Gästerna började också piggast i matchen genom att ta för sig i matchinledningen. Det tog ett par minuter för Hammarby att hitta sitt egna spel. Peter Markstedts comeback skulle bli i det kortaste laget då han tvingades utgå redan efter dryga 5 minuters spel. Efter Landskronas initiala anfallslusta började Hammarby så småningom att trä ihop passningar på ett smånätt sätt, men ett tema som skulle karakterisera matchen blev den fullständiga ineffektiviteten.

Det är Landskrona som får det första avslutet mot mål då ett distansskott från Johan Andersson susar förbi högra stolpen med dryga meterns marginal. Hammarbys första stora chans kommer i mitten av halvleken då en trasslig situation leder till att Pablo Piñones-Arce får skottläge. Ett pressat skott håller på att ställa Mats Svensson i målet, men med en reflexräddning så lyckas han mota bollen bara för att se bollen ramla framför fötterna på Antti Pohja som kan forcera bollen i tom bur men...icke. Halvleken är mycket chansfattig trots goda intentioner.

Andra halvleken fortsätter i samma stil, med få riktigt stora chanser. Landskrona täpper till effektivt bakåt och är samtidigt farliga i motattackerna. Hammarby saknar fullständigt fantasi i anfallsspelet och det syns. Det är faktiskt Landskrona som är skottvilligare än våra grönvita lirare. Vi frustar och pustar trevligt och nätt två-tredjedelar av planhalvan men ineffektiviteten på den sista tredjedelen av planen är fullständig, man kommer inte ens till avslut. En tåpaj, en snedträff eller vadsomhelst men för i hela fridens namn, skjut. Skjuter man inte så blir det inga mål, en gammal men träffande kliché.

Landskrona rider effektivt ut alla anfallsförsök och glider iväg i en egen kontring och vips är det vidöppet i Hammarbys försvar. Hasan Cetinkaya får en smörpassning och
förvaltar bollen in i mål från nära håll. Hammarby förmår fortfarande inte skapa några vassa chanser förrän i den sista 10-minutersperioden. Gabriel Ucar tar tag i Micke Anderssons tröja. Straff och utvisning av förstnämnde (han hade ett gult kort med sig från första halvleken).

Den normalt så kyliga Kennedy Bakircioglu slår en extremt tam straff som Mats Svensson enkelt kan klistra, svagt! Vi får dock en sista chans i slutminuterna då ett högerinlägg nickas undan till Johan Andersson som skjuter direkt på volley, men i stolpens yttersida och ut.

Som sagt var, matchen kan sammanfattas i en fullständig ineffektivitet och fantasilöshet framför målet. Vi spelade stundtals trevligt med direktpassningar och skarvningar men vad tjänar det till om man inte försöker komma till avslut. Skall man vara med i toppstriden så gäller det verkligen att vinna så'na här matcher. Många lag kommer till Söderstadion med inriktningen att försvara sig och det gäller då att kunna variera sitt spel så mycket som möjligt för att hitta luckorna, det gjorde vi INTE idag!

Dagens Bajare:
Mikkel Jensen, sprang, slet och manade på sina trupper i 90 minuter.