Efter den fina inledningen på säsongen vore det synd, och inte helt olikt Spurs att tappa poäng mot Bolton. Ingen skugga faller över Bolton. Dom gjorde en bättre säsong än Tottenham förra året, men på papperet förfogar Martin Jol över ett bättre lag än Sam Allardyce och bör således ha ett favoritskap inför denna match. Dessutom ska Tottenham kunna hantera det. 

Statistik-fetischisterna vet dock att Tottenham senast vann en ligamatch i Bolton för snart tio år sedan. Den matchen slutade 2-3 till fördel för Spurs efter mål av Howells, Fox och Armstrong. Om truppens styrka talar för oss, så talar alltså historien för Bolton. En vinst på tio år, kom ihåg det i kväll om Michael Carrick helt plötsligt inte kan slå en passning på fem meter.

Bolton har inlett säsongen på ett bra sätt. Storförlusten mot Chelsea och hemmaförlusten mot Everton får ses som onödiga, men hur det än är så har Sam Allardyce visat att han är en tränare att ta på allvar. Som så många brittiska tränare har han förmågan att få bra resultat med förhållandevis små resurser. I dessa sammanhang måste man dock ställa frågan hur sådana lag klarar sig då dom eventuellt befinner sig på toppen? Det är en sak att vara så kallad underdog i hälften av alla ligamatcher, men det är något helt annat att i stället hantera ett favoritskap i de flesta av dom. Fråga Everton.

Det laget av Bolton och Tottenham som bäst kan komma att hantera nämnda favoritskap, ligger bra till för en vinst i kväll.

Tottenhams fina inledning beror till stor del på den breddade truppen. Laget har egentligen inte färre spelare skadade än tidigare år, utan en bredare trupp. Wayne Routledge är den skadade spelaren som för tillfället får anses saknas mest. Aaron Lennon har inlett säsongen mycket lovande, men det finns alltid en risk med unga spelare att dom kan nå en platå i sin utveckling om dom spelar för många matcher för tidigt i karriären. Istället för att utveckla sitt eget spel finns risken att talangen anpassar sitt spel efter den mycket höga nivån han plötsligt spelar på. Förhoppningsvis hinner inte Lennon till denna platå innan Routledge är tillbaka. Han har som sagt spelat bra, och så här långt varit ett bättre köp än Shaun Wright-Phillips.

Jämfört med den senaste matchen mot Arsenal så lär Davids återigen få starta efter sin avstängning. Robbie Keane kan kanske hoppas på en comeback, men då är det i så fall för att Defoe spelat sig själv ur startelvan. Keane har ju inte spelat mycket den sista tiden och har säkert haft svårt att konservera formen. Mido får anses som säker startande, vilket inte är fel. Fysisk närvaro längst fram är bra, och Rasiak har nog lite att jobba på innan han kan konkurrera bort Mido. I övrigt lär det inte bli många förändringar.

Det är tråkigt att vara negativ, men det blir nog ingen sprakande föreställning, även om Jenas, Carrick, Defoe, King och Robinson säkert är inspirerade efter det senaste telefonsamtalet från Svennis. Vi kommer förmodligen få se två lag som avvaktar varandras drag, och en uddamålsvinst känns trolig.