Krönika: En sommar utan bekymmer

Juli, och vi står mitt i hockeyns allra lägsta lågsäsong. Kansli efter kansli stänger för sommarsemester och trupperna börjar så smått att sätta sig inför höstens bataljer.

I Gävle är det guld och gröna skogar med harmoni och framtidstro. Det är nästan som att vi förflyttats tillbaka till 2012, när Hans-Göran Karlsson hojtade om SHL:s snabbast växande ekonomi och halva stan började googla måttbeställda pokalskåp.

Fast nu är det på riktigt. Brynäs gick till SM-final. Brynäs gjorde ekonomiskt rekordår. Och medlemmarna har inte haft så högt förtroende för styrelse och ledning sedan tiden innan En bra start ens var påkommet. Kort sagt: det råder en obehagligt angenäm harmoni. Lite som att gå barfota i nyklippt gräs utan att trampa på en geting.

Vi har längtat efter det här. Ett Brynäs där vi kan drömma och tro, kanske till och med längta lite extra till hösten?

Och där stod jag häromdagen, mitt mellan en mördarsnigelmassaker och grillkol som aldrig ville få den perfekta glöden, och insåg det: ”Men vänta nu... jag har inget allvarligt att tycka till om? Allt känns så bra!” Det är fortfarande en ovanlig känsla. Ungefär som när man dubbelkollar om man verkligen stängde av plattan på spisen – och inser att ja, det gjorde man.

Så vad har jag för åsikt om Brynäs just nu? Jo, att Brynäs mår bra. Och det är toppen. Eller ja, i egenskap som redaktör är det nästan för toppen. För sådana texter – med positiva tongångar och framtidstro – brukar inte direkt få klickräknaren att sprängas. Det är som bekant krisrubrikerna som drar. ”Brynäs i fritt fall!” lockat alltid bättre än ”Allt är lugnt och ganska härligt just nu.”

I egenskap som Brynäs-skribent däremot är det en underbar tillvaro. Vi har längtat efter det här. Ett Brynäs där vi kan drömma och tro, kanske till och med längta lite extra till hösten? Där målsättningen inte längre behöver nämnas i dimmiga floskler, utan faktiskt kan vara: ”Vi ska tillhöra övre halvan av tabellen. På riktigt.” Och det känns inte ens naivt längre – bara rimligt, att säga det. Detta trots tunga backtapp som D'astous och Söderström samt Bertilsson som är långtidsskadad.

Så låt oss njuta av detta ögonblick. För snart är det höst igen. Och vi får säkert något att gnälla på som vanligt – men förhoppningsvis på något mindre än powerplayet, skotteffektiviteten eller målvaktsspelet. Kanske på att vi fortfarande inte har ”Sop-Åke Special” (två korvar, ett bröd) som alternativ i kioskerna (en enskild ”viktig” fråga för den som kan sin klubbhistoria)?

--

Till sist... Collin Delia har precis anslutit sig till Brynäs och målvaktssidan känns plötsligt mindre oroande med tanke på Källgrens väntade frånvaro den första halvan av säsongen. Och medan vi pustar ut över det, sitter halva Gävle och övriga supportrar ute i landet och uppdaterar sina flöden i väntan på beskedet vi alla vill ha: Blir det en Bäckis-comeback eller inte

Helt ärligt – när kändes det senast så här roligt att vara brynäsare? Nu har grillkolet äntligen fått den perfekta glöden.