England 0-0 Algeriet

Ja jag vet inte vart jag ska börja, eller om det ens är någon idé att försöka rapportera om denna fruktansvärda upplevelse i mitt liv.

1-1 mot USA, 0-0 mot Algeriet. ?-? mot Slovenien. Det bästa med situationen är att seger mot just Slovenien räcker långt, oavgjort eller förlust gör det inte. Å andra sidan, förtjänar man ens att gå vidare och vara en aspirant på VM guldet om man inte lyckas slå Algeriet?

Det vanligt så usla TV4 hade däremot en teori som ger deras sändning knappt godkänt igår, och det var att de lag som till slut står där i en final brukar starta trögt för att sedan gå från klarhet till klarhet under turneringens gång. Och som någon sa, det kan ju knappast gå särskilt mycket sämre.

Gareth Barry kom in i elvan och skulle ge mer utrymme framåt för Lampard och Gerrard, men dessa två var fortfarande på och kladdade på varandras bollar och förstörde varandras löpvägar i anfallsspelet. Det märktes att det här är ett problem som flera förbundskaptener än Fabio Capello haft bekymmer med. Undra om någon någonsin vågar peta en av dem?

Backlinjen och målvakt var ok. Glen Johnson får dock knappt godkänt, han blev uppsnurrad ofta. David James såg stabil ut men sattes aldrig riktigt på några prov. Algeriet hade faktiskt inte en riktigt bra chans, ändå kändes det som att de ägde spelet och bollen. Problemet var spelet på mitten och i anfallet.

Emile Heskey fungerade som target men knappast mycket mer. Länken mellan Barry, Lampard och Gerrard fungerade inte alls, kanterna misslyckades gång på gång att komma förbi, ytterbackarna fyllde inte på, skotten var snéa och nickarna var för höga eller för lösa, och framförallt så var Wayne Rooney på en annan planet i ett helt annat mästerskap.

Faktum är att Lampard var den enda av de som spelade som hade något som kunde kallas en målchans i den första halvleken. Den chansen hade kunnat gått i mål. Jag undrar om inte ett tidigt mål hade löst en hel del av det som vi fick se senare i matchen, frustrationen och nervösiteten och pressen. Man fortsatte någonstans där man lämnade efter USA matchen, det är tydligt att man behöver lite individuell briljans eller bara helt enkelt lite ren och skär bondtur.

Jag har aldrig sett Wayne Rooney göra en sämre match, och då har jag följt hans karriär sedan det där genombrottet i Everton när han sänkte Arsenal. Han såg skadad ut, skulle han vara det känns det lite väl desperat av Capello att till varje pris spela sin största stjärna.

Han avslutade inte snyggt heller med att klaga på sina fans inför kamerorna, sånt får man nog räkna med om man spelar som England gjorde, och som han gjorde igår. Det bästa han kan göra är att be om ursäkt.

Capello hade inga svar att ge, och det hade varken kapten Gerrard, de andra spelarna, mediadrevet eller jag själv eller mina vänner. Man kan tycka att England har för stor tro över sig själva annars, men även om de har det är de ändå tillräckligt bra att spela bättre än så här.

Det bästa från igår skedde annars kl 15.18 när domaren från Spanien blåste av Tyskland - Serbien som innebar tysk förlust och serbisk vinst, där domaren stod i centrum och var lika bedrövlig som Rooney var sex timmar senare.

England: David James  - Glen Johnson, John Terry, Jamie Carragher, Ashley Cole - Aaron Lennon Shaun Wright Phillips, 63), Gareth Barry (Peter Crouch, 84), Frank Lampard, Steven Gerrard - Emile Heskey (Jermaine Defoe, 74), Wayne Rooney.

Men mungiporna lär sakta bege sig uppåt igen. Det är trots allt bara tre poäng som krävs för att England ska gå vidare till utslagsrundan. Där kan allt hända.