För den som har följt Hockeyallsvenskan de senaste 15 åren behöver Marcus Eriksson knappast någon introduktion. Under säsongen 2023-24 slog “Macke” rekordet för flest poäng av en spelare i Hockeyallsvenskans historia. Sedan dess har visserligen Karlskogas Henrik Björklund visserligen tagit tillbaka det rekordet, men Erikssons position bland ligans största och mest älskvärda spelare är orubbad.
534 matcher, och 428 poäng är Erikssons Hockeyallsvenska facit hittills, och det är som sagt endast trumfat av BIK Karlskogas Henrik Björklund. Det är dock inte det som sticker ut mest med Erikssons karriär i mina ögon. Den verkligt imponerande siffran är 18, som i 18 säsonger på seniornivå för moderklubben Vita Hästen. Att en spelare av hans kaliber blev kvar i en, låt oss vara ärliga ganska medioker klubb som Hästen är ett bevis på en sällan skådad lojalitet och klubbhjärta.
Den sorgliga skilsmässan
Våren 2023 såg det av allt att döma ut som att Eriksson skulle avsluta karriären i sitt älskade Vita Hästen. Han hade som vanligt stått för en fin säsong, 40 poäng på 44 matcher och laget slutade på en stabil åttondeplats, före lag som Västerås och AIK. Karriären hade med största sannolikhet också avslutats i “Hästen” om det inte var för att klubben gick i konkurs och tvingades börja om i division tre. Ett dråpslag såklart och ett otillfredställande slut för Eriksson som givetvis hade mycket mer att ge på elitnivå.
Åren isär
Det visade han också i den efterföljande säsongen där han levererade 59 poäng på 50 matcher i Södertälje. En insats som räckte för att vinna poängligan, priset som årets forward och mest värdefulla spelare. Full pott för Eriksson med andra ord, och på annat håll promenerade Vita Hästen genom trean utan att ta ut sig allt för mycket.
För Eriksson väntade sedan en sejour i de regerande svenska mästarna Skellefteå och således SHL-debut vid 39-års ålder. Hur mycket han själv, Skellefteå och egentligen hela hockeysverige än ville att det skulle funka i SHL så gjorde det inte riktigt det. Sju poäng på 37 matcher senare var Eriksson tillbaka i HA och Södertälje där han var ytterst nära att skjuta “Sportklubben” till final. Hästen promenerade återigen genom sin serie och avancerade till Hockeyettan.
Det tisslades och tasslades lite under förra sommaren om en återkomst, men så blev det icke. I stället styrde “Macke” skutan till de brittiska öarna för spel i Belfast Giants, ett ganska piggt val av den nu 40-årige Eriksson. Han ser dock inte ut att avsluta säsongen i Nordirland eftersom större och viktigare uppdrag kallar.
Drömaffären i hamn
Under tisdagen kunde Expressen avslöja att Marcus Eriksson kommer att återvända till Vita Hästen inför slutskedet av säsongen. Rent sportsligt är det en enastående värvning för ett “Hästen” som jagar en plats i Hockeyallsvenskan. Det stora i den här flytten är dock det känslomässiga, att potentiellt få se Marcus Eriksson skjuta tillbaka moderklubben till eliten igen efter några år på hockeyns bakgård hade varit utsökt.
Om det blir på det viset så hade det givetvis varit ett perfekt sätt för Eriksson att avsluta spelarkarriären, men girig som jag är vill jag se mer. Eriksson själv, Linus Videll, Linus Klasen, Patrik Thoresen med flera har visat att det går att göra avtryck i Hockeyallsvenskan högt upp i åldrarna och att se en 41-årig Marcus Eriksson styra och ställa i Vita Hästens powerplay i Hockeyallsvenskan 2026/27 kittlar något oerhört.
Lös det här nu Hästen. Och för guds skull Macke, ge oss ett år till.
