Resultat
Boston Bruins -Seattle Kraken 4-2
Chicago Blackhawks- Boston Bruins 2-5
Dallas Stars -Boston Bruins 6-2
Ju mer man vinner desto närmare kommer man en förlust brukar det ju heta och det fick vi erfara mot Dallas. Men vi börjar rapporteringen från matchen mot Seattle där vi inför densamma hyllade legenden Zdeno Chara genom att hissa hans tröja 33 i taket på TD Garden. Hela ceremonin för den som missat den går med fördel att se här. Den är 50 minuter lång så nedanför här finns några kortare klipp för det är verkligen värt att se igen eller se för första gången om man inte sett det alls. En ikon i organisationen som för alltid kommer finnas med oss.
Some legendary introductions.
#BigZ33 pic.twitter.com/UF4ddmdpKF
— Boston Bruins (@NHLBruins) January 15, 2026
Hoisted into immortality.#BigZ33 pic.twitter.com/h5H5Ccyz5P
— Boston Bruins (@NHLBruins) January 16, 2026
Matchen mot Seattle skulle bli en utmaning med tanke på att dom slog oss bara en dryg vecka tidigare och efter en ceremoni brukar det vara svårt att ladda om och komma ut och spela på rätt sätt. Men här blev det precis tvärtom skönt nog.
Vi rivstartade matchen med två mål innan fyra minuter hade spelats och då tog Kraken timeout och fick effekt omgående. Dom höjde sig och fick ett powerplay med sig som man utnyttjade och reducerade.
I andra perioden fortsatte dom trycka på och man gick bara och väntade på kvitteringen bakom en storspelande Swayman och när dom fick chansen i PP igen så skulle det smälla. Men bakom Joey Daccord istället när Kastelic riktigt läckert helt sonika snodde pucken av Beniers och satte en backhand förbi målvakten till 3-1.
Oerhört viktigt för just med tanke på powerplay där Seattle fick ett till tillfälle och då gjorde man som man har gjort i båda matcherna mot oss annars, mål. Faktum är att man gjort fem mål på åtta försök mot oss i powerplay. Så snacka om viktigt mål av Kastelic som i och med det också slog sitt personliga mål och poängrekord!
I tredje perioden tryckte dom på och försökte få in kvitteringen men vi stod pall och kunde avgöra i tom kasse via Pastrnak efter att Beniers tagit en utvisning på en framstormande McAvoy som gjorde en kanonmatch återigen.
Mot Chicago så startade vi matchen riktigt bra och det var bara Söderblom som höll oss borta från att ta ledningen. Därför var det en riktig kalldusch när Blackhawks satte både 1-0 och 2-0 i slutet av första perioden. Väldigt ologiskt sett till matchbilden.
Men det skulle vi ändra på. Med bröder och systrar till spelarna med på resan så ville man kanske visa upp sig från sin bästa sida och i andra perioden fortsatte vi hålla i taktpinnen och fick också utdelning med tre raka mål. När Mason Lohrei satte dit sitt andra mål för kvällen till 4-2 i powerplay i mitten på tredje perioden var saken klar och till slut skrevs slutsiffrorna till 5-2 och sjätte raka vinsten inkasserades.
Så kommer vi till nattens match då, en som vi gärna glömmer omgående. Syskonen var fortfarande med men här fick man inte se sina hockeyspelande bröder göra någon bra match sett över 60 minuter. Det ska dock sägas att första 15 minuterna var det jämnt och vi hade ett eller två lägen där vi verkligen kunde tagit ledningen men skärpan var inte där i avsluten.
Tar man då sin andra och tredje utvisning redan i första perioden så kommer ligans näst bästa lag i powerplay att straffa dig och det var precis vad Dallas gjorde. Första målet spelade dom bort oss totalt och vid andra tillfället gjorde Swayman fyra riktigt bra räddningar men fick ingen hjälp så Bourque kunde sätta tvåan i nät på sin egen retur.
Efter detta var det bara ett lag på isen egentligen och dom pepprade Swayman med skott som stod pall ett bra tag men två mål till i andra perioden gjorde gropen för stor för att ta sig upp ur. I tredje satte Jason Robertson två raka mål och det blev droppen för Swayman som blev utbytt och det med rätta för att slippa skiten helt enkelt, det var verkligen inte hans fel att det blev som det blev.
