Krönika: Färjestad och Skellefteå till SM-final

Kvartsfinalerna är alla färdigspelade och i tre av fyra fall fick vi en väntad utgång. Skrällen stod givetvis AIK för, då Luleå av många hade målats upp som förhandsfavoriter till SM-guldet, både inför säsongen och inför slutspelet.
 
AIK visade redan i fjol att man har sköna tendenser till att vara ett lag byggt för slutspel, och förstärkte bara den bilden när man förpassade Luleå till semester. Roger Melin är en skicklig coach och med rätt lagbygge till förfogande gör han sig väldigt bra.
 
Det ska bli väldigt intressant att se om AIK lärde sig något och/eller härdades efter förra säsongens slutspel. Då blev man ju svepta i semifinalen av Färjestad efter en mycket imponerande kvartsfinal mot HV71. Vad är det då som talar för att AIK lyckas bättre i år?
 
För det första skriker AIK av energi för tillfället. Anförda av bröderna Ahlström och kapten Tärnström käkade man upp Luleå. Sannolikt har man också lärt sig en hel del och utvecklats från fjolårssäsongen.
 
För det andra har man ett rejält sparkapital i poängligavinnaren Robert Rosén och skyttekungen Richard Gynge.
 
Rosén kommer aldrig vara spelaren som leder sitt lag i slutspelet. Han har inte varit det tidigare i karriären och visar inte heller några tendenser till det i AIK. Han är inte den spelartypen, har inte den attityden och är i mitt tycke något för bekväm på isen – men nog ska man kunna kräva en bättre poängproduktion av honom, så skicklig är han ändå.
 
Vidare behöver också Richard Gynge kliva fram. Utan produktion från grundseriens poängligavinnare Rosén och skyttekungen Gynge kommer AIK i det långa loppet inte orka med Skellefteå.
 
---
 
Det mest intressanta i semifinalen mellan AIK och Skellefteå är givetvis målvaktskampen. Viktor Fasth och Joacim Eriksson var enastående under grundserien och har fortsatt på den inslagna vägen även under slutspelet – under långa stunder har de till och med snäppt upp sig ytterligare.
 
Nu lär varken Fasth eller Eriksson klappa igenom i semifinalen. En så pass hög lägstanivå har båda två, och mentalt känns de väldigt pålitliga. Däremot kommer den som överträffar den andra – om det nu blir så – givetvis att ge sitt lag en sanslöst stor fördel. Den som vinner matchen i matchen av Fasth och Eriksson lär sannolikt föra sitt lag till seger även i matchserien.
 
---

En av säsongens stora överraskningar i Elitserien är Bud Holloway. Det är alltid en chansning att ta in nordamerikaner. Anpassningen på och utanför isen kan ta tid och fokus från spelet, den stora rinken passar kanske inte alls spelartypen och eventuellt tar de Elitserieäventyret med en klackspark.
 
Så har dock inte varit fallet med Holloway.
 
Han gjorde succé redan från första grundseriematchen och var generellt sett en väldigt pålitlig målskytt. I slutspelet har han på klassiskt nordamerikanskt sätt höjt sig ytterligare och burit fram Skellefteå till semifinalen tillsammans med Joacim Eriksson och Jimmie Ericsson.
 
Holloways målskytte och mångsidighet kan bli guld värt för Skellefteå.
 
---
 
I den andra semifinalen drabbar Brynäs och Färjestad samman i ett riktigt klassikermöte. Båda lagen har en skön historia med flera SM-titlar, men där Färjestad till skillnad från Brynäs har varit en kraft att räkna med under 2000-talet.
 
Sedan 1900-talet gick över till 2000-talet har Färjestad spelat åtta finaler och vunnit fyra SM-guld. Brynäs å sin sida har bara tagit sig förbi kvartsfinalen vid ett tillfälle (99/00) under samma period.
 
Vi kommer att få en skön uppgörelse mellan två helt olika lagbyggen. Färjestad har en stomme bestående av ärrade veteraner med flera SM-guld i ryggen, medan Brynäs ledande spelare är unga stjärnskott.
 
De regerande mästarnas problem under början av säsongen är väldokumenterade och behöver inte analyseras djupare, men nu kan vi konstatera att laget har vaknat igen. Anförda av Rickard Wallin, Mikael Johansson, Sanny Lindström och Jonas Frögren, kryddat med yngre lirare som Patrik Lundh, Per Åslund och Mattias Sjögren ser Färjestad återigen ut som ett mästarlag.
 
Mellan stolparna har dessutom Christopher Nihlstorp sett stabil ut, och bakom en fullt fungerande färjestadsk backbesättning är han fullt pålitlig.
 
---
 
För Brynäs del pratas det i princip enbart kring stjärnskotten Jakob Silfverberg och Calle Järnkrok. Duon hade under stunder lekstuga mot Frölunda och båda två kan mycket väl försvinna till Nordamerika redan till sommaren. Skulle så bli fallet vore det ett passande farväl att ta Brynäs hela vägen.
 
I skymundan av firma Silfverberg/Järnkrok har dock Brynäs fått igång målskyttet hos flera spelare och har ett underskattat djup bland forwardsbesättningen, men ska man rå på Färjestads krävs det att defensiven fungerade oklanderligt. Det är också där frågetecknen finns, och Brynäs är det enda kvarvarande laget som inte sitter på en riktigt stabil och pålitlig förstamålvakt.
 
Det kan bli deras fall.
 
---
 
I finalen kommer vi återigen att få se Skellefteå och Färjestad. Det kommer inte bli någon svepning i någon av semifinalerna, men Färjestads tyngd och rutin hos sina ledande spelare kommer väga över mot Brynäs unga och orutinerade lagbygge.
 
I matchserien mellan AIK och Skellefteå kommer norrlänningarna att dra det längsta strået, sannolikt efter sex eller sju matcher. Känslan är att det kommer bli en defensivt tight och målsnål matchserie. Där har Skellefteå en klar fördel med fler potentiella matchvinnare i lagbygget.