England
2008-05-15 22:00
Panelen v.20
Hodgsons mirakel, Isakssons genomklappning och huggsexan efter flyktande f.d Premier Leaguespelare är i gång. Detta och mycket annat i veckans panel.
Henrik Landström <br>[henrik.landstrom@svenskafans.com]
1. Manchester United blev Premier League-mästare för 10:e gången på 16 säsonger. Hur ser ni på deras säsong?
Bror Hemming:
- Det här har varit Man Uniteds säsong, i England och i Europa. Visst, segermarginalen blev inte stor i Premier League, men man gjorde vad som krävdes. En ljummen inledning, ett par förluster mot Svennis City men överlag har det varit klasskillnad mellan Man United och övriga. Så även i Europa, och även om Chelsea givetvis kan ställa till det i finalen av Champions League vore det inte rätt. Men fotboll är fotboll, och om Chelsea vinner i Moskva har den här säsongens Man United inte åstadkommit något speciellt. Visst är det starkt att vinna Premier League tio gånger på 16 år, men utan CL-pokalen faller den här säsongen snabbt i glömska.
Magnus Falk:
- Trots att jag är långt ifrån en Manchester United fan, så kan man inte annat än imponeras över deras stabilitet. Ferguson har återigen lyckats att på en ganska kort tid spela in ett nästintill nytt lag. Det har också gått ganska smidigt. Helt plötsligt så finns Vidic, Evra, Hargreevs, Anderson, Rooney, Ronaldo, Nani med flera nästan från start varenda match. Man har inte pratat om det så mycket, men generationsväxlingen i ManU har gått ganska smärtfritt och det pratas Gunners ungdomar. ManU är inte så långt borta. Christiano Ronaldo har varit helt outstanding även detta år. 30 mål i ligan för en mittfältare är ”pure class”. Det finns ett lag att slå nästa år.
Paul Kemeny:
- Deras säsong var i det närmaste felfri. Skillnaden från förra säsongen är bredden, men samtidigt som man haft relativt tur med skador har United lyckats med bedriften att vinna en av de tuffaste säsongerna hittills i Premier League. Trion Ronaldo, Tevez, Rooney jämförs med röda armén, gula faran, eller vilken annan brandgul färg som helst och är kanskeden största bidragande orsaken till deras år, och vinner man Champions League är årets säsong större än trippelsäsongen 1999.
Roy Hodgson hade en tuff inledning i London, innan han till sist lyckades styra Mohamed Al-Fayeds skuta rätt.
2. Roy Hodgson hade ett något skamfilat rykte i England sedan sin tid i Blackburn, men efter sin tid i Londons äldsta fotbollsklubb lär han förbli en legend. Vad säger ni om Fulhams mirakelavslutning på säsongen?
Bror Hemming:
- Det är märkligt hur ett lag som dryga månaden innan säsongens slut spelade oavgjort mot Derby och följde upp det med en hemmaförlust mot nykomlingen och bottenkollegan Sunderland sedan kan vinna fyra av de fem sista matcherna. Varför börja vinna precis då, och inte två matcher tidigare? Visst utförde Roy Hodgson ett mirakel, men hade Fulham bara gjort jobbet i matcherna innan hade han inte behövt bli en sån hjälte. Kul dock att Fulham ville spela fotboll, annars hade det nog aldrig gått vägen.
Magnus Falk:
- Vändningen började väl med att lagets ikoniserade Jimmy Bullard kom tillbaka och satte ett par bollar. Laget fick självförtroende och sedan började Hodgsons taktikspel. Jag hade nog hoppats på att Fulham skulle åka ur, ty laget har inte mycket att komma med i spel, spelare och glädje. Jag var på arenan förra våren dock och det är en härlig engelsk arena, där inkasten gjordes från korvkiosken. Fyra segrar av fem möjliga på slutet är Hodgson-mentalitet. Gud ve vad han sade till dem inför de sista matcherna, men det var en blandning av finsk coachning, lite HBK och MFF.” Good work, Roy. Men nästa år måste al fayed sälja av Harrod’s för att bringa in lite spelare.
Paul Kemeny:
- Kul att det var något som var lite spännande i slutet av säsongen när man var mätt på oinspirerade spelare i betydelselösa mittenlag. Lite synd att Fulhams seger var på Birminghams bekostnad, men mirakel är alltid välkommet, och Hodgsons finsk-norska kombination krönt med Jimmy Bullard överst på tronen innebär visserligen ytterligare en säsong i högsta men att man förmodligen kommer gå igenom exakt samma sak nästa år. Om två år kommer det stå tjugofemtusen Arne Hegerfors-kopior på Craven Cottage med sina nypolerade hjässor.
