Om inte mitt minne sviker mig, så var det tunnelbanestopp i Stockholm den kvällen då MFF-supportrar begav sig mot AIK – ett påpassligt omen. Det blev första poängtappet. I omgången därefter: missade en ostörd Kiese Thelin att hoppa upp och nicka undan en boll på första stolpen. En situation han 19 gånger av 20 rensat undan med pannan i karriären – istället ställdes han och Ricardo, bollen slank in och poängen iväg mot Sirius.
Men det fanns även brister på löpningar, initiativ och kreativitet gjorde att tåget tappade ånga i den hemma matchen. Mot Bajen small det till – det tjöt från rälsen. Något sprack. Loket stannade med ett gnissel mot plastmattan.
Förbundet fick vad de hoppats på: en serie där Malmö FF inte leder från start till mål.
Nu ligger det på Rydström & co att hitta sprickan, att identifiera felet i maskineriet och laga det. Tåget måste bygga ånga och ta fart på rälsen. Hemmamatchen mot Öster i tisdags kan ha varit motsvarigheten till att man lokaliserade läckaget.
Nu är det upp till Bolin, Botheim, Thelin, Ali, Haksabanovic – ja, hela skaran – att lappa, mecka och svetsa fast delarna. Tidtabellen ligger kvar. Det är dags att få tåget att rulla igen.
Spelare som inte klev ut på Hybriden den fredagen var några väntade: Sigurðsson och Ponne. Men det dök även upp två oväntade frånvaron – Loukili och Haksabanovic. Det kan nog bara handla om avlastning. Jag stannade inte kvar och frågade Rydström efter pASSEt. Så: fantisera fritt, eller prenumerera på Gasetten.se.
Medan Tom Noon satte igång den korta uppvärmningen, var Rydström, Olsson, Jähnke och Bazalo fullt upptagna med att placera ut pinnar och koner över hela den stora gröna mattan. Vår spanske assisterande höll i en något mer avancerad kvadratövning innan gummibanden plockades fram för stretching.
AC dök upp precis när de första regndropparna började falla – något som skulle fortsätta under resten av träningen. Han slog följe med Kenan och Åkesson och tog några varv runt planen.
Stryger passade på att skoja till det med en lättsam glidtackling framför fötterna på Zetterström under andra omgången av "kvadraten". Rydström visslade och kallade till sig spelarna efter en dryg kvart.
Första övningen för dagen var ett gatulopp. Spelarna delades in i par, och Rydström förklarade att det handlade om 1 mot 1 – utan boll. Den offensiva spelaren skulle försöka utmanövrera sin defensiva motståndare på en tio meter lång sträcka. Uppgiften för försvararen? Håll dig kall – och låt dig inte bli bortlurad.
ydström valde att demonstrera övningen själv, genom att ge sig på en duell med Theodore Olsson. Min första tanke var: vem kommer att få möta Taha Ali? Svaret kom snabbt – Busanello ställde sig framför Speedy Gonzales. Det blev ett kort kapitel. Tre kroppsfinter senare hade Taha blåst förbi honom utan att Gabi ens hunnit reagera.
Thelin visade på fina takter och tog hem sin duell mot Nils Zetterström. Den mest högljudda vinnaren i första omgången var dock Jens Stryger, som lyckades sätta Ekong på bakfoten – och lät hela planen höra om det.
Colin Rösler däremot stod inte en chans mot sin landsman Botheim. När han till sist försökte snurra sig förbi i slow motion – så långsamt att löven kunde hunnit byta färg – brast båda norrmännen ut i skratt.
Redan här fanns det dueller som lovade mer längre fram. Berg mot Bolin. Otto mot Lasse. Känslan: vi hade bara sett början.
Olsson delade upp laget i två grupper – den ena följde med Rydström och Jähnke, den andra med honom själv och Julian.
I västar: Hugo Bolin, Jens Stryger, Busanello, Viggo och Skogmar.
Blåa laget: Otto Rosengren, Oliver Berg, Martin Olsson, Lasse Berg Johnsen och Taha Ali.
Ricardo Friedrich och Melker Ellborg tog plats på vardera kortsida som målvakter.
Reglerna var tydliga: två bollkontakter tillåtna utanför den gula konramen, tre inne i mitten. Tio passningar inom laget gav poäng. Hugo och Jens började som utvändiga väggspelare för orange, medan Lasse och Martin gjorde samma sak för blått.
