Les Verts inte allt för smickrande måltorka i ligan hemma på Geoffroy-Guichard är tack och lov över. Sex raka matcher eller om man så vill - 553 minuter senare - så spräcker äntligen Blaise Matuidi denna gäckande nolla när han från halvdistans ger ASSE ledningen med ett välplacerat skott.

Med en i mitt tycke optimal startelva så får Sainté det mesta att stämma. Lagdelarna kompletterade varandra perfekt och det fanns gott om spets i form av bland andra Janot, Diakhaté, Matuidi och Payet. ASSE har ju som bekant ett rätt bra lag på pappret men allt som oftast har det varit uddlöst framåt och ihåligt bakåt. Med andra ord, typiska symptom för taktiska snedtramp där tränare (läs Roussey och Perrin) inte nått ut till spelarna med några av sina upplägg.

Spelarna har länge sett vilsna ut och spelat utan någon tydlig spelidé.
Med Galtier däremot i förarsätet så verkar bitarna helt plötsligt falla på plats. Det är tryggt och stabilt i de bakre leden, främst tack vare klippan Diakhaté, och lagets offensiva kvartett med Payet, Sako, Bergessio och Sanogo känns helt plötsligt vass och målfarlig.
Detta beror till stor del på Galtier vars tränarroll är tydlig och rak och framförallt verkar han ha nått ut till spelarna med en greppbar spelidé som får ut det bästa av gruppen.
Les Verts har gått från att ha varit en spretig och vilsen elva till en mer väloljad och samspelt enhet.

Matuidi inledde som sagt målskyttet och efter paus så spädde den argentinske måltjuven Bergessio på ledningen med ett stiligt avslut en kvart från slutet. Matchens delikatess står sedan den inbytte och formstarke anfallstalangen Riviere för när han smeker in 3-0-målet i krysset bakom en chanslös Ruffier.
ASSE vinner matchen tämligen enkelt och de tre välbehövliga poängen hamnar välförtjänt i Saintés kolumn.
Man tar sig i och med detta förbi Nice och ligger nu på en 16:e plats i ligan, sju poäng före Le Mans som är första lag under nedflyttningsstrecket.

Allez les Verts!