Sebastian Larsson lär lämna det degraderade Birmingham CIty under sommaren.
3. Derby, Reading och Birmingham fick i stället lämna Premier League. Vilka spelare tror ni det blir huggsexa om under sommaren?
Bror Hemming:
- Det finns en hel del intressanta namn i de nedflyttade lagen. I Derby har det snackats kring Giles Barnes, i Reading hittar vi framförallt Nicky Shorey men även Stephen Hunt, Kevin Doyle, Leroy Lita och Darek Matejovsky med flera lär dra på sig uppmärksamhet. I Birmingham finns det ännu fler, men förhoppningsvis kan de behålla en hel del spelare. Oliver Kapo, Stephen Kelly och James McFadden ska tydligen ha öppnat för en fortsättning, men vi får se hur det blir med den saken. Sebastian Larsson, Mikael Forssell och Fabrice Muamba känns alla heta på marknaden.
Magnus Falk:
- Det finns ett gäng spelare som kan vara aktuella; Giles Barnes i Derby har varit aktuell för större klubbar länge. Nu fick han ett år i Premiership och borde flytta. Tyvärr är han liknande många andra flinka engelska yttrar. Håller inte riktigt i längden (läs Lennon, Milner, Pennant, SWP och kanske Walcott). Claude Davis, jay McEveley samt Kenny Miller i Derby är andra spelare. Hos Reading så tror jag att Fae, Sonko, Kitson, Doyle, Bikey och naturligtvis Shorey lämnar klubben. Minst sagt. Birmingham lär tappa Bissen Larsson. Muamba är en annan. Vill Kapo spela Championship och vad händer med Jerome, McSheffrey och de Ridder(som inte lyckats alls). Intressanta tider…
Paul Kemeny:
- Mest kommer det handla om Birminghams spelare. Sebastian Larsson och Olivier Kapo tror jag är de mest sannolika att bli uppköpta, men nog borde det finnas förfrågningar på McFadden, Forsell och McSheffrey. Hur många hamnar i Wigan? Derby har några intressanta namn där Giles Barnes är det största, men majoriteten följer med laget ner i the Championship, och i Reading lär Nicky Shorey hamna i ett topp-10 lag medan Kitson och eventuellt Doyle flyttar till ett nytt bottenlag.
Kanske får Stoke och Bristol City mötas även i höst?
4. Apropå mirakel: Bristol City har tagit sig till Wembley som nykomling i The Championship och får möta Hull. Vilket lag ser ni helst når Premier League i sådana fall?
Bror Hemming:
- Jag trodde inte att Bristol City skulle nå en kvalplats och jag trodde inte att Bristol City skulle klara av Crystal Palace i kvalsemifinalen. Nu tror jag inte att Bristol City kommer besegra Hull på Wembley. På 46 matcher plockade Hull en poäng mer än Bristol City, vilket tyder på att det väntar en match som kan gå hur som helst. Men Hull har gjort en fantastisk resa, så sent som för fem år sedan hamnade the Tigers på undre halvan i den fjärde högsta divisionen och för ett år sedan slutade man på plats 21 i Championship. För mig spelar det ingen roll vilket lag som tar steget upp, men jag hoppas att supportrarna passar på att fira ordentligt under sommaren.
Magnus Falk:
- Jag håller självfallet på Bristol City. Gary Johnson leder ett lag med hugade entusiaster, där fansen i princip inte vill att de skall gå upp. Dels är det för tidigt och dels så kommer man att få så mycket stryk, ty laget kan inte investera i speciellt mycket spelare. Men att ha ett lag från Bristol i högsta divisionen är fantastiskt och enormt viktigt för the West Country, där fotbollen legat i träda sedan urminnes tider. Det finns ingenting i den landsdelen som handlar om fotboll. Nu lyfter The West Country, McIndoe är en idol och Ashton gate är fullsmetad med West Country dialekter. Härligt.
Paul Kemeny:
- Vilken jävla skitsäsong Watford gör. Medan storlagen spelar i ingenmansland var ju det här säsongen som man lättast skulle ta sig tillbaka till Premier League. Eftersom kvalplatsen så gott som var klar redan efter femton omgångar har de resterande trettio varit ren dynga. När klubben till slut anslöt sig i klungan tjongande Championshiplag sprang Bristol City in genom köksvägen, West Brom köpte kvalitet och Hull hittade en målspruta i Manchester United när Watford till slut drog ini en seger på de sexton sista matcherna. Vilket annat lag med den formen skulle låta tränaren gå, och nu är det dags för Betty att låta nån annan ta över. Lasse Lagerbäck? Big Sam? Nu håller jag naturligtvis på Bristol i finalen så att de kan få konkurrera med Manchester United och Fulham om vilka som gjort den största bragden i år.
