Hockeyzon
2019-08-16 16:00
Krönika: Förbundet måste agera – ta ansvar!
Damkronornas bojkott är inte längre att ifrågasätta. Frågorna jag sökte igår har fått svar och det var en mörk läsning SICO och spelarna bjöd på.
Viktor Alner
Det som spelarna samt SICO nu har gått ut med får inte vara en verklighet i en världsledande hockeynation som Sverige. Jag har följt damhockeyn på klubblagsnivå sedan jag började att frilansa åt 2012 och fick upp ögonen för damspelarnas vardagliga situation.
Sedan har jag förstått att det alltid varit värre än vad jag har trott.
Jag har pratat med otaliga damspelare genom åren som har förklarat om deras situationer i sina respektive klubblag. De beskriver saker som media inte berättar, och som de själva lojalt också väljer att inte gå ut med. Allt för att inte skada klubben eller damhockeyn i stort.
Men på landslagsnivå vill man ändå gå i sin goda tro och tänka att där ska förutsättningarna ändå vara ok. Vi har ett Ishockeyförbund, där jag själv varit delaktig i som ungdomsledare och suttit på diverse utbildningar och diskuterat vikten av att få fler flickor till att börja spela hockey, som uppger till media att de minsann tänker på jämställdheten – men som i själva verket inte visat på vare sig vilja eller kraft att ta Damkronorna på allvar.
Jag har sedan bojkotten blev officiell velat förstå samtliga parter. Jag har nickat åt de som varit kritiska och hejat på de som varit positiva och stöttat damspelarna. Jag har försökt att skapa mig en helhetsbild. Så sent som igår skrev jag i en krönika om att det finns så många frågor som fortfarande behöver svar.
Nu har vi fått svar.
Och jag ställer mig därför bakom #FörFramtiden för svensk hockeys framtid.
Det är inte konstigt att Damkronorna, som en gång var en av det mer framträdande damlandslaget i världen, tappat så mycket mark att vi inte längre är välkomna till ett A-VM.
För hur tänker förbundet att Damkronorna ska få en ärlig chans att prestera på topp när de månad innan ett OS skickas hem på en färja från Finland sent en lördagskväll, eller tvingas spela turneringar direkt efter att man landat efter 15 timmars resetid samt 6 timmars tidsskillnad? Eller inte ens får spela med rätt typ utrustning, utrustning som spelarna annars är inkörda med.
Hur tänker förbundet att Damhockeyn ska gå framåt när det inte ens finns en tydlig plan på hur verksamheten ska utvecklas? Finns det ingen plan finns det heller ingen strategi – då är vi jävligt snett ute.
Hur tänker förbundet när man väljer att dra in den arbetsersättning som utlovats och låter sina spelare istället tappa ekonomiskt för att ställa upp på landslagsuppdrag, och vad för respekt inger man sina spelare när förbundet inte ens förmår att ta fram kläder som är anpassade för spelarna? Vad är det för lojalitet förbundet förväntar sig att få när man inte ens mödar sig med att besöka damspelarna och när Damkronorna åkte ut ur A-VM blev den enda kommentaren till en spelare att hon använde fel märke på handskarna?
Hela förklaringen till bojkotten gör generalsekreteraren Tommy Boustedts svar från Svenska hockeyförbundet ännu mer bristfällig. Snudd på så pass grovt missgynnad syn på Damkronorna att man bör nästan ifrågasätta kompetensen inom förbundets allra höst uppsatta ledning.
Detta är mycket allvarligt för såväl Damkronorna som svensk ishockey som helhet.
Nu måste förbundet rannsaka sig själva och agera korrekt.
#FörFramtiden
Sedan har jag förstått att det alltid varit värre än vad jag har trott.
Jag har pratat med otaliga damspelare genom åren som har förklarat om deras situationer i sina respektive klubblag. De beskriver saker som media inte berättar, och som de själva lojalt också väljer att inte gå ut med. Allt för att inte skada klubben eller damhockeyn i stort.
Men på landslagsnivå vill man ändå gå i sin goda tro och tänka att där ska förutsättningarna ändå vara ok. Vi har ett Ishockeyförbund, där jag själv varit delaktig i som ungdomsledare och suttit på diverse utbildningar och diskuterat vikten av att få fler flickor till att börja spela hockey, som uppger till media att de minsann tänker på jämställdheten – men som i själva verket inte visat på vare sig vilja eller kraft att ta Damkronorna på allvar.
Jag har sedan bojkotten blev officiell velat förstå samtliga parter. Jag har nickat åt de som varit kritiska och hejat på de som varit positiva och stöttat damspelarna. Jag har försökt att skapa mig en helhetsbild. Så sent som igår skrev jag i en krönika om att det finns så många frågor som fortfarande behöver svar.
Nu har vi fått svar.
Och jag ställer mig därför bakom #FörFramtiden för svensk hockeys framtid.
Det är inte konstigt att Damkronorna, som en gång var en av det mer framträdande damlandslaget i världen, tappat så mycket mark att vi inte längre är välkomna till ett A-VM.
För hur tänker förbundet att Damkronorna ska få en ärlig chans att prestera på topp när de månad innan ett OS skickas hem på en färja från Finland sent en lördagskväll, eller tvingas spela turneringar direkt efter att man landat efter 15 timmars resetid samt 6 timmars tidsskillnad? Eller inte ens får spela med rätt typ utrustning, utrustning som spelarna annars är inkörda med.
Hur tänker förbundet att Damhockeyn ska gå framåt när det inte ens finns en tydlig plan på hur verksamheten ska utvecklas? Finns det ingen plan finns det heller ingen strategi – då är vi jävligt snett ute.
Hur tänker förbundet när man väljer att dra in den arbetsersättning som utlovats och låter sina spelare istället tappa ekonomiskt för att ställa upp på landslagsuppdrag, och vad för respekt inger man sina spelare när förbundet inte ens förmår att ta fram kläder som är anpassade för spelarna? Vad är det för lojalitet förbundet förväntar sig att få när man inte ens mödar sig med att besöka damspelarna och när Damkronorna åkte ut ur A-VM blev den enda kommentaren till en spelare att hon använde fel märke på handskarna?
Hela förklaringen till bojkotten gör generalsekreteraren Tommy Boustedts svar från Svenska hockeyförbundet ännu mer bristfällig. Snudd på så pass grovt missgynnad syn på Damkronorna att man bör nästan ifrågasätta kompetensen inom förbundets allra höst uppsatta ledning.
Detta är mycket allvarligt för såväl Damkronorna som svensk ishockey som helhet.
Nu måste förbundet rannsaka sig själva och agera korrekt.
#FörFramtiden