Två tröstmål på slutet fick vi dock och snyggade till siffrorna lite där det första av dom kan visa sig betyda massor. Det var nämligen Geekie som styrde in det efter att inte ha gjort mål på 13 raka matcher. Förhoppningsvis kan det vara den lilla knuffen han behövde för att börja producera igen, för det kommer vi behöva.
Sammantaget väl godkänt trots plumpen mot Dallas. Det viktiga blir hur vi svarar upp efter en riktigt svag insats, den behöver inte betyda något alls om vi vinner nästa men det gäller att vara på tårna nu när lagen vi ska möta är av den högre klassen.
Tre stjärnor
1. Charlie McAvoy
"Chuckie Mac" har varit briljant sedan han kom tillbaka från sin skada. En arbetshäst utan dess like som sväljer stora minuter och spelar ett oerhört bra spel över hela isen där han verkligen fått ut mer av sin offensiv jämfört med tidigare säsonger. Det tråkiga är ju skadeproblemen men nu håller vi återigen tummarna för att han får vara frisk för då är han en av ligans bästa backar vilket han visat med eftertryck även den här veckan.
2. Joonas Korpisalo
För bara några veckor sedan och en gång tidigare under säsongen ville jag se att man satte upp "The Korporal" på waivers för att testa en av våra briljanta målvakter från AHL. Men den senaste tiden har Korpisalo verkligen visat att han kan hålla en hög nivå med tre riktigt fina matcher där han vunnit alla tre åt oss och gjort ett helt gäng fantastiska räddningar. Matchen mot Chicago får vara denna veckans exempel på hur fint han spelat för oss och då vill jag ge honom beröm för det också.
3. Viktor Arvidsson
Viktor har varit en av våra bättre utespelare under den senaste perioden och hade poäng i sju raka matcher innan mötet mot Stars där den raden tog slut tyvärr. Men han skapar hela tiden och han vill verkligen göra skillnad och med tanke på vilka frågetecken man hade för den värvningen inför säsongen så har den ändå fallit väldigt väl ut hittills får man säga. Det är bara att fortsätta på den inslagna vägen i den så framgångsrika andrakedjan där han hittat kemi med Mittelstadt och Zacha.
Allmänt kring Bruins
Vi var verkligen i fokus den här veckan när det handlade om var svenske backen Rasmus Andersson skulle hamna. Tidigt stod det klart att vi var en av favoriterna att plocka in honom och det spekulerades massor om vad det skulle kosta att få in honom i laget.
Vårt krav på Rasmus var att vi inte skulle värva honom om ett nytt kontrakt inte var signat och klart och det var följetongen hela vägen egentligen. Det som det ryktades om och som säkerligen var väldigt nära sanningen var att vi skulle ge upp Mason Lohrei, Matt Poitras och ett förstaval i 2026 års draft. Jag hade tyckt att det var lite för mycket egentligen men med ett nyskrivet kontrakt som inte skulle överstiga 9 miljoner så hade jag ändå kallat det för godkänt arbete från Sweeney och gänget om det hade blivit så.
Det var dock där skon klämde till slut för Andersson och hans agent kommunicerade ut att dom inte tänkte skriva något nytt kontrakt än alls och då drog sig Boston ut ur affären som verkar ha varit väldigt nära annars. Det är jag väldigt glad över för när man såg hur det blev så var det väldigt dyrköpt för en spelare man inte vet om man får behålla för mer än resten av den här säsongen.
Det blev ju som ni säkert vet Vegas Golden Knights som tog in honom och tillbaka skickade dom Zach Whitecloud, en prospect i form av Abram Wiebe, ett förstaval i 2026 års draft och ett andraval i 2027 års draft som blir ett förstaval i samma draft om Vegas vinner Stanley Cup.
Jag är som sagt glad att Sweeney drog sig ur den dealen för nu när vi väl har börjat fylla på med unga fina prospects och draftval tycker jag inte att vi ska skeppa ett eller båda av våra förstaval i årets draft för något som inte är vettigt redan nu och under en överskådlig framtid. Vilket det absolut hade varit med Andersson om han hade skrivit på ett kontrakt i samma veva.
Andra nyheter
Dock tryckte Sweeney på avtryckaren när Anaheim kom och hörde sig för kring Jeffrey Viel som spelat tio matcher för oss denna säsong men mestadels spenderat tiden på läktaren. Att vi lyckades få ett fjärdeval i årets draft för honom var riktigt snyggt jobbat.
Om jag ska in och spekulera lite mer kring trades som skulle kunna hända så tycker jag att det vore en slam dunk om man istället siktar in sig på Filip Hronek i Vancouver. Han är bättre än Andersson i mina ögon, dessutom yngre och skulle passa otroligt bra in i vår topp fyra vilket i så fall skulle bli en fantastiskt fin backsida för oss. Något att hålla ögonen på nu när Vancouver är frontrunners för att hamna sist i hela ligan och därmed ha störst chans att få förstavalet i draften. Dom lär skicka både en och annan spelare innan trade deadline hägrar.
Skadelistan är väldigt fin just nu där vi enbart saknar Henri Jokiharju men det är inte pga skada utan han är hemma och tar hand om en familjeangelägenhet så i bästa fall är han tillbaka redan imorgon mot Vegas.
Interna poängligan
(Namn-Mål-Assist-Poäng)
David Pastrnak 20+40=60
Morgan Geekie 26+17=43
Pavel Zacha 14+21=35
Elias Lindholm 8+25=33
Charlie McAvoy 3+26=29
Viktor Arvidsson 11+14=25
Fraser Minten 12+11=23
Casey Mittelstadt 10+13=23
Marat Khusnutdinov 11+11=22
Mason Lohrei 6+15=21
Tanner Jeannot 4+14=18
Nikita Zadorov 1+15=16
Mark Kastelic 8+7=15
Hampus Lindholm 3+12=15
Alex Steeves 8+6=14
Michael Eyssimont 6+8=14
Sean Kuraly 4+10=14
Andrew Peeke 4+5=9
Henri Jokiharju 0+9=9
Jonathan Aspirot 2+1=3
Jordan Harris 1+1=2
Riley Tufte 1+0=1
Victor Söderström 0+1=1
Målvaktsstatistik
Jeremy Swayman - 33 starter, 19 vinster - 90,3%, 2.88 GAA 1 hållen nolla
Joonas Korpisalo - 17 starter, 9 vinster, 89,6%, 3.09 GAA 1 hållen nolla
Kommande matcher
Natten mellan 22-23 januari 01:05 Boston Bruins-Vegas Golden Knights
Natten mellan 24-25 januari 01:05 Boston Bruins-Montreal Canadiens
Natten mellan 26-27 januari 01:05 New York Rangers-Boston Bruins
Natten mellan 27-28 januari 01:05 Boston Bruins-Nashville Predators
Det vankas en riktigt viktig vecka nu i jakten på slutspelsplatsen som vi just nu ligger på med minsta möjliga marginal.
Vegas Golden Knights kommer passande nog till staden och det lär bli Rasmus Anderssons debut i klubben mot det laget som var väldigt nära att få in honom. Förhoppningsvis kan vi vinna den här bataljen men det kommer bli otroligt svårt mot Jack Eichel (57), Mitch Marner (51) och Mark Stone (48) bland annat. Dom leder också sin division men har "bara" två poäng mer än oss, dock på två matcher mindre spelade.
Nästa motståndare behöver jag knappast introducera för er. Senaste matchen mot dom blev ett antiklimax efter att ha startat ungefär lika sprakande som första matchen. Men till slut vann dom med hela 6-2 och det vill vi gärna ta revansch på nu när dom kommer till staden igen. En smällkaramell att vänta helt klart och dom går riktigt bra just nu tyvärr. Den trio som leder interna poängligan är Nick Suzuki (55), Lane Hutson (52) och Cole Caufield (49) men det är många som kan producera hos dom.
Näst på tur står Rangers igen. Dom har gett upp säsongen och har gått ut med att Artemi Panarin inte kommer att få nytt kontrakt och det lär bli både en och två andra trades innan deadline från Drury och gänget. Vi har ju otroligt fina minnen från senaste matchen när vi vann med 10-2. Det lär knappast hända igen men möjligheterna till vinst är stora på förhand såklart. Här får vi se upp med just nämnde Panarin (56), Zibanejad (48) och Trocheck/Miller (32).
Redan dagen efter är det dags igen när Nashville kommer på besök. Dom startade säsongen som dom avslutade den förra och såg ut att missa slutspel med marginal. Men dom har spelat upp sig och är numera bara tre poäng bakom dom sista wild card-platserna och dom har fått igång ett gäng kärnspelare för att ta sig uppåt i tabellen. Det handlar främst om Ryan O'Reilly (47), Filip Forsberg (39) och Steven Stamkos (33).
Lets go Bruins!