Ettan kom... tvåan kom... trean kom... och så vidare.
5. Till sist: Vad minns ni bäst från den rafflande säsongsavslutningen?
Bror Hemming:
- Att Man United skulle reda ut det var givet. Svennis City genomklappning gjorde att man reagerade men den matchen tillhörde knappast den rafflande säsongsavslutningen. Nä, självklart minns jag Fulhams sätt att rädda sig kvar. Reading gjorde vad man kunde, men 4-0 var några mål för lite. I 75 minuter var det mållöst mellan Portsmouth och Fulham, sedan slog Danny Murphy till vilket gjorde att Fulham får spela i Premier Leaggue även nästa säsong.
Magnus Falk:
- Att man inte kunde se Gunners match är en sak som noterades. Annars är som alltid straffarna en stor fråga. Det var knappast spelbart att ManU skulle få en straff och att Wigan inte skulle få det. Scholes borde ha fått två gula. Ibland undrar jag om domarna överhuvudtaget vågar blåsa i dessa lägen och det var väl inte ens Mike Riley denna gång. Det måste varit enormt frustrerande för Birmingham att spela ut inför hemmapubliken, vinna med 4-0 och ändå åka ur. Isakssons åtta insläppta mål måste ha varit en fullständig mardröm. Kan tänka mig hur Isaksson tänkte ”Nu äntligen får jag spela och..hoppsan där kom första..å där andra..å där tredje. Men vad är det som händer.. grabbar för h-e, play ball, play ball,..fjärde…” Vid sidan av ser man ett lag som Luton Town, som avslutar säsongen med sex raka förluster och 2 segrar av de 23 senaste. Det kallar jag att ge publiken allt..eller inte..
Paul Kemeny:
- Besvikelsen på Vicarage Road, eller guldet i Wigan. Var det straff eller inte, I? Var det straff eller inte, II? Är Peter Cech fortfarande en världsmålvakt, jag tycker det kommit lite väl många misstag från hans sida på sistone. Hur bra är Andreas Isaksson? Titelfajten var intressant i en dryg halvtimme, bottenstriden var desto mer spännande och till och med jag var nervös trots att jag inte bryr mig ett jota om de inblandade lagen. Vad händer nu då? Tre månader utan vettig fotboll, Watford i the Championship och ett europamästerskap utan det färgstarkaste laget. Ångest.
Bror Hemming:
- Det här har varit Man Uniteds säsong, i England och i Europa. Visst, segermarginalen blev inte stor i Premier League, men man gjorde vad som krävdes. En ljummen inledning, ett par förluster mot Svennis City men överlag har det varit klasskillnad mellan Man United och övriga. Så även i Europa, och även om Chelsea givetvis kan ställa till det i finalen av Champions League vore det inte rätt. Men fotboll är fotboll, och om Chelsea vinner i Moskva har den här säsongens Man United inte åstadkommit något speciellt. Visst är det starkt att vinna Premier League tio gånger på 16 år, men utan CL-pokalen faller den här säsongen snabbt i glömska.
Magnus Falk:
- Trots att jag är långt ifrån en Manchester United fan, så kan man inte annat än imponeras över deras stabilitet. Ferguson har återigen lyckats att på en ganska kort tid spela in ett nästintill nytt lag. Det har också gått ganska smidigt. Helt plötsligt så finns Vidic, Evra, Hargreevs, Anderson, Rooney, Ronaldo, Nani med flera nästan från start varenda match. Man har inte pratat om det så mycket, men generationsväxlingen i ManU har gått ganska smärtfritt och det pratas Gunners ungdomar. ManU är inte så långt borta. Christiano Ronaldo har varit helt outstanding även detta år. 30 mål i ligan för en mittfältare är ”pure class”. Det finns ett lag att slå nästa år.
Paul Kemeny:
- Deras säsong var i det närmaste felfri. Skillnaden från förra säsongen är bredden, men samtidigt som man haft relativt tur med skador har United lyckats med bedriften att vinna en av de tuffaste säsongerna hittills i Premier League. Trion Ronaldo, Tevez, Rooney jämförs med röda armén, gula faran, eller vilken annan brandgul färg som helst och är kanskeden största bidragande orsaken till deras år, och vinner man Champions League är årets säsong större än trippelsäsongen 1999.
Roy Hodgson hade en tuff inledning i London, innan han till sist lyckades styra Mohamed Al-Fayeds skuta rätt.
