En pigg inledning
Djurgården öppnade matchen piggt och kunde ha tagit ledningen redan i den tredje minuten. En hörna signerad Keita Kosugi ledde till kaos i Mjällbys straffområde och bollen studsade till Priske som först missade ett superläge, och därefter följde tre kvalificerade chanser på kort tid. Det kändes nästan oförklarligt att bollen inte gick in när bollen studsade i olika vinklar innan den till slut hamnade under Mjällbys kontroll.
Den första kvarten av matchen blev lite av ett ställningskrig där de två lagen kände på varandra. Efter Djurgårdens läge tidigt i första så svarade Mjällby bara minuten efter med en jätte möjlighet. Armin Manneh drev upp bollen i fart och spelade ut till en fristående Stavitskii på vänsterkanten, vars avslut tvingade Jacob Rinne till en högklassig räddning. Därefter blev halvleken mer avvaktande, med få chanser och utan större händelser, bortsett från ett tveksamt och billigt gult kort på Matias Siltanen.
I den 35 minuten small det ändå till. August Priske slet som en varg, vann bollen högt och spelade fram Tokmac Nguen som tryckte upp bollen i bortre krysset. Ett riktigt klassmål och 0–1 till Djurgården. Tre minuter senare var Priske själv en hårsmån från att utöka med ett distansskott som smet tätt utanför. Det var länge sedan vi såg honom spela med samma frenesi och självförtroende – och det smittade av sig på hela laget.
Djurgården gick in i paus med en 0–1-ledning, och känslan var att laget hade gjort en halvlek på just det sätt supportrarna önskade: disciplinerat, hårt arbetande och med spets i rätt lägen.
Nickar man från en meter så ska man göra mål
Andra halvlek fick dock en helt annan karaktär. Mjällby kom ut som ett helt nytt lag och pressade ned Djurgården omedelbart. Redan i den 46:e minuten nickade Manneh från nära håll, men Danielsson lyckades styra undan. Därefter handlade det mesta om Mjällby som lade sig tillrätta utanför Djurgårdens straffområde och ägde bollinnehavet.
Honkavaara försökte förändra med byten: Tokmac och Siltanen gick av för Findell och Fallenius, men matchbilden förblev densamma. Djurgården fick förlita sig på kontringar och fasta situationer. När Bergvall hittade Priske i en kontring var det nära 0–2, men anfallaren nådde inte riktigt fram.
Med kvarten kvar klev Piotr Johansson och Zakaria Sawo in och gav Djurgården ny energi. Strax därefter serverade Ståhl ett gyllene läge åt Anderson, men skottet smet precis utanför. I den 88:e minuten var det sedan Sawo själv som fick chansen att avgöra – en nick från bara någon meter efter en hörna – men på något oförklarligt sätt gick bollen inte in. Det var ögonblicket som kunde ha skrivit in honom som matchhjälte. I stället blev det ännu ett kapitel i en tung inledning i den blårandiga tröjan, där varken mål eller assist har velat lossna för Sawo.
En kalldusch med varm choklad
I stället blev det precis tvärtom. Mjällby tryckte ner Djurgården djupt och i den 95:e minuten kom kvitteringen. Bollen landade hos Uba Charles som behärskat bredsidade in 1–1 bakom en skymd Jacob Rinne, chanslös att reagera. En kalldusch för Stockholmslaget.
Slutsiffrorna skrevs till 1–1 – ett resultat som på pappret är fullt respektabelt mot serieledaren, men känslan var en annan. Djurgården hade segern i sina händer och brände för många lägen för att inte bli frustrerad. Rinne, Priske och Tokmac kunde lämna planen med högt huvud, men som lag orkade DIF inte hela vägen.
Ändå fanns där en värmande detalj i kylan: resultatet från 3arena där Hammarby föll mot Gais efter ett sent avgörande i den 88:e minuten. I den märkliga allsvenska verkligheten 2025 blev det därför en kalldusch som paradoxalt nog serverades med en kopp varm choklad.
* * *
Vad tycker du om dagens match? Kommentera gärna nedan, men tänk på att hålla en god ton!
Strandvallen, 2025-08-17 18:30
Mjällby AIF - Djurgårdens IF
Djurgården
idag kl. 19:08
Djurgården föll på målsnöret - tappade segern på tilläggstid
Djurgården reste till Strandvallen som klar underdog mot de sensationella serieledarna Mjällby. Förhandsnacket handlade inte bara om att möta säsongens kanske starkaste kollektiv – utan också om den märkliga situationen i tabellen, där många djurgårdare hellre såg att Mjällby vann än att Hammarby fick chansen att knapra in. Men fotbollsspelare tänker inte som supportrar, och Jani Honkavaara ställde ut ett DIF som faktiskt utmanade.
William Edfeldt
1 kommentarer