Lite längre bort höll Theodore Olsson och Julian i en identisk övning med sin grupp – samma upplägg, samma tempo.
Blåa laget tog matchens första poäng efter att Martin Olsson elegant tagit sig ur en trång situation mellan Viggo och Stryger. Med ytan som Olsson frigjort kunde blått spela runt och hitta rytmen. Det var hög intensitet, mycket rörelse och flera smarta lösningar. Båda lagen var vid ett flertal tillfällen nära att nå tio passningar, men det stannade ofta på åtta.
Efter possessionspelet bytte man fokus till löpningar – och inte de klassiska sidledsreporna som Tom Noon brukar bjuda på. Istället körde Rydström en övning med mer inbyggd variation: spelarna startade med att springa baklänges, vände sedan upp och satte fart mot "första bas", och vidare till "andra". Slalompinnarna var utställda i en diamant, vilket fick övningen att likna ett klassiskt baseballvarv.
Efter löpningarna återvände laget till den tidigare passningsövningen, nu med striktare regler kring bollkontakter. Busanello, fortfarande i det fina flytet från Öster-matchen, glänste med flera eleganta riktningsförändringar.
Snart ljöd visslan igen, och för andra gången under passet ställdes spelarna i duellövning utan boll – fokus låg på markering, fotarbete och kroppskontroll. Rydström demonstrerade övningen med Theodore Olsson. Från mitten av kvadraten skulle spelarna falla bak mot en linje, vända upp och sedan försöka ta sig förbi sin markering ner mot motsatt sida.
Den här gången lade Theodore på lite extra tryck i ryggen, vilket triggade Rydström att slå på tävlingsinstinkten och rycka förbi med ett bestämt kliv.
Men den mest intensiva duellen utspelade sig mellan Erik Botheim och Colin Rösler. I tre ronder slet de nästan sönder varandras västar. I den tredje och sista vägrade Botheim släppa taget – och när Rösler försökte ta sig loss i det regnhala gräset halkade han till. De båda föll, och Botheim landade tvärs över landsmannen. Colin tog sig för revbenen innan Erik snabbt drog upp honom från gräset.
Stationerna avlöste varandra. Rydström och Julian körde duellspel vid inspel framför mål, medan Theodore och Jähnke höll i en intensiv 1 mot 1-övning med boll, där det gällde att markera tätt och ta sig loss i små ytor.
Otto Rosengren och Lasse Berg Johnsen låg i ständig kamp, skrattande medan de trasslade in sig i varandras armar och rörelser. När grupperna bytte stationer bestämde sig Jens Stryger för att byta sport. I en duell med Botheim pressade han norrmannen hela vägen bakåt i kvadraten. Botheim lyckades ändå peta bollen förbi honom och vika av åt sidan.
Men Jens släppte inte taget. De båda föll efter linjen, och när Botheim studsade upp för att fortsätta spelet kastade sig Stryger efter honom – inte med fötterna, utan med båda armarna. En ren handtackling i full fart. Skratt hördes från lagkamraterna runt omkring.
Det var mer rugby än fotboll vid det laget, men varför inte se händelseloppet själva.












Till sist fick vi se lite riktig fotboll på slutet.
Smålagsspel – två lag, först 3 mot 3 på två småmål i två omgångar, följt av 5 mot 5 på stora mål med målvakter.
Närmast oss supportrar såg lagen ut så här:
Blåa laget: Ali, Bolin, Busanello
Orange laget: Thelin, Ekong, Botheim
Händelser:
Match 1
0–1: Ekong drar bollen runt Bolin, sätter fart och rycker sig loss. Lägger sedan in bollen enkelt i mål.
1–1: Rejäl misskommunikation mellan Thelin och Ekong – båda går på samma spelare. Det lämnar Taha helt fri på kanten. Hugo hittar ut med en passning och Ali rullar in kvitteringen utan problem.
2–1: Thelin slår en rakt-på-passning mot Ali som får hela vägen öppen till mål. Ingen av de orange försöker ens jaga ikapp. Taha väntar nästan retsamt, klappar in bollen i mål med ett leende.
Match 2
inleddes – som den förra – med ett orange ledningsmål.
