England
2007-04-13 17:10
Premiär för Head 2 Head: Manchester City - Liverpool
Idag startar vi en ny artikelserie här på SvenskaFans där våra skribenter ställs mot varandra inför en match. Håll tillgodo!
Henrik Landström <br>[henrik.landstrom@svenskafans.com]
1. City är i snart i ingen-mans-land. Liverpool jagar hopplöst andraplatsen. Hur går det på lördag?
Richard Lantto:
City är inte helt klara och skall hur som helst rädda en dålig säsong. Liverpool skall spela CL-semi och roterar sitt manskap. Ja, det blir solklart 0-0, om inte Mpenza...
Björn Grafström:
Visst kan jag köpa att Manchester City närmar sig en gråzon där de inte har så mycket att spela för, nio poäng ner till strecket är tryggt med blott sex matcher kvar. Med nuvarande form kan City faktiskt klättra ytterligare några placeringar. Däremot så är jag inte alls säker på att Liverpool verkligen ägnar sig åt en jakt på andraplatsen. Det är femton poäng dit, och även Liverpool har sex matcher kvar att spela. Skulle Chelsea tappa så mycket på så kort tid (när de fortfarande har möjligheten att gå förbi Citys grannklubb i toppen)? Möjligheten är väl ungefär lika stor som att Magnus Hedman får förlängt kontrakt i Chelsea.
Därför känner jag att det är väldigt svårtippat, City har bra form och Andreas Isaksson verkar ha kommit igång. Liverpool har också bra form, men det är första matchen efter avancemanget i Champions League och just matcherna efter Europamatcher brukar vara vansklig. Jag håller också denna match som den svåraste Liverpool har kvar i ligaspelet. Om inget oväntat inträffar i matchens inledande skede så blir det en rätt trist historia som maximalt resulterar i tre mål, varav lagen troligtvis delar det så rättvist man nu kan dela ett tal som inte är delbart med två.
2. Vilken spelare skulle du helst se i ditt lag från lördagens motståndare?
Richard Lantto:
Steve Gerrard Gerrard, Incredible 40 yards, he's better than Frank Lampard, Steve Gerrard Gerrard!
Björn Grafström:
Dietmar Hamann, endast om det skulle bli Milan i en eventuell Champions Leaguefinal. Det skulle få Kaka att bajsa på sig (tråkig ordvits, men jag kunde inte låta bli)… Scousern Joey Barton skulle kanske vara lockande, men jag håller samtliga mittfältare i Liverpools trupp som bättre så det är inte aktuellt om inte någon skulle flytta på sig. Micah Richards är en lovande talang, men imponerade inte så mycket på mig i förra mötet lagen emellan. Han blir dessutom alldeles för dyr på grund av hans nationalitet. Om priset inte har någon betydelse tar jag Richards.
3. Robbie Fowler: Beskriv känslorna för honom.
Richard Lantto:
Jag har alltid gillat Robbie lad och han lyckades på många sätt i City. Dock inte alltid på planen och definitivt inte med Anelka. Men det är lite rörande när han i sin självbiografi beskriver utnämningen som nr tre i Citys Player of the Year awards som en av de största sakerna han vunnit.
Björn Grafström:
Robbie Fowler är min barndomshjälte, hans självbiografi har en väldigt central del i min bokhylla, synlig i bästa biblioteksstil (och då skall det sägas att han delar sådan plats med litterära storheter som Herman Hesse, Neil Gaiman och Ann Radcliffe). Fowler är en karismatisk spelare som stod på sin topp precis i det ögonblick jag behövde en spelare att hålla fast vid. Jag fick faktiskt blommor av min dåvarande flickvän då jag var nedstämd dagen han såldes till Leeds, men i efterhand visade det sig vara kanske det bästa draget Gérard Houllier gjorde som Liverpoolmanager. I dag tror jag Fowler har en roll ute i periferin, men som kan blixtra till under korta (mycket korta) ögonblick. Han besitter fortfarande en förmåga att göra mål och har blivit mycket bättre på att läsa spelet och bidra på andra sätt i anfallskombinationer. Allt taget i beaktande har han dock inte i en klubb med Liverpools ambitioner att göra.
