Conor Hourihane gjorde vissa förändringar i startelvan denna eftermiddagen, de Gevigney placerades på bänken, Jack Shepherd fick flytta in från vänsterbacken och spela centralt istället.

Adam Phillips fick starta efter sitt fina inhopp senast, han tog plats på mittfältet istället för Vimal Yoganathan.

Tom Bradshaw saknades helt i matchtruppen, skadad eller sjuk?

Oavsett så gör det att vi endast har en hel anfallare i hela truppen, David McGoldrick.

Även om Bradshaw var ett tungt avbräck för oss så såg jag att Doncaster hade ett ännu tyngre när startelvan släpptes.

Deras bästa spelare, högeryttern Molyneux, saknades helt i deras matchtrupp, och Molyneux tror jag var den största anledningen till att Hourihane valde att stuva om i vår backlinje. Shepherd är en duglig försvarare, men mot Molyneuxs speed hade han haft det svårt, och jag tror att det var därför som Hourihane valde att starta med den lite rappare Watson som vänsterback.

Matchen inleddes med mycket slarv från bägge lagen, spelarna ville mycket med utförandet var ärligt talat inget vidare, istället blev det mycket kamp på mitten.

Jag tycker att Barnsley tog över matchen spelmässigt efter att den första kvarten var spelad, men laget fick inte ut någonting av det.

Mitt anteckningsblock där jag noterar chanser var helt tomt efter 45 minuter.

Doncaster var närmast att spräcka målnollan med ett avslut från distans, men det kändes som Owen Goodman hade full kontroll när han limmade bollen lågt till höger.

Barnsley var aldrig ens nära att göra mål

Nej, den första halvleken var inte särskilt underhållande, 0-0 i halvtid var helt i sin ordning.

Halvtid 0-0

Conor Hourihane gjorde ett byte redan i halvtid, Banks utgick medan Jonathan Bland klev på. Om det berodde på bytet?, Barnsley inledde oavsett bra.

Både Cleary och McGoldrick hann avsluta ifrån halvfarliga lägen innan ens 5 minuter var spelade, bägge chanserna var farligare än något som vi lyckades skapa under hela den första halvleken.

Det fina spelet höll dock inte i sig så länge, snart var det tillbaka med mycket kamp på mittplan.

Med kvarten spelad så lyfte Doncaster in en boll i Barnsleys box ifrån högerkanten. Corey O`Keeffe stod på hälarna vid den bortre, tappade markeringen på Hanlan och kände sig tvingad att dra ner honom.

Domaren tvekade inte utan pekade på straffpunkten, ett i mina ögon helt korrekt beslut.

Lee var sedan säkerheten själv från 11 meter och skickade in 1-0 för gästerna.

Resterande delen av matchen handlade mest om att Barnsley stångade sig blodiga för att penetrera Doncasters försvarsmur, medan gästerna tog varenda chans de fick till att maska bort tid.

Jag tror aldrig att jag har sett någon målvakt bli utvisad för maskning, men Lo-Tutala i Doncasters mål var otroligt nära denna eftermiddagen.

Även efter att ha blivit varnad så fortsatte han, domaren tog då ett snack med Lo-Tutala, jag hade föredragit att han använt sin kortlek istället.

Barnsley skapade en riktigt vass kvitteringschans och den kom i den 89:e minuten, och då skulle Lo-Tutala få visa att han kan annat än att fördriva tid.

På ett lågt inspel ifrån O`Keeffe så fick Kelly en fot på bollen och skarvade den mot mål. Räddningen nere vid den högra stolproten höll högsta klass.

Doncaster höll undan och vann Yorkshire-Derbyt i en väldigt chansfattig match. Ett oavgjort resultat hade sannolikt varit det rättvisaste.

Doncaster behövde oavsett poängen mer än oss, och det märktes på deras uppoffrande försvarsspel på slutet, så helt orättvist var det inte.

Vi har haft så otroligt många chanser att haka på i striden om en Playoff-plats, men tar inte tillvara på dem. Nu får vi sikta in oss på en mittenplacering, och det känns lite som att resterande matcherna är en transportsträcka mot sommarledigheten.

Barnsley-Doncaster 0-1

0-1 Lee (Straff) 65