2. Roy Hodgson hade ett något skamfilat rykte i England sedan sin tid i Blackburn, men efter sin tid i Londons äldsta fotbollsklubb lär han förbli en legend. Vad säger ni om Fulhams mirakelavslutning på säsongen?
Bror Hemming:
- Det är märkligt hur ett lag som dryga månaden innan säsongens slut spelade oavgjort mot Derby och följde upp det med en hemmaförlust mot nykomlingen och bottenkollegan Sunderland sedan kan vinna fyra av de fem sista matcherna. Varför börja vinna precis då, och inte två matcher tidigare? Visst utförde Roy Hodgson ett mirakel, men hade Fulham bara gjort jobbet i matcherna innan hade han inte behövt bli en sån hjälte. Kul dock att Fulham ville spela fotboll, annars hade det nog aldrig gått vägen.
Magnus Falk:
- Vändningen började väl med att lagets ikoniserade Jimmy Bullard kom tillbaka och satte ett par bollar. Laget fick självförtroende och sedan började Hodgsons taktikspel. Jag hade nog hoppats på att Fulham skulle åka ur, ty laget har inte mycket att komma med i spel, spelare och glädje. Jag var på arenan förra våren dock och det är en härlig engelsk arena, där inkasten gjordes från korvkiosken. Fyra segrar av fem möjliga på slutet är Hodgson-mentalitet. Gud ve vad han sade till dem inför de sista matcherna, men det var en blandning av finsk coachning, lite HBK och MFF.” Good work, Roy. Men nästa år måste al fayed sälja av Harrod’s för att bringa in lite spelare.
Paul Kemeny:
- Kul att det var något som var lite spännande i slutet av säsongen när man var mätt på oinspirerade spelare i betydelselösa mittenlag. Lite synd att Fulhams seger var på Birminghams bekostnad, men mirakel är alltid välkommet, och Hodgsons finsk-norska kombination krönt med Jimmy Bullard överst på tronen innebär visserligen ytterligare en säsong i högsta men att man förmodligen kommer gå igenom exakt samma sak nästa år. Om två år kommer det stå tjugofemtusen Arne Hegerfors-kopior på Craven Cottage med sina nypolerade hjässor.
Sebastian Larsson lär lämna det degraderade Birmingham CIty under sommaren.
3. Derby, Reading och Birmingham fick i stället lämna Premier League. Vilka spelare tror ni det blir huggsexa om under sommaren?
Bror Hemming:
- Det finns en hel del intressanta namn i de nedflyttade lagen. I Derby har det snackats kring Giles Barnes, i Reading hittar vi framförallt Nicky Shorey men även Stephen Hunt, Kevin Doyle, Leroy Lita och Darek Matejovsky med flera lär dra på sig uppmärksamhet. I Birmingham finns det ännu fler, men förhoppningsvis kan de behålla en hel del spelare. Oliver Kapo, Stephen Kelly och James McFadden ska tydligen ha öppnat för en fortsättning, men vi får se hur det blir med den saken. Sebastian Larsson, Mikael Forssell och Fabrice Muamba känns alla heta på marknaden.
Magnus Falk:
- Det finns ett gäng spelare som kan vara aktuella; Giles Barnes i Derby har varit aktuell för större klubbar länge. Nu fick han ett år i Premiership och borde flytta. Tyvärr är han liknande många andra flinka engelska yttrar. Håller inte riktigt i längden (läs Lennon, Milner, Pennant, SWP och kanske Walcott). Claude Davis, jay McEveley samt Kenny Miller i Derby är andra spelare. Hos Reading så tror jag att Fae, Sonko, Kitson, Doyle, Bikey och naturligtvis Shorey lämnar klubben. Minst sagt. Birmingham lär tappa Bissen Larsson. Muamba är en annan. Vill Kapo spela Championship och vad händer med Jerome, McSheffrey och de Ridder(som inte lyckats alls). Intressanta tider…
Paul Kemeny:
- Mest kommer det handla om Birminghams spelare. Sebastian Larsson och Olivier Kapo tror jag är de mest sannolika att bli uppköpta, men nog borde det finnas förfrågningar på McFadden, Forsell och McSheffrey. Hur många hamnar i Wigan? Derby har några intressanta namn där Giles Barnes är det största, men majoriteten följer med laget ner i the Championship, och i Reading lär Nicky Shorey hamna i ett topp-10 lag medan Kitson och eventuellt Doyle flyttar till ett nytt bottenlag.
Kanske får Stoke och Bristol City mötas även i höst?
4. Apropå mirakel: Bristol City har tagit sig till Wembley som nykomling i The Championship och får möta Hull. Vilket lag ser ni helst når Premier League i sådana fall?