4. Vem skall vi hålla ögonen på under matchen?
Richard Lantto:
Stuart Pearce och hans byxor som alltid, Moonbeam i halvtid och Emile Mpenza i 83e. Men störst intryck kommer Joey Barton göra. Räkna med att han manglar scousers, springer som en furie, slår några usla hörnor varvat med lysande genomskärare och avrundar med ett gult kort för vårdslös tackling.
Björn Grafström:
Gällande Liverpool så vet jag faktiskt inte hur Rafael Benítez resonerar i sin laguttagning, men att Steven Gerrard skulle få sitta på bänken från start två matcher i rad finner jag som föga troligt. Liverpools lagkapten är alltid sevärd på ett eller annat sätt. Dirk Kuyt får förmodligen speltid då han var avstängd mot PSV, och då han avgjorde mot Reading så tror jag att han kommer att hitta rätt igen. I Manchester City tycker jag att vi kan hålla ett öga på tidigare nämnda Micah Richards för att se om talangen är mer än talang och svenskdödaren Emile Mpenza var en rolig värvning av Stuart Pearce.
5. Till sist... Beatles eller Oasis?
Richard Lantto:
Yellow Submarine 0 - Live Forever 1 För min generation bör det vara Oasis och för mig är det definitivt så. Men all respekt till Beatles, utan dom hade nog inte Oasis funnits.
Björn Grafström:
Är detta verkligen en seriöst ställd fråga? Finns det något Oasisfan som inte dyrkar The Beatles? Personligen spelar jag sällan någon av dessa band (i Oasis fall aldrig) i min musikanläggning, men det som framför allt fäller avgörandet (och då struntar jag i att banden kommer från Liverpool och Manchester) är att jag blir sugen på att kräkas när jag hör Wonderwall. Hatten av till bröderna Gallagher som hade den goda smaken att välja den finare klubben i Manchester i alla fall, förmodligen det bästa (och kanske enda) beslut de fattat i sina liv…
Richard Lantto:
City är inte helt klara och skall hur som helst rädda en dålig säsong. Liverpool skall spela CL-semi och roterar sitt manskap. Ja, det blir solklart 0-0, om inte Mpenza...
Björn Grafström:
Visst kan jag köpa att Manchester City närmar sig en gråzon där de inte har så mycket att spela för, nio poäng ner till strecket är tryggt med blott sex matcher kvar. Med nuvarande form kan City faktiskt klättra ytterligare några placeringar. Däremot så är jag inte alls säker på att Liverpool verkligen ägnar sig åt en jakt på andraplatsen. Det är femton poäng dit, och även Liverpool har sex matcher kvar att spela. Skulle Chelsea tappa så mycket på så kort tid (när de fortfarande har möjligheten att gå förbi Citys grannklubb i toppen)? Möjligheten är väl ungefär lika stor som att Magnus Hedman får förlängt kontrakt i Chelsea.
Därför känner jag att det är väldigt svårtippat, City har bra form och Andreas Isaksson verkar ha kommit igång. Liverpool har också bra form, men det är första matchen efter avancemanget i Champions League och just matcherna efter Europamatcher brukar vara vansklig. Jag håller också denna match som den svåraste Liverpool har kvar i ligaspelet. Om inget oväntat inträffar i matchens inledande skede så blir det en rätt trist historia som maximalt resulterar i tre mål, varav lagen troligtvis delar det så rättvist man nu kan dela ett tal som inte är delbart med två.
2. Vilken spelare skulle du helst se i ditt lag från lördagens motståndare?
Richard Lantto:
Steve Gerrard Gerrard, Incredible 40 yards, he's better than Frank Lampard, Steve Gerrard Gerrard!