1–0 Orange: Thelin nickskarvar ett uppkast från domaren till Botheim, som klipper till direkt. Skottet ser ut att gå utanför, men en studs på en död boll ändrar riktning – perfekt in i det vita nätet. Ali och Bolin protesterar högljutt.
1–1 Blått: Bolin sticker in en fin djupledsboll till Ali som tajmar löpningen perfekt eller?
"Offside!" ropar Botheim och höjer handen.
"Nej! Vaddå offside?" kontrar Taha och lägger kyligt in bollen i mål.
Domare Olsson dömer offside.
"Va?!" utbrister Ali med ett ljust tonläge som hördes över hela plan.
2–0 Orange: Botheim chipplyfter bollen mellan två försvarare – Ekong är vaken och smyger in bakom, sätter dit bollen utan pardon.
2–1 Blått: Bolin pressar högt, snor bollen rakt framför fötterna på Botheim, snurrar runt sin gubbe och lägger in reduceringen innan småmålsspelet blåses av.
5 mot 5 – med väggspelare på utsidan.
Blåa laget: Ali, Bolin, Gabi, Otto, Skogmar, Lasse, Viggo, Berg, Karlsson.
vs
Orange laget: Botheim, Thelin, Ekong, Gudjohnsen, Lewicki, Nils, Olsson, Stryger, Rösler.
Mål & Händelser:
1–0 Blått: Bolin trycker in bollen från nära håll, ett klassiskt kyligt avslut i nätmaskorna.
2–0: Otto utökar ledningen efter ett fint uppspel.
2–1: Gudjohnsen hittar rätt för Orange – reducering.
Ellborg storspelar! Först räddar han Thelins avslut efter en diagonalpassning från Stryger till väggspelande Nils. På returen rusar Gudjohnsen fram, men Melker sprattlar till med en fantastisk benparad i luften – dubbla klassräddningar!
Periodpaus. Theodore annonserar ledning för ledarstaben med 3–2 till Blått – vilket jag härmed godkänner.
3–3: Zetterström kvitterar.
4–3 Blått: Lasse skickar en svepande crossboll över hela planen till Skogmar som står på utsidan. Adrian bröstar ner bollen och på uppstuds spelar han in. Oliver Berg möter med en akrobatisk volley – ner i marken och upp i nättaket.
4–4: Gudjohnsen slår till igen.
4–5 Orange: Hattrick av Gudjohnsen – vänder matchen på egen hand.
Andra periodpaus.
5-5 Bolin är det enda målet som hände innan fjärde pausen.
Här ropar Julian ut de sammanlagda siffrorna och helt plötsligt står det 6-7 till Orange?! Okej...
Sista peroden:
7–7 Otto med en klackskarv som smiter förbi målvakten och träffar stolpen. På returen är Berg först fram och dundrar in kvitteringen.
”It’s even! It’s even!” skriker Theodore. Nu gäller Golden Goal – nästa mål avgör.
Vilt kaos utbryter i jakten på segermålet. Orange skapar två heta lägen: Gudjohnsen får ett inspel och går på volley mitt framför mål – men Karlsson slänger sig och blockerar heroiskt.
Efter att blått skjutit utanför rullar målvakten snabbt ut bollen till Nils. Halva orange-laget vrålar: ”Skjut!” – och han lyder. Ett tungt skott borrar sig genom blåa laget, men Persson klistrar den iskallt.
Sen kommer målet.
Otto vinner bollen på mitten, serverar Berg som snabbt släpper ut till höger. Där väntar Taha Ali! Ett steg, en bredsida – bollen rullar in i burgaveln.
Mål. Jubel. Eufori. Viggo och Lasse jagar efter Ali som om han nyss avgjort ett mästerskap. Och en regnig men intensiv träning är till ända.
Dagens prisutdelning, Hunden, Katten och glassen.

Dagens Hund: RES!
Dagens Katt: DIG!
och Dagens Glass går till: UPP!!!!
A N T O N T I N N E R H O L M!!!!
Ni som läser detta vet. Det behövs inte sägas mer.
Det var allt från mig för den här gången. Lämna gärna en kommentar, en tumme upp eller dela artikeln på era sociala medier så att fler himmelsblå kan få en inblick i vad som händer på träningarna.
Tills nästa rapport – Köszönöm!