Bror Hemming:
- Jag trodde inte att Bristol City skulle nå en kvalplats och jag trodde inte att Bristol City skulle klara av Crystal Palace i kvalsemifinalen. Nu tror jag inte att Bristol City kommer besegra Hull på Wembley. På 46 matcher plockade Hull en poäng mer än Bristol City, vilket tyder på att det väntar en match som kan gå hur som helst. Men Hull har gjort en fantastisk resa, så sent som för fem år sedan hamnade the Tigers på undre halvan i den fjärde högsta divisionen och för ett år sedan slutade man på plats 21 i Championship. För mig spelar det ingen roll vilket lag som tar steget upp, men jag hoppas att supportrarna passar på att fira ordentligt under sommaren.
Magnus Falk:
- Jag håller självfallet på Bristol City. Gary Johnson leder ett lag med hugade entusiaster, där fansen i princip inte vill att de skall gå upp. Dels är det för tidigt och dels så kommer man att få så mycket stryk, ty laget kan inte investera i speciellt mycket spelare. Men att ha ett lag från Bristol i högsta divisionen är fantastiskt och enormt viktigt för the West Country, där fotbollen legat i träda sedan urminnes tider. Det finns ingenting i den landsdelen som handlar om fotboll. Nu lyfter The West Country, McIndoe är en idol och Ashton gate är fullsmetad med West Country dialekter. Härligt.
Paul Kemeny:
- Vilken jävla skitsäsong Watford gör. Medan storlagen spelar i ingenmansland var ju det här säsongen som man lättast skulle ta sig tillbaka till Premier League. Eftersom kvalplatsen så gott som var klar redan efter femton omgångar har de resterande trettio varit ren dynga. När klubben till slut anslöt sig i klungan tjongande Championshiplag sprang Bristol City in genom köksvägen, West Brom köpte kvalitet och Hull hittade en målspruta i Manchester United när Watford till slut drog ini en seger på de sexton sista matcherna. Vilket annat lag med den formen skulle låta tränaren gå, och nu är det dags för Betty att låta nån annan ta över. Lasse Lagerbäck? Big Sam? Nu håller jag naturligtvis på Bristol i finalen så att de kan få konkurrera med Manchester United och Fulham om vilka som gjort den största bragden i år.
Ettan kom... tvåan kom... trean kom... och så vidare.
5. Till sist: Vad minns ni bäst från den rafflande säsongsavslutningen?
Bror Hemming:
- Att Man United skulle reda ut det var givet. Svennis City genomklappning gjorde att man reagerade men den matchen tillhörde knappast den rafflande säsongsavslutningen. Nä, självklart minns jag Fulhams sätt att rädda sig kvar. Reading gjorde vad man kunde, men 4-0 var några mål för lite. I 75 minuter var det mållöst mellan Portsmouth och Fulham, sedan slog Danny Murphy till vilket gjorde att Fulham får spela i Premier Leaggue även nästa säsong.
Magnus Falk:
- Att man inte kunde se Gunners match är en sak som noterades. Annars är som alltid straffarna en stor fråga. Det var knappast spelbart att ManU skulle få en straff och att Wigan inte skulle få det. Scholes borde ha fått två gula. Ibland undrar jag om domarna överhuvudtaget vågar blåsa i dessa lägen och det var väl inte ens Mike Riley denna gång. Det måste varit enormt frustrerande för Birmingham att spela ut inför hemmapubliken, vinna med 4-0 och ändå åka ur. Isakssons åtta insläppta mål måste ha varit en fullständig mardröm. Kan tänka mig hur Isaksson tänkte ”Nu äntligen får jag spela och..hoppsan där kom första..å där andra..å där tredje. Men vad är det som händer.. grabbar för h-e, play ball, play ball,..fjärde…” Vid sidan av ser man ett lag som Luton Town, som avslutar säsongen med sex raka förluster och 2 segrar av de 23 senaste. Det kallar jag att ge publiken allt..eller inte..
Paul Kemeny:
- Besvikelsen på Vicarage Road, eller guldet i Wigan. Var det straff eller inte, I? Var det straff eller inte, II? Är Peter Cech fortfarande en världsmålvakt, jag tycker det kommit lite väl många misstag från hans sida på sistone. Hur bra är Andreas Isaksson? Titelfajten var intressant i en dryg halvtimme, bottenstriden var desto mer spännande och till och med jag var nervös trots att jag inte bryr mig ett jota om de inblandade lagen. Vad händer nu då? Tre månader utan vettig fotboll, Watford i the Championship och ett europamästerskap utan det färgstarkaste laget. Ångest.
