Exit Talks - Leicester: "Den förlängda baksmällans säsong"

När Leicester kom tillbaka till Premier League i maj 2014 uttalade klubbens thailändske ägare Vichai Srivaddhanaprabha hade en vision som lät bisarr: inom tre år skulle klubben komma topp fem i tabellen. Han bad om tålamod och en tro på att det skulle gå. Två år senare var klubben ligamästare och Srivaddhanaprabha framstod plötsligt som en profet. Efter en säsong där klubben nästan ända fram till målsnöret snackade om att nå 40 poäng för att överleva.

Kanske var det där problemet låg. Man förberedde sig inte på att vinna så snabbt och hade ingen plan för den oundvikliga baksmällan som skulle komma. Få trodde väl dock att baksmällan skulle bli såhär svår. Och att Claudio Ranieri, som äntligen fått vinna en titel som tränare, brutalt skulle bli avskedad. Adam Bills summerar en märklig säsong:

Hur summerar du ditt lags säsong i en mening?
- Till en början en besvikelse, men en säsong som tillslut avslutades någorlunda enligt förväntningarna.
 

Cladio Ranieri gick från mästartränare till arbetslös på nio månader.

Vilket är ditt starkaste minne från säsongen?
- Att oändligt omtyckte Claudio Ranieri fick sparken. Hur man som Premier League-mästare raserar totalt till en nedflyttningsplats, trots att man presterar bra i Champions League. Detta för att sedan lyckas vända säsongen och avsluta ungefär som förväntat. Man kommer minnas det som kontrasternas säsong alternativt den förlängda baksmällans säsong.
 
Vad får tränaren för betyg för säsongen?
- Med tanke på att Leicester haft två tränare den här säsongen så blir det två betyg. Tyvärr får Claudio Ranieri underkänt med tanke på att han inte lyckades vända Leicesters negativa trend i början på säsongen. Ersättaren Craig Shakespeare får betyget väl godkänt. Visst går det att diskutera hur stor delaktighet Shakey hade i vändningen, men något måste han ha gjort för få Leicester att spela bättre. 
 

Wilfred Ndidi kom från Gent i januari och imponerade direkt.

Hur har nyförvärven skött sig under säsongen och vad ger du de ansvariga bakom dem för betyg?
- Om man ska vara riktigt krass har bara ett nyförvärv varit bra och det är Wilfred Ndidi. Att som 20-åring komma från den belgiska ligan och ganska snabbt anpassa sig till Premier League är imponerande. Särskilt med tanke på att han fått en liknande roll som N’Golo Kanté hade, en minst sagt svår uppgift att ta sig an. Men det tycker jag Ndidi har lyckats med väl. Han har på sitt halvår blivit bättre och bättre för varje match och gör till skillnad från Kanté dessutom mål!
 
Övriga har inte varit särskilt imponerande. Islam Slimani är väl närmast att vara ok, men han har inte återbetalt sin prislapp på 30 miljoner pund, detsamma gäller Ahmed Musa med en också saftig prislapp. Nampalys Mendy har varit skadad hela säsongen och målvakten Ron-Robert Zieler har varit ojämn.
 
Till scoutingverksamhetens försvar så var sommaren en övergång mellan mästarscouten Steve Walsh sorti till Everton och nye Eduardo Macia. Glappet mellan ställde till det rejält tror jag. Någonstans misslyckades kommunikationen i överlämningen totalt och diverse scoutingrapporter blev förhastade.
 

Dansken har varit stabil mellan stolparna.

Vilken spelare i ditt lag har du haft mest behållning av den här säsongen?
- Med tanke på den usla inledningen och hyfsade avslutningen så har ändå Kasper Schmeichel varit klart jämnast trots att han saknades i två månader under hösten på grund av en bruten hand. Schmeichel räddade Leicester i flera matcher den här säsongen.
 
Vilken spelare har överraskat mest?
- Det är återigen Wilfred Ndidi, som nämnt. Tvåa är definitivt Yohan Benalouane som klivit in i Wes Morgans frånvaro efter 1,5 år i frysboxen och gjort ett mycket bra jobb tillsammans med Robert Huth i mittförsvaret. Flera menar på att Benalouane varit bättre än Morgan den här säsongen. 
 
Vilken spelare har varit den största besvikelsen?
- Det finns flera, men om man ska lyfta fram någon som inte alls presterat så är det Ahmed Musa. Han är kvick, men det är typ det enda han har. Den enda matchen han var bra i den här säsongen var mot Everton i FA-cupen. Steget från ryska ligan till Premier League är nog lite för stort tror jag, åtminstone för Musa.
 

Riyad Mahrez ryktas lämna efter säsongen. Men med ett helt annat marknadsvärde än för ett år sedan.

Nu väntar Silly Season. Vad är det första du hoppas händer där?
- Att Leicester lyckas behålla de yngre förmågorna i Ben Chilwell, Wilfred Ndidi och Demarai Gray framför tassarna på de större lagen, och därmed bygga inför framtiden då flera spelare i truppen fyllt 30 år eller över. Därefter sägs Riyad Mahrez vilja lämna efter att ha blivit lovad en flytt om han stannade kvar i en säsong till. Ska dock bli intressant att se vart han går, hans säsong har inte varit i närheten av den förra.
 
Och finns det något du fruktar ska hända under sommarens silly?
- Att många spelare tröttnat och vill lämna, då tänker jag främst på Gray som öppet uttryckt sitt missnöje på till exempel Instagram. Men om Mahrez lämnar hyfsat tidigt så kanske Gray kan inse att han tar Mahrez plats som ordinarie.
 

Får Craigh Shakespeare fortsätt förtroende?

Avslutningsvis: Vad behöver klubben göra för att prestera bättre nästa säsong?
- Behålla kontinuiteten och då tänker jag främst på att behålla Craig Shakespeare som tränare. Han har åter implementerat den taktisk som passar Leicester bäst: rak och enkel kontringsfotboll. Om han kan göra det även nästa säsong, behålla laget hyfsat intakt och stärka bänken så tror jag Leicester kan klättra i tabellen och eventuellt utmana om en Europa League-plats. Men det ska bli intressant att se om ägarna vill behålla Shakespeare då han ju inte är en erfaren tränare. Men detta ska vägas mot att han är mycket omtyckt av spelarna enligt rykten.