå kan vakna upp lite som den sovande björnen är en fullständig möjlighet, och återigen skriver jag i termer om den högsta nivå som man letar efter i sitt spel.
Han fick i och för sig ge vika för en puck, men det var bara en.
Färjestads ineffektivitet måste känts frustrerande, även om man till spelet enkelt kan peka ut hur dom agerade denna afton. Man valde återigen på den kreativa vägen och att våga spela, istället för att tveka. Problematiken i detta kom dock fram när man såg tendenser till upprepning från Örebro-matchen – att våga spela i fel läge.
Klart man ska våga och vara kreativ, men man måste välja rätt moment också. Mycket pucktapp och att man tillåter ett modernt SHL-lag att få ställa om det sättet när ens egna försvar inte är helt hundra, det är en stor nackdel som kan stjälpa topptippade Färjestad BK. Där har man en hel del att jobba på!
Vad som jag såg som grund till varför matchen blev vad den blev, var Skellefteås spel i den andra perioden, med mycket effektivt passningsspel och den forechecking som man la på gästerna, vilket frambringade svårare beslut från Färjestad, och Skellefteå kunde rulla vidare på sitt i slutändan.
När man sedan gav sig ut i den tredje perioden hade man återigen ett kopplat grepp, och majoriteten av tiden tillhörde hemmalaget.
En rättvis seger i slutändan.
Tills nästa gång!
Kort och gott.
Knappast den mest åtråvärda matchen som jag kan skriva om, och publiksiffran på knappt halvfullt var rent av pinsam, men jag säger bara;
Gustav Lindvall!
Vilken match och vilken trevlig kväll han skapade för Skellefteå och hemmapubliken. Utan hans insats skulle det nog varit en helt annorlunda tillställning. För det var i hans spel som försvaret kunde pusta ut, samtidigt som frustration växte hos gästande Färjestad. Inte nog med att han gav oss flera spektakulära räddningar, han fick dom också att verka hur enkla som helst.
För det var en kylig Lindvall, som såg ut som en fisk i vattnet – han trivdes verkligen!
Sådana målvakter vinner SM-guld. Det är faktum, det kan man inte komma ifrån.
Även om man inte kan tala om sådana termer redan nu, med endast 120 minuter hockey spelade för alla lag, finns det ingenting som faktiskt talar emot heller! Att Skellefteå kan vakna upp lite som den sovande björnen är en fullständig möjlighet, och återigen skriver jag i termer om den högsta nivå som man letar efter i sitt spel.
Han fick i och för sig ge vika för en puck, men det var bara en.
Färjestads ineffektivitet måste känts frustrerande, även om man till spelet enkelt kan peka ut hur dom agerade denna afton. Man valde återigen på den kreativa vägen och att våga spela, istället för att tveka. Problematiken i detta kom dock fram när man såg tendenser till upprepning från Örebro-matchen – att våga spela i fel läge.
Klart man ska våga och vara kreativ, men man måste välja rätt moment också. Mycket pucktapp och att man tillåter ett modernt SHL-lag att få ställa om det sättet när ens egna försvar inte är helt hundra, det är en stor nackdel som kan stjälpa topptippade Färjestad BK. Där har man en hel del att jobba på!
Vad som jag såg som grund till varför matchen blev vad den blev, var Skellefteås spel i den andra perioden, med mycket effektivt passningsspel och den forechecking som man la på gästerna, vilket frambringade svårare beslut från Färjestad, och Skellefteå kunde rulla vidare på sitt i slutändan.
När man sedan gav sig ut i den tredje perioden hade man återigen ett kopplat grepp, och majoriteten av tiden tillhörde hemmalaget.
En rättvis seger i slutändan.
Tills nästa gång!