Björn Grafström:
Dietmar Hamann, endast om det skulle bli Milan i en eventuell Champions Leaguefinal. Det skulle få Kaka att bajsa på sig (tråkig ordvits, men jag kunde inte låta bli)… Scousern Joey Barton skulle kanske vara lockande, men jag håller samtliga mittfältare i Liverpools trupp som bättre så det är inte aktuellt om inte någon skulle flytta på sig. Micah Richards är en lovande talang, men imponerade inte så mycket på mig i förra mötet lagen emellan. Han blir dessutom alldeles för dyr på grund av hans nationalitet. Om priset inte har någon betydelse tar jag Richards.
3. Robbie Fowler: Beskriv känslorna för honom.
Richard Lantto:
Jag har alltid gillat Robbie lad och han lyckades på många sätt i City. Dock inte alltid på planen och definitivt inte med Anelka. Men det är lite rörande när han i sin självbiografi beskriver utnämningen som nr tre i Citys Player of the Year awards som en av de största sakerna han vunnit.
Björn Grafström:
Robbie Fowler är min barndomshjälte, hans självbiografi har en väldigt central del i min bokhylla, synlig i bästa biblioteksstil (och då skall det sägas att han delar sådan plats med litterära storheter som Herman Hesse, Neil Gaiman och Ann Radcliffe). Fowler är en karismatisk spelare som stod på sin topp precis i det ögonblick jag behövde en spelare att hålla fast vid. Jag fick faktiskt blommor av min dåvarande flickvän då jag var nedstämd dagen han såldes till Leeds, men i efterhand visade det sig vara kanske det bästa draget Gérard Houllier gjorde som Liverpoolmanager. I dag tror jag Fowler har en roll ute i periferin, men som kan blixtra till under korta (mycket korta) ögonblick. Han besitter fortfarande en förmåga att göra mål och har blivit mycket bättre på att läsa spelet och bidra på andra sätt i anfallskombinationer. Allt taget i beaktande har han dock inte i en klubb med Liverpools ambitioner att göra.
4. Vem skall vi hålla ögonen på under matchen?
Richard Lantto:
Stuart Pearce och hans byxor som alltid, Moonbeam i halvtid och Emile Mpenza i 83e. Men störst intryck kommer Joey Barton göra. Räkna med att han manglar scousers, springer som en furie, slår några usla hörnor varvat med lysande genomskärare och avrundar med ett gult kort för vårdslös tackling.
Björn Grafström:
Gällande Liverpool så vet jag faktiskt inte hur Rafael Benítez resonerar i sin laguttagning, men att Steven Gerrard skulle få sitta på bänken från start två matcher i rad finner jag som föga troligt. Liverpools lagkapten är alltid sevärd på ett eller annat sätt. Dirk Kuyt får förmodligen speltid då han var avstängd mot PSV, och då han avgjorde mot Reading så tror jag att han kommer att hitta rätt igen. I Manchester City tycker jag att vi kan hålla ett öga på tidigare nämnda Micah Richards för att se om talangen är mer än talang och svenskdödaren Emile Mpenza var en rolig värvning av Stuart Pearce.
5. Till sist... Beatles eller Oasis?
Richard Lantto:
Yellow Submarine 0 - Live Forever 1 För min generation bör det vara Oasis och för mig är det definitivt så. Men all respekt till Beatles, utan dom hade nog inte Oasis funnits.
Björn Grafström:
Är detta verkligen en seriöst ställd fråga? Finns det något Oasisfan som inte dyrkar The Beatles? Personligen spelar jag sällan någon av dessa band (i Oasis fall aldrig) i min musikanläggning, men det som framför allt fäller avgörandet (och då struntar jag i att banden kommer från Liverpool och Manchester) är att jag blir sugen på att kräkas när jag hör Wonderwall. Hatten av till bröderna Gallagher som hade den goda smaken att välja den finare klubben i Manchester i alla fall, förmodligen det bästa (och kanske enda) beslut de fattat i sina liv…
