Djurgården en skräckmotståndare för ÖSK
Ännu en hedersam uddamålsförlust för ÖSK efter att man hade haft ledningen vid flera tillfällen. Det börjar bli lite trist med alla tuffa matcher som slutar med att vi nästan tar poäng, men i hemmamatchen mot Djurgården så hände det igen.
Faktum är att Djurgården är lite av mardrömsmotståndare för ÖSK. Vi har inte vunnit hemma mot dem sedan den 16:e februari 2008 och vi har aldrig vunnit mot dem på deras hemmaplan Östermalms IP. Nu är dock inte siffrorna så tunga som de låter. ÖSK och Djurgården möttes aldrig i seriesammanhang mellan åren 2008 och 2023. Men Djurgårdarna har trots allt tre raka segrar på Vinterstadion. Vad gäller matcherna på Östermalms IP så har Djurgården inte spelat där i så många säsonger trots att deras hemvist ju är på Östermalm.
Vi tar det hela från början. Djurgården spelade SM-final 1930, man föll då mot SK Tirfing från Skutskär. 1931 startade seriespelet i Allsvenskan. Bandyförbundet skulle välja ut 16 lag som skulle få spela i den högsta divisionen, uppdelat på två serier, norra och södra. Både Djurgården och ÖSK var två ganska självklara kandidater, med tanke på deras meriter under 1920-talet. Båda lagen placerades i den södra gruppen och möttes där premiärvintern 1931 och även året därpå 1932. Hur dessa matcher slutade vet jag inte, ej heller var de spelades, men vi får ändå utgå från att ena året spelades det i Örebro och då förstås på Eyravallen för att det andra året spela i Stockholm, man möttes ju bara en gång per säsong på den tiden. I Stockholm fanns det många starka lag på 1930-talet och de flesta hade sina rötter i Stadsdelen Östermalm. Vi hade förutom Djurgårdens IF, IFK Stockholm och IK Göta, även AIK som ännu inte hade tagit sitt pick och pack och flyttat till Solna. Den stora bandyarenan i Stockholm var Stockholms stadion och där spelades det för fullt. Det var svårt för alla lag att få en bra speltid. Så på söndagarna var man tvungen att spela två, ibland tre matcher för att hela spelprogrammet skulle hinnas med. Dock fanns ju även Östermalms IP att tillgå. De Allsvenska matcherna hade förstås företräde och jag utgår från att den match som spelades mellan ÖSK och Djurgården 1931 eller 1932 spelades på Stockholms stadion. 1932 hamnade Djurgården på nedflyttningsplats i Allsvenskan och man återkom inte till den högsta serien förrän 1965.
Säsongen 1965/66 var ett väldigt märkligt år för ÖSK. Man gick ut som regerande svenska mästare och i hemmapremiären mötte man nykomlingen Djurgårdens IF. ÖSK vann planenligt med 5-1, men spelmässigt var resultatet i överkant och i NA fanns det redan lite farhågor om att mästarformen nog inte riktigt hade infunnit sig. Olyckskorparna hade rätt. Detta skulle bli en riktig mellansäsong för ÖSK och Djurgården kämpade med näbbar och klor för att rädda kontraktet. Matchen i Stockholm gick på Stockholms stadion och slutade med en seger för Djurgården med 4-1. När serien närmade sig slutet så visade det sig att kampen om att hänga kvar i Allsvenskan skulle komma att stå mellan just ÖSK och Djurgården. ÖSK lyckades dra det längsta stråt och man höll sig kvar. Djurgården fick lämna den högsta bandyserien och har hittills inte lyckats ta sig tillbaka dit. DIF tog till och med hissen ner ytterligare ett steg till seriepyramidens tredje steg och det är därför som ÖSK inte har stött på dem så ofta trots att vi under de senaste 35 åren ganska kroniskt har befunnit oss på trappsteg två.
Då kommer vi fram till säsongen 2007/2008. Djurgården hade gjort en liten satsning och tagit sig upp i seriepyramidens andra steg och där skulle man då ställas mot Örebro SK. Nu hade Svenska bandyförbundet bestämt sig för att seriepyramidens andra steg skulle kallas för Allsvenskan och jag mins att Djurgården i sitt spelprogram basunerade ut att nu var de minsann äntligen tillbaka i Allsvenskan, en serie som de inte spelat i sedan 1966. Ja, det var ju sant förstås, men när de spelade där på 60-talet så var det Sveriges högsta division, nu var det den näst högsta. Detta brydde höga vederbörande i Djurgården sig inte om. Det var namnet Allsvenskan som var det viktigaste och där skulle de minsann spela.
Det gick dock lika dåligt 2007/2008 för Djurgården som det gjorde när man gjorde en liten visit i Allsvenskan på 60-talet, man ramlade ut direkt och mot ÖSK föll man först hemma på Zinkensdam och i Örebro blev siffrorna så stora som 10-3 i ÖSK favör. För ÖSK gick det dock bättre detta år, laget avancerade till Elitserien.
Sedan var det, det där med Djurgårdens hemmaplan. Fram till 1966 spelades det bandy på Stockholms stadion. Då hade så klart Djurgården sin hemvist där i den stadsdel som man kallade hemma. När Stadion sedan slutade att vara en bandystadion flyttades alla gamla Östermalmsklubbar till andra sidan Slussen, Hammarbys del av staden. Där och då började Djurgårdens rundvandring bland Stockholms olika arenor. Först var det Söderstadion, därefter Spånga IP, sedan Zinkensdam. Tillbaka till Spånga IP igen, ja man hamnade till och med ute i Åkersberga under ett par säsonger. Säkert mellanlandade man på ytterligare någon arena innan man inför säsongen 2017/18 äntligen hittade hem igen och från och med dess är det Östermalms IP som gäller. Nu finns det dock ett litet aber till i denna arenadans. Östermalms IP är inte precis känt för att vara tidigast i Sverige med is, trots att man naturligtvis har konstfruset. När bandyförbundet nu vill att seriespelet ska börja redan i oktober så står Djurgården där med en hemmaarena som inte har lyckats få upp någon spelbar is och då blir man hänvisade till att spela några omgångar i Gubbängens bandyhall. Det var detta som hände när Djurgården och ÖSK skulle mötas i Stockholm ifjol. Minnesgoda ÖSK supportrar kommer kanske ihåg att vi faktiskt slog Djurgården på bortaplan ifjol, dock hände det alltså i Gubbängen, så på Östermalms IP där har vi aldrig slagit DIF. Vi har alltså bara mött dem där en gång och det var i förfjol. Den 30:e december, dagen före nyårsafton, då smäller det där igen och det vore väl själva fan om vi inte ska lyckas vinna då mot vår statistiskt sätt svåraste motståndare.
