Italien-Irland 1-1: Domaren avgjorde tidigt

Det var så nära. En match som på förhand skulle ha gett Italien ett bekvämt överläge i tabellen slutade som på den gamla goda tiden med ett baklängesmål i slutminuterna. Att Irlands mål i det läget kanske inte var helt orättvist speglar inte det faktum att matchavgörandet redan inträffade i den tredje minuten. Det speglar heller inte det faktum att det orsakades av en annan part.

Primo tempo

Man ska kanske inte säga att det var den bästa starten ett italienskt landslag fått på en kvalmatch. Stackars Pazzini. Man kunde verkligen se gnistan i ögonen på det pånyttfödda underbarnet innan match och därför var det så tragiskt att se hur hans första match från start i Gli Azzurri slutade. Efter att lite mer än tre minuter passerat väljer domaren Wolfgang Stark att visa ut honom efter en duell där han råkar armbåga John O’Shea i ansiktet. Studerar man duellen ser man klart och tydligt hur han hela tiden fokuserar på bollen och därför inte har för avsikt att träffa O’Shea. Att domaren i ett sådant tidigt läge väljer ett rött kort istället för att lugnt och sansat ge honom ett gult visar bara på en fruktansvärt dålig taktkänsla från tyskens sida. Att han dessutom står långt ifrån situationen gör inte saken bättre. Pinsamt.

Italien befann sig, kanske inte helt oväntat, i något av ett chocktillstånd strax efter utvisningen. Irland tog direkt över och drog fördel av det felaktiga domslutet. Det var emellertid Gli Azzurri som tog ledningen efter att Pirlo hittat en framrusande Grosso som iskallt spelade in bollen på marken till Iaquinta i straffområdets mitt. Plötsligt var det Irland som var chockat.

Tyvärr för alla fans till Gli Azzurri så präglades naturligtvis den fortsatta delen av den första halvleken till stor grad av utvisningen. Irland tilläts spela runt och hade stundtals ett massivt bollinnehav, förvisso med förhållandevis få klara målchanser. Italien valde sina tillfällen mer noggrant och skapade också några halvchanser. Samarbetet Pirlo-Grosso fungerade alldeles utmärkt och det var också här som den stora delen av kreativiteten kom. Strax innan halvtid fick Buffon chansen att visa att han är världens bästa målvakt, och som han gjorde det. Hunt smällde till bollen på halvvolley men till ingen nytta.

Secondo tempo
Lippi valde i paus att byta ut den för dagen duktige Pirlo mot Palombo i ett försök att täppa till ytorna på Italiens planhalva. Den andra halvleken fortsatte i samma anda som den första och det var till mitt stora förtret även fortsättningsvis Irland som hade bollinnehavet. Hunt fortsatte efter några fina djupdykningar i den första halvleken återigen med att försöka fuska sig till fördelar men den tyske domaren gick oväntat nog inte på försöken.

Irland fortsatte att sätta tryck på det alltmer trötta italienska landslaget och Buffon fick fler chanser att visa sin storhet. Iaquintas snabbhet är dock ett vapen Italien använt sig av förut och det var ytterst nära att detta resulterade i 2-0 till Italien. Istället blev det till slut Irland som fick sista ordet. Man visade vilken fotboll som bäst spelas på de brittiska öarna och Liverpools misslyckade höstvärvning Keane kunde sätta dit bollen efter att Folan assisterat. 1-1. Bittert.

Sammanfattning

Egentligen finns det inte så mycket att säga. Matchen förstördes efter tre minuter. Att Italien å andra sidan så kraftigt backar hem och låter Irland föra spelet känns dock inte helt berättigat med den trupp Lippi har att tillgå. Italien ska inte behöva försvara sig på hemmaplan mot Irland, oavsett om man bara har tio spelare på planen. Lippis intentioner med sina byten kunde emellertid inte ha varit mer tydliga.

Om man bortser från resultat så gör Italien en bra match rent defensivt. Det är egentligen inga spelare som är dåliga. Trist dock är att vi efter denna landslagssejour inte fått någon klarhet i huruvida Brighi eller Palombo är något att satsa på. Måtte Lippi ge dessa herrar fler chanser. Pazzini känns å andra sidan solklar i dagsläget så länge Quagliarella är med i truppen. Iaquinta ska så här på slutet ha en enorm eloge. Så fort han får spela presterar han, både i Juventus och i landslaget. Mer nyttig anfallare får man leta efter.

En poäng mot Irland på hemmaplan är inte okej. Förstaplatsen är fortfarande långt ifrån säkrad och ska man ta direktkvalificeringen krävs det att man rycker upp sig. Tur att övriga gruppmedlemmar är så dåliga. Jag vågar inte tänka på hur det hade varit annars.

Italien: Buffon; Zambrotta, Cannavaro, Chiellini, Grosso; Brighi, Pirlo (Palombo 46), De Rossi; Pepe (Dossena 55), Pazzini, Iaquinta (Quagliarella 90)

Irland: Given; McShane, Dunne, O'Shea, Kilbane; Keogh (Folan 22), Whelan, Andrews (Gibson 54), S Hunt; Doyle (N Hunt 63